Introduktion: Psykisk ohälsa ökar i samhället och ångestsyndrom är en stor del av detta. Statistiken visar att både incidens och prevalens för barn och ungdomar ständigt ökar inom området. Ångesten påverkar ofta de drabbade hela livet. Syftet: var att undersöka på vilket sätt preventions och behandlingsprogram (internet och skolbaserade) mot ångest, påverkar barn och ungdomar i skolåldern. Metod: Det är en systematisk litteraturstudie som tematiskt analyserat elva vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. Resultat: Ångestprogrammen hade väldigt varierande påverkan och många av dem upplevdes inte påverka alls. De program som visade på påverkan gjorde det på flera olika plan. Dels påverkades barn och ungdomars ångestnivå och deras tankesätt genom mentala verktyg. Det påverkade dem också känslomässigt och hade inverkan på deras sociala miljö. Andra faktorer som spelade in kring påverkan är individernas kön, samt påverkade programmen målgruppen olika över tid. Slutsats: De inkluderade ångestprogrammen påverkar barn och ungdomar på flera olika plan. Det förefaller dock som att en del av de existerande programmen är effektlösa medan andra har fördelar och vinster. Därmed bör användandet av varje ångestprogram noga övervägas mot nyttan och resurserna som krävs.

Amning ger stora hälsofördelar för både mödrar och spädbarn. Sverige står bakom WHO:s rekommendation om att amma exklusivt upp till 6 månader. Amningsfrekvensen är låg trots alla positiva hälsoeffekter som amning medför. Flera socioekonomiska faktorer påverkar amning. Syftet är att identifiera faktorer som är associerade med mödrars utbildning och deras beteende när det gäller amning av spädbarn, inklusive amningsfrekvensen och amningslängden. Metod Strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats där 10 vetenskapliga artiklar analyserades genom tematisk analys. I resultatet framkom fyra centrala huvudteman. ”Sociala faktorer relaterade till mödrars utbildningsnivåer som påverkar amningsfrekvensen "", Samband mellan amningstid och utbildningsnivå", ”Avsikten att amma kopplat till och "Stödprogram, insatseroch föräldrautbildning främjar amning". Dessa visade skillnader på sambandet mellan utbildningsnivå hos mödrar och olika faktorer som hade betydelse för amning. Amningsfrekvensen påverkas av mödrars utbildningsnivå, lågutbildade mödrar ammar mindre och högutbildade mödrar ammar i större omfattning. Nuvarande litteratur och forskning om amning visar att kunskapen finns kring amningens alla hälsofördelar och vilka faktorer som påverkar amningsfrekvensen i positiv riktning. Amningsfrekvensen är trots detta väldigt låg och når inte upp till de nivåer om exklusiv amning i 6 månader som rekommendationerna om amning anger. Amningen bör få en större betydelse redan från mödrarvården med ett större fokus på mer utbildningsmöjligheter kring amning både för vårdpersonal och föräldrar för att förebygga ojämlikhet i hälsa. / Introduction: Breastfeeding provides great health benefits for both mothers and infants.Sweden supports the World Health Organisation’s recommendation to breastfeed exclusively for up to 6 months. Breastfeeding is low despite all the positive health effects of breastfeeding. Multiple socio economic factors affect breastfeeding. Aim The purpose of this study is to identify factors associated with maternal education and nursing behaviours, including length of nursing, and frequency of nursing Method Structured literature study with qualitative approach where 10 scientific articles were analyzed through thematic analysis. Results Four main themes emerged in the results, " Social factors related to mothers' education levels that affect breastfeeding frequency”, "Relationship between breastfeeding time and education level", “The intention to breastfeed is linked to the level of education" and "Support programs, efforts and parent training promote breastfeeding". These themes identified differences in the relationship between educational level in mothers and various factors that were important for breastfeeding. Conclusion: Breastfeeding frequency is affected by mothers' level of education, low educated mothers breastfeed less and higher educated mothers breastfeed to a greater extent. Current literature and research on breastfeeding show that there is knowledge about all the health benefits of breastfeeding and which factors affect the breastfeeding rate in a positive direction. Nevertheless, breastfeeding frequency is very low and does not reach the level of exclusive breastfeeding for 6 months as stated in the recommendations on breastfeeding. Breastfeeding should be given greater importance 4 beginning with pregnancy beginning with pregnancy, with a greater focus on more educational opportunities around th a greater focus on more educational opportunities around breastfeeding both for healthcare staff and parents in order to prevent inequalities in health.

