Sammanfattning   I september 2015 beslutade världens länder att en plan för att uppnå hållbarhet skulle antas. Denna plan döptes till Agenda 2030 och består av 17 mål och 169 delmål som ska uppnås till år 2030.   Denna uppsats som du håller i din hand undersöker hur kommunerna i Gävleborgs län arbetar med implementeringen av Agendan samt hur uppföljningsprocessen går till hos respektive kommun. Uppsatsen tar även upp Länsstyrelsen Gävleborgs roll i det hela då de har fått i uppdrag av regeringen att implementera Agenda 2030 i Gävleborgs län. Uppsatsen tar upp de stöd Länsstyrelsen erbjuder till kommunerna runt om i länet för att Agendans mål kan uppnås av kommunerna, men den tar även upp vilket stöd kommunerna efterfrågar av Länsstyrelsen Gävleborg. Uppsatsen ger även en översikt över hur det går för kommunerna i länet och vilken fas de ligger i just nu. Studien lyfter även vikten av att följa upp under arbetets gång vilket kunde ses var en av svagheterna i arbetet med Agenda 21 och milleniemålen, där rutinen om uppföljning inte fanns.   Detta är en kvalitativ empirisk studie med semi-strukturerade frågor. I studien intervjuades fem personer som representerade sex av länets 10 kommuner. Därefter användes en tematisk analys för att sortera ut svaren som besvarar studiens syfte.

The aim of this study is to examine different local actors and workplaces to find out what they are doing to reduce the use of plastic. Four interviews were conducted to find out how they are working to reduce plastic in their workplaces and if the informants were aware of the impact that plastic has on the environment and on human health. The results show that the awareness of the informants has increased, and they are acting to reduce plastic at the workplace. The customers are informed by the informants at the workplace of the actors work to reduce their use of plastic. The public can participate in events hosted by the county where they can come and see what is being done for the environment, human health and the reducing of plastic in nature. Therefor it is very important that the county, local shops and the population are cooperating to ensure a plastic free environment and better health for the people.

Purpose: The purpose of the study was to investigate the educators' perceptions of school breakfast in order to create a basis for future evaluation. Method: A meaningful selection was made where information-rich people were contacted with the request for an interview. The study used an inductive perspective in order to describe the educators’ perceptions of school breakfast and its effects. Six semi- structured interviews were conducted with educators at a school where school breakfast is served. Using a conventional content analysis, the manifest meaning was developed. Result: The study's results showed an overall positive attitude of school breakfast where the educators conveyed positive effects on the students. Conclusion: School breakfast is an input that can facilitate the work that is expected to be executed at the school by both students and educators. It contributes to a calmer environment in the classrooms where students more easily can focus on their schoolwork. But, in order to make the conditions as good as possible, collaboration should be prioritized in the process of implementation. School breakfast is a multi-facetted input that has the potential to contribute to positive effect in multiple ways depending on the need. For some students it becomes a way to interact and expand their social capital. At the same time, it can contribute so that other students more easily can focus in class, due to the environment being calmer.

