Psykisk ohälsa ökar framför allt bland yngre kvinnor i dagens västerländska samhälle som karaktäriseras av konsumtion och materialism. Studier visar att ju mer en person bryr sig om yttre, materialistiska mål och värden desto lägre är dess personliga välbefinnande och personen rapporterar lägre lycka och livstillfredsställelse. Den här studiens syfte var att undersöka om det finns samband mellan shopping och låg livskvalitet bland kvinnor mellan 19 och 24 år. Data samlades in med en digital enkät med frågor relaterade till shoppingvanor, shoppingberoende och livskvalitet. Etthundraåtta kvinnor svarade. Det fanns ett positivt samband mellan shoppingberoende och självupplevd god livskvalitet. Kvinnor som bor i city/innerstad var mer shoppingberoende och upplevde högre livskvalitet medan kvinnor som bodde på landsbygden var shoppingberoende i mindre utsträckning och uppgav lägre grad av livskvalitet. När gränsen för shoppingberoende höjdes försvann sambandet mellan shoppingberoende och god livskvalitet vilket skulle kunna tolkas som att en tendens till eller en moderat grad av shoppingberoende har positivt samband med god livskvalitet men vid ett kraftigare shoppingberoende försvinner denna positiva effekt. / <p>Betyg i Ladok 210114.</p>

Introduktion: Inom jordbruksyrket förekommer många krav och stressfaktorer. Självmordsstatistiken visar att yrket uppvisar en även globalt förhöjd risk för självmord. Hur hållbar är jordbrukets psykosociala motståndskraft när urbanisering, globalisering och rådande klimatförändring förändrar förutsättningarna för jordbruket och för de individer som arbetar med livsmedelsproduktion. Kan tillgänglig vetenskaplig litteratur förklara vilka faktorer som påverkar jordbrukarens psykiska hälsa? Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att påvisa att förekomsten av psykisk ohälsa inom jordbrukssektorn är ett verkligt och existerande problem och få svar på vilka faktorer som påverkar jordbrukares psykiska hälsa. En önskan är också att materialet skapar en större förståelse hos läsaren vad arbete med jordbruk innebär. Metod: En litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar har studerats. Artiklar söktes i databaserna Medline och CINAHL och innehållet analyserades för att svara på studiens syfte. Resultat: Tio vetenskapliga artiklar inkluderades för analys och resulterade i fyra teman: Arbetsliv, Sociala relationer, Geografisk plats och Stigma. Långa avstånd till vård och sociala mötesplatser ökar isoleringen och är riskfaktorer för psykisk ohälsa. Högre förekomst av psykisk ohälsa hos jordbrukare förklaras av tidspress, stigmatisering av yrket och samhällsförändringar som ökar riskfaktorernas inverkan. Slutsats: Jordbrukarnas hälsa är sårbar och det finns anledning att oroa sig över deras psykiska hälsa. Men jordbruksyrket är också förenat med flera frisk- och skyddsfaktorer som bör stärkas och värnas om för att minska risken för psykisk ohälsa. / Introduction: Within the agricultural profession, there are many stress factors. The suicide statistics show that the profession is associated with an even globally increased risk of suicide. How sustainable is agriculture's psychosocial resilience when urbanization, globalization and prevailing climate-change affect the conditions for agriculture and for the individuals who work with food production. Can available scientific literature explain which factors affect the farmer's mental health? Aim: The purpose of this literature rewiev is to demonstrate that the incidence of mental illness in the agricultural sector is a real problem and to get answers to what factors affect the farmers' mental health. The rewiev also aims to achieve a greater understanding in the reader about the mental health of farmers. Methods: A literature study, in which qualitative and quantitative articles have been studied. Articles were searched in the databases Medline and CINAHL and the content was analyzed to meet the criteria of the study. Results: Ten scientific articles were included for analysis and four themes emerged: Working life, Social relations, Geographical location and Stigma. Geographical isolation from healthcare and social meeting places increase isolation and are risk factors for mental illness. Higher prevalence of mental illness among farmers is explained by time pressure, stigmatization of the profession and societal changes which can have a negative effect on mental health.  Conclusion:  Farmers' health is vulnerable and there are reasons to worry about their mental health. But the agricultural profession is also associated with several protective factors that should be strengthened in order to reduce the risk of mental problems.

No description available.

Aim: The motivation of this explorative study is to analyze the changing age structure of individuals misusing narcotics presenting with events of hospitalization or mortality. Methods: The data is derived from three anonymous, aggregated data sets for the mortality (n=4,999), hospitalization (n=143,264), and general population data. Descriptives, independent T-Tests, and simple linear regression is used for the analysis of age among events of mortality and hospitalizations throughout time. Results: The structure of ages among individuals with mortality linked to narcotic misuse does not significantly change. The trends in ages among males and females present themselves differently in mortality related to narcotic misuse as the female median ages continue to increase in age, whereas male median ages remain relatively stable. The age structure of individuals with hospitalizations linked to narcotic misuse has changed over time, with the males and females presenting similar significant trends in declining age. Conclusion: The changes in age structure among individuals misusing narcotics differ when measuring mortality and hospitalizations. Significant changes indicate that hospitalizations have increased over time and are more prevalent in younger adults, suggesting that more individuals are misusing narcotics at younger ages and requiring more medical care as they age and live longer lives.

Inledning: I Sverige kan vintrar medföra långa perioder av is och snö som i sin tur leder till en ökning av fallolyckor på grund av halkan. Seniorer drabbas mest av denna fenomen, vilket leder till ett stort lidande för den enskilde och enorma samhällskostnader för samhället. Sveriges kommuner implementerar preventiva säkerhetsåtgärder på många olika sätt för att bl.a. motverka och reducera fallolyckor under vinterhalvåret. En del kommuner har valt att införa utdelning av gratis halkskydd i form av broddar för kommunens invånare. En del andra kommuner har valt att inte införa denna typ av insats av olika skäl. Kommuners olika beslutsfattande kan bero på en skillnad i vilka problem som finns och vilka mål som ska uppnås. Syftet med denna studie är att undersöka orsaker till varför det skiljer sig med utdelningsprogram av halkskydd i form av broddar, mellan kommuner runt om i Sverige. Denna studie har utgått från beslutsteorin och den sociotekniska modellen, för att möjliggöra en ökad förståelse för kommuners beslutsprocess.  Metod: Denna studie har genomfört en kvalitativ textanalys, för att kunna studera och analysera kommuners resonemang och beslutsprocess.  Resultat: Beslutsprocesser och implementering av förebyggande åtgärder hos Sveriges kommuner, skiljer sig på olika sätt. Eftersom kommuner är självstyrda, finns det inga tydliga svar på varför det ser ut som det gör. I samtliga beslutsprocesser finns en stor variation på vilka aktörer som är inblandade, var förslagen kommer ifrån och på vilket sätt förslaget lämnats in och/eller besvarats.  Slutsats: Kommuners beslutsprocess och resonemang för beslut varierar sinsemellan. Kommuner som implementerat broddutdelningsprogram har varit mer engagerade i frågan, utrett mer samt motiverats och inspirerats av andra kommuner som genomfört insatsen. Kommuner som inte implementerat broddutdelningsprogram har bl.a. motiverat det med att det går emot kommunallagen, att det saknas ekonomiska resurser och vetenskaplig evidens. Det har också motiverats med att kommuner redan implementerat andra förebyggande åtgärder mot fallolyckor. Det anses även vara den enskildes ansvar att införskaffa halkskydd och skydda sig utomhus.

Hepatitis C virus (HCV) affects up to 45,000 people in Sweden today. Although it is a very treatable disease, the prevalence of HCV is extremely high within the population of people who inject drugs (PWID). This study examines the direct effect of needle exchange programs (NEPs) on HCV rates in Sweden. Previous research has shown that NEPs reduce the transmission of other blood-borne diseases among PWID. Using an interrupted time series (ITS) analysis, this study investigates if there are statistically significant differences between HCV rates in Swedish counties before and after the implementation of NEPs. The study also investigates via linear regression to see if there is a relationship between sterile injecting equipment (needles and syringes) dispensed and HCV rates in the counties where NEPs exist. While there has been a steady decrease in HCV rates across the country as a whole, the ITS analyses show no statistically significant differences in HCV rates due to the opening of NEPs. Because of the relatively recent introduction of NEPs in Sweden, more data points post-intervention may be needed before we can truly see the effect they have on regional HCV rates. There is also no relationship between the number of needles and syringes dispensed and county HCV rates. However, Sweden falls far short of the 300 syringes/needles per user per year recommendation of the World Health Organization at this time. Standardized data collection and further research can help answer these questions more clearly.

Bakgrund: Fysisk aktivitet minskar bland ungdomar samtidigt som stress ökar. Kombinationen av fysisk inaktivitet och stress utgör ett folkhälsoproblem som behöver beaktas och undersökas. Samtidigt minskar även deltagandet i föreningsidrott med åldern. Krav-kontroll-stöd-modellen är en modell som ofta tillämpas inom arbetshälsa och förklarar individers beteende och stress. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet bland gymnasieelever samt eventuella samband mellan fysisk aktivitet och självskattad stress. Metod: Via en kvantitativ studie genomfördes en webbenkätundersökning på gymnasieelever i Västerås med ett urval på 150 elever. Totalt svarade 56 gymnasieelever på enkäten bestående av 40 kvinnor och 16 män. Data analyserades med hjälp av frekvenstabeller, chi2-test och Spearmans rho. Resultat: Gymnasieeleverna var i stor omfattning fysiskt aktiva, men enbart 39% utövade föreningsidrott. Ungefär 70% var fysiskt aktiva minst 3 gånger i veckan. Drygt hälften av gymnasieeleverna uppgav att de upplevt psykosomatiska besvär under de senaste 30 dagarna, medan 60% uppgav någon form av stress. Spearmans rho gav en signifikant negativ korrelation mellan frekvensen av fysisk aktivitet och självskattad stress. Nyckelord: Fysisk aktivitet, föreningsidrott, gymnasieelever, psykosomatiska besvär, självskattad stress