The purpose of the study was to investigate the department manager’s experiences of how open-plan offices affect employees' psychosocial health and how they can affect the psychosocial health of employees' in open-plan offices. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample involved four department heads who worked at government agencies in a medium- sized city in central Sweden whose employees worked in open-plan office spaces. The study interview material was analyzed by a thematic analysis method. The main result indicated primarily that the department managers perceived the open-plan offices as socially reinforcing, a factor that promotes employees' psychosocial health. However, the department managers felt that open-plan offices may have a negative impact on employees' psychosocial health through disruptive elements. These disturbances were mainly caused by noise levels that often occurred in these office design spaces. The conclusion is that the open-plan offices strengthened the psychosocial health of the employees through proximity and collaboration. However, employees often experienced high noise levels in the open-plan offices, which negatively affected their ability to concentrate. Department managers considered themselves able to influence this issue by using behavioral guidelines to reduce noise levels in the open-plan offices. / Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers upplevelser av hur öppna kontorslandskap påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa samt hur de kan påverka den psykosociala hälsan bland medarbetare i öppna kontorslandskap. Metoden som användes var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehöll fyra avdelningschefer som arbetade på statliga myndigheter i en medelstor stad i Mellansverige vars medarbetare arbetade i öppna kontorslandskap. Studiens intervjumaterial analyserades genom tematisk analysmetod. Huvudresultatet visade främst att avdelningscheferna upplevde det öppna kontorslandskapet som socialt stärkande, en faktor som främjar medarbetarnas psykosociala hälsa. Avdelningscheferna upplevde dock att öppna kontorslandskap kan påverka medarbetarnas psykosociala hälsa negativt genom störmoment. Dessa störmoment var framför allt höga ljudnivåer som ofta uppstod i kontoren. Slutsatsen indikerar att det öppna kontorslandskapet stärkte medarbetarnas psykosociala hälsa genom närhet och samverkan. Dock upplevde medarbetarna ofta höga ljudnivåer i det öppna kontorslandskapet, något som påverkade deras koncentrationsförmåga negativt. Avdelningscheferna ansågs sig kunna hantera problemet genom att forma förhållningsregler om beteenden för att reducera ljudnivån i det öppna kontorslandskapet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur invånare i en medelstor kommun i Sverige uppfattar hur miljö, klimat och hälsa är länkade till varandra. För att undersöka detta har en kvalitativ metod använts och genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Fem respondenter, tre kvinnor och två män, valdes ut med ett ändamålsenligt urval och intervjuerna kom att variera i tid och plats. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan i en innehållsanalys. Fyra kategorier framträdde ur resultatet: Uppfattningar av hälsa på individ- och samhällsnivå, uppfattningar om länken mellan klimat, miljö och hälsa, attityder rörande global miljöförändring och miljövänligt beteende.  Respondenterna i studien upplevde att det finns en koppling mellan miljö, klimat och människors hälsa men de upplevde att kopplingen är både vag och svår att beskriva. Respondenterna upplevde att konsekvenserna som klimatförändringarna orsakar är otydliga. Ingen av personerna i studien kände sig hotade av de rådande klimatförändringarna. Samtliga respondenter kunde redogöra för sin medvetenhet och vilja att vara miljömedveten, de hade också en föreställning om att vilja och medvetenhet inte automatiskt skapar miljövänligt beteende. Något som upplevdes som ett stort hinder för miljövänliga beteenden är det ekonomiska systemet. Det lyftes en önskan om att åtgärderna skall gå från individ till samhällsnivå. / The purpose of the study was to investigate how residents in a medium-sized municipality in Sweden perceive how the environment, climate and health are linked. To investigate this, a qualitative study was carried out through semi-structured interviews. Five respondents, three women and two men, were selected through a purposive sampling and the interviews varied in time and place. The interviews were transcribed and analyzed using content analysis.  Four categories emerged from the results: Perceptions of health at the individual and community level, perceptions about the link between climate, environment and health, attitudes regarding global environmental change and environmentally friendly behavior. The respondents in the study perceived that there is a link between environment, climate and human health, but that the link is both vague and difficult to describe. The respondents perceived that the consequences of climate change are unclear. None of the people in the study felt threatened by the climate change. All respondents were able to account for their awareness and desire to be environmentally conscious. In addition, respondents had a notion that awareness did not immediately turn into an environmentally friendly behavior.  A major obstacle to environmentally friendly behavior was, according to the respondents, the economic system. They wished that environmental measures would go from individual to the community level.

ABSTRACT Background Water is an essential requirement for the survival and development of people. It is estimated that 435 million people get their drinking water from unprotected wells worldwide. Water scarcity and chemical or biological aspects in water have been revealed, which can negatively affect health. This study aims to explore individuals’ experiences in drinking water with non-public water, hence individual wells. A further aim of the study is to explore authorities’ perspectives for implementing safe drinking water (SDGs 6) in Swedish coastal and rural areas.     Method In this qualitative study, semi-structured interviews were implemented to explore the experiences of 17 individual well owners and 4 authorities in non-public water use in Sweden. A thematic analysis was conducted to analyse the collected data.     Findings There were three main findings in the study: Firstly, concerns about water scarcity and water quality, mostly from families with children. Secondly, there was a feeling of exclusion among individuals due to lack of support from authorities and thirdly, a gap between existing assessment guidelines and the practices of individuals in terms of follow-up and benchmarking of the National health guidelines.   Conclusion The experiences of the individual well owners in Stockholm had some concerns due to water quality, the understanding, and implementation of the guidelines to safe drinking water. The authorities also highlighted the need for sustainable strategies. It concluded that multi-disciplinary approaches, communication, and community participation are necessary for a sustainable water strategy. These must be addressed globally as climate change impacts water supply and has a massive effect on rural and coastal areas. / <p>_{<em>We never know the worth of water till the well is dry (Thomas Fuller)</em>}</p> / The project “Evaluation of individual wells and systems”