Syftet med den här studien var att i en svensk storstad undersöka fritidsgårdars arbete med ungdomars upplevda trygghet i samhället. En induktiv kvalitativ metod med fyra individuella intervjuer användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar genom semistrukturerade frågor. Tre kvinnor och en man deltog i studien och representerade fyra olika fritidsgårdar i den svenska storstaden. Genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys kunde insamlat material analyseras och resultatet utmynnade i fem kategorier; Trygghet beskrivs på olika sätt, Trygghetsskapande arbete på fritidsgårdarna, Trygga vuxna, Fritidsgården som en trygg plats och Samverkan för trygghet. Resultatetvisade att fritidsgårdarna i dagsläget inte har ett strukturerat trygghetsarbete men att de arbetar med trygghet på andra sätt, bland annat genom att inkludera ungdomarna på fritidsgårdarna via trygghetsundersökningar och att lyssna till ungdomarnas intressen för att ge möjlighet att kunna vara delaktig i verksamheten. Slutligen visade resultatet att fritidsgården har en stor betydelse för ungdomarna och att den kan vara ett alternativ för ungdomar som väljer mellan att ta den kriminella banan eller inte.

Background: Preterm birth is a global health problem which causes significant short- and long-term morbidity and mortality. Pathophysiology is not entirely clear and due to climate change environmental risk factors, such as extreme temperatures, should be considered as emerging and modifiable risk factors. The evidence from low- and middle-income countries on their role is limited.  Objective: The goal of this study was to assess the relationship of daily mean temperature and number of preterm births in the period from March 2019 to May 2020 in Nepal.  Methods: Perinatal data from nine Nepalese hospitals, which took part in two recent quality improvement studies, was matched with climate data from 15 temperature stations. A time- series analysis using conditional Poisson regression and distributed lag non-linear models was done for the three stations with the largest study populations.  Results: Across the three analyzed regions in Nepal heterogenous results were found. Only in one area an overall increase in preterm birth risk for high temperatures within the last 2 weeks before delivery was found. One region showed a protective effect for heat, but increased risk for low temperatures. In the third region there was no overall association of ambient temperature and risk of preterm birth.  Discussion: Potential explanations for the heterogenous results are different sociodemographic and geographical background of the participants. Limitations concerning the selected study population as well as quality of climate data should be mentioned. Further studies are needed for more detailed investigation.

Ett arbete kan både vara en risk eller friskfaktor och de krav som ställs på arbetstagaren kan leda till olika konsekvenser. Arbetsmiljö innefattar den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, den fysiska arbetsmiljön handlar om exempelvis buller, ventilation och ljus medan psykosocial arbetsmiljö handlar om exempelvis socialt stöd, krav, inflytande och belöning. Arbetsmiljö är en viktig pelare inom folkhälsan eftersom en stor del av dygnet spenderas på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att beskriva hur kriminalvårdare upplever sin arbetsmiljö inne i anstalten. Krav-kontroll-stöd-modellen har tillämpats till studien som teoretiskt perspektiv. För att få syftet besvarat gjordes en kvalitativ metod med ett målstyrturval där fem kriminalvårdare intervjuades enskilt. Samtliga intervjuer var semistrukturerade som spelades in och sedan transkriberades och analyserades. Intervjupersonerna arbetar på samma anstalt och har varit anställda olika länge.  Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att ledningen sätter hög press trots personalbristen och att inget förändras trots flera påpekningar av personalen. Gällande den psykosociala delen upplevde intervjupersonerna att yrket är psykiskt påfrestande på grund av den höga kraven från ledningen men även det dagliga hotet från de intagna. Trots detta upplevde intervjupersonerna att samarbetet bland kollegorna är god vilket kan öka arbetsglädjen. Nyckelord: Arbetsmiljö, Krav-kontroll-stöd-modellen, Kriminalvårdare, Kvalitativ metod / A work can be a risk or a protection factor and the demands it puts on the employee can have different consequences. Work environment includes both physical and psychosocial work environment, the physical part is about noise, ventilation and light. The psychosocial work environment is about social support, influence and demands. Work environment is an important pillar in public health because people spend a lot of time in their work. The purpose of this study is to describe the prison guards experience their work environment. The Demand-Control-Support-model have been used in this study as theoretical perspective. To get the purpose answered, a qualitative method was done with a goal-directed selection where five prison guards were interviewed individually. All the interviews were semi-structured and recorded then transcribed, and afterwards analysed. The interview person who was interviewed are working in the same prison and have worked there for different amount of time. The results showed that the interview persons felt that the management put a high pressure even if they are short of staff and nothing has changed even if the staff remarks it. The psychosocial work environment for the interview persons was that the work is psychologically stressful because of the high demands from the management and even the daily threat from the inmates. But the interview persons felt that collaboration among the colleagues is so good that the job satisfaction increase. Keywords: Demand-Control-Support model, Prison guard, Qualitative method, Work environment.