En ökande ojämlikhet i hälsa har setts bland barn och deras möjlighet att vara fysisk aktiva är kopplade till beslut tagna av föräldrarna och deras socioekonomiska status. Syfte: Syftet var att undersöka vilken attityd och uppfattning föräldrar har kring aktiv skoltransport (AST) i socioekonomiskt utsatta områden. Metod: Tolv föräldrar deltog i en semistrukturerad intervju och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema ”Föräldraskap och aktiv skoltransport – Om att välja det rätta för att barnen ska få en bra framtid”. Ytterligare tre subteman identifierades; ”AST som grund för goda levnadsvanor”, ”Reflektioner kring valmöjligheter och prioriteringar” och ”Föräldraskap och att ha kontroll i ett förändrat samhälle”. Föräldrarna uppfattade AST som positivt för barnens hälsa och något som ökade möjligheten för fysisk aktivitet. Samtidigt beskrevs en bild av en ökad kriminalitet i området som ledde till ett föräldraskap med tyngre ansvar. Vilket innebar en högre nivå av kontroll och att prioritera val utefter vad som skapade bäst förutsättningar för barnens framtid. Slutsats: För att barn ska ha en större möjlighet att använda sig av AST bör insatser för att öka AST i socioekonomiskt utsatta områden även fokusera på att öka barns fria mobilitet. Detta kan ha en påverkan på både barnens fysiska och psykiska hälsa, kognitiva utveckling och i längden även bidra till en ökad känsla av gemenskap. Kunskap från den här studien kan komma att ha betydelse för insatser som syftar till att främja barns användning av AST. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Abstrakt Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att se samband mellan spelande och stillasittande samt samband mellan spelande och tid nerlagt för studier hos gymnasieelever i Stockholms- området. Ett annat syfte att se om samband mellan spelande och stillasittande finns gällande killar som grupp och tjejer som grupp. Primär Hur ser sambandet ut mellan spelande och stillasittande? Sekundära Hur ser sambandet ut mellan spelande och studerande? Hur ser sambanden ut gällande killar som enskild grupp? Hur ser sambanden ut gällande tjejer som enskild grupp?   Metod Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning. Där vi undersökte vanor av stillasittande, spelande samt studerande hos 123 gymnasieelever i åldern 16-20 i Stockholmsområdet. På enkäten svarade de hur många timmar de utförde varje aktivitet per dag under en normal vecka. Sambandsanalyser med Spearman rho gjordes i SPSS.  Resultat 121 enkätsvar räknades varav 63 tjejer och 58 killar. Enkätundersökningen hittade inget samband mellan spelande och stillasittande vilket var den primära frågeställningen. Det hittades ett negativt samband mellan spelande och studerande för bägge könen där rho-värdet var -0,181 vilket betyder att det är ett litet signifikant samband. Detta betyder att de som spenderar mer tid till att spela, spenderar mindre tid med studier. Inga samband inom de separata könen hittades. Slutsats Spelande ungdomar sitter inte mer stilla än icke-spelande ungdomar. Ett stillasittande beteende byts ut mot andra stillasittande beteenden. Spelande ungdomar studerar mindre än icke-spelande ungdomar i Stockholmsområdet. Inga samband i tjejer som grupp och killar som grupp utan bara i den totala populationen

Background Nutritional status is an important health outcome influenced by both intake and utilization of nutrients. Factors associated with child nutritional status in low-and middle-income countries are many and interlinked yet not fully understood. Child malnutrition is a major problem in Ethiopia whose influence by socio-economic determinants is less studied. The aim of this study was to investigate the association between socio-economic determinants and undernutrition among children under the age of five years in Wolayita zone, Southern Ethiopia. Methods A population based cross-sectional survey was conducted from August 2011 to January 2012 that included a total of 4,197 children. Purposive sampling was used to select study participants and data were collected using a validated questionnaire and standard anthropometric measurements. Multivariable logistic regression was used to model the association between socio-economic determinants and child undernutrition (stunting and wasting). Results  Children from the richest households had significantly lower odds (ORadj= 0.64; 95% CI: 0.55, 0.75) of stunting compared with children from the poorest households. Food secure households had children with significantly lower odds (ORadj 0.83; 95% CI: 0.71, 0.96) of stunting compared food insecure ones. Children of women who always had money were significantly associated with 24% (CI: 0.60, 0.96) decrease in the odds of stunting compared with children of women who never had money. Time availability was not associated with stunting nor wasting. Conclusion Household asset score, food security and women economic status were significantly associated with stunting among children aged 0-59 months. Mitigation measures should be community-based and more studies on maternal time availability and its association with undernutrition are recommended.

Introduktion: Arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland arbetande kvinnor i Sverige är ett aktuellt folkhälsoproblem då ohälsotalet i denna grupp är högt. Den nationella arbetsrelaterade psykiska ohälsan sammanhänger i hög grad med stressrelaterade symtom som även är orsaken bakom långtidssjukskrivningar. Kvinnor sjukanmäler sig tre gånger oftare än män. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som står i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige. Metod: Metoden som använts för att besvara syftet var en induktiv tematisk innehållsanalys av 20, både kvalitativa och kvantitativa sakkunniggranskade vetenskapliga tidskriftsartiklar. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman, arbetsmiljöfaktorer, kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer, privata faktorer och att vara kvinna. Tema arbetsmiljöfaktorer var det mest framträdande och besvarade även mest syftet. De arbetsmiljöfaktorer som enligt vår analys står mest i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är följande: ledarskap, hög arbetsbelastning, höga krav, organisatoriska faktorer, kompetensbrist, konflikter, delaktighet på arbetsplatsen, låg kontroll över sitt arbete, belastande arbetssituation och avsaknad av socialt stöd. Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljöfaktorer påverkar kvinnornas psykiska hälsa istörsta mån, däremot är fenomenet mer komplext, då det framkom ytterligare tre teman som inte bara handlade om arbetsmiljöfaktorer, utan även faktorer i privatliv, en kombination av privata faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt att vara kvinna. Detta resultat visar att det behövs mer forskning om upplevelsen av att vara en arbetande kvinna i sitt arbetsliv och i hennes privata liv.