Folkhälsoarbete är det arbete som görs i syfte att främja hälsa samt förebygga sjukdom och skada. Folkhälsoarbete sker på både internationell, nationell och lokal nivå. Sveriges kommuner är folkhälsoarbetets nyckelaktörer på lokal nivå och har möjlighet att påverka befolkningens hälsa genom de olika sektorerna. I samband med folkhälsoarbete på lokal nivå är policyer och handlingsplaner lämpliga att implementera, då policys har visat sig ha god inverkan på folkhälsan och människors beteenden. Trots detta har Skinnskatteberg kommun i dagsläget ingen folkhälsoplan, däremot finns ett intresse av att ta fram en ny folkhälsoplan hos Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Mot denna bakgrund syftar föreliggande studie till att undersöka kommunanställdas uppfattningar om vilket innehåll den tänkta folkhälsoplanen bör ha, och där resultatet kan ligga till grund för framtagandet av en ny folkhälsoplan. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer där ett målstyrt- samt ett bekvämlighetsurval har använts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys och resulterade i två kategorier. Studiens slutsatser visar på att en folkhälsoplan bör prioritera de olika fokusområdena fysisk aktivitet, meningsfullhet, ungdomar och Agenda 2030 samt ge förutsättningar för implementering.

Bakgrund: Generellt sett har utrikes födda individer sämre hälsa jämfört med individer födda i Sverige. Utrikes födda kvinnor rapporterar lägre självskattad hälsa samt en låg grad av sysselsättning. Utbildning är en friskfaktor och arbetslöshet är en riskfaktor för hälsan. Kvinna in i Sverige[KIIS] är ett projekt som syftar till att integrera utrikes födda kvinnor i samhället samt få de att närma sig arbetsmarknaden eller studier.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka projektarbetares uppfattning om projektet Kvinna in i Sverige och hur projektet kan öka utrikes födda kvinnors möjligheter att komma närmare arbete eller studier.  Metod: En kvalitativ metod tillämpades för att besvara studiens syfte och fem semistrukturerade telefonintervjuer hölls med projektarbetare som arbetar i KIIS i Västmanlands län. För att analysera intervjudata tillämpades en manifest innehållsanalys. Resultat: KIIS innefattar ett flertal insatser som uppfattas främja deltagares hälsa samt få dem närmare arbete eller studier och det finns uppfattningar om att projektet har en positiv påverkan. Vidare uppfattas det finnas både möjligheter och hinder för att deltagarna ska komma in i Sverige.  Slutsatser: KIIS kan ge goda förutsättningar för att utrikes födda kvinnor ska komma närmare studier och arbete samtidigt som projektet uppfattas främja deltagares hälsa och språkfärdigheter.

Enköpings kommun har genomfört ett medborgardialogsprojekt i syfte att utveckla ett antal åtgärder för att skapa framtidstro bland unga i stadsdelen Västerleden. Projektet bygger på SKR:s modell för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Den här studien ämnar att utvärdera projektet utifrån design och processkvalitet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på dokumentanalys och workshop. Dokumentanalysen har genomförts deduktivt, medan workshopen i form av en semistrukturerad fokusgruppintervju som i sin tur har analyserats tematiskt och innehållsmässigt. Utvärderingen visar att projektets utformning är ändamålsenlig och i hög grad realistisk utifrån genomförbarhet.  Projektplanen har följts i stora drag, men det finns en utvecklingspotential i såväl projektdesignen som implementeringsprocessen, för att kunna inkludera fler målgrupper i dialogerna, säkerställa de framtagna åtgärdsförslagens relevans och kunna utvärdera resultaten.

Introduktion: Arbetsmiljö är en individs fullständiga, sammanställda, fysiska och psykiska upplevelseav en arbetsplats. Den psykosociala arbetsmiljön kännetecknas av psykiska arbetsmiljöfaktorer som stress, arbetsbelastning och ledarskap. Inom forskning är transformerande, transaktionellt samt laissezfairledarskap de tre vanligaste identifierande ledarskapsstilarna.Syfte: Syftet bakom studien är att ge en samlad bild på hur transformerande, transaktionellt samt laissezfairledarskap upplevs för medarbetarna inom sjukvården ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv.Detta görs för att visa vikten av ledarskapet och följdeffekterna av en negativt upplevd psykosocialarbetsmiljö.Metod: Studien utgår från en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys som genomförts på deartiklar som funnits. Vidare har databaserna Pubmed samt WorldCat använts för artikelsökning.Resultat: Resultatet visar att ledarskapsstilarna har en signifikant skillnad på upplevelsen av denpsykosociala arbetsmiljön där transformerande ledarskap visar på flest faktorer för att skapa en positivupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Medan det transformerande ledarskapet bidrar medempowerment och god kommunikation så skapar det transformerande ledarskapet en utmattning pågrund av de höga organisatoriska och ekonomiska mål. Laissez-fair visas bidra till osäkerhet och lågtengagemang bland arbetstagarna.Slutsats: Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkades signifikant av ledarskapet som utövades inom sjukvården där studiens resultat var förenligt med tidigare forskningsresultat inomområdet.

Introduktion: Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett växande hälsoproblem som mångaskolsystem världen över försöker hantera med hjälp av hälsofrämjande och förebyggandeinsatser. Dessa insatser baseras på att utveckla kunskaper om, och utveckla förmågor attbemästra psykisk ohälsa. Däremot finns en del faktorer som hämmar denna process.Syfte: Syftet med följande studie är att studera vilka faktorer som hindrar skolinsatsernaseffekter på psykisk hälsa bland ungdomar 13–18 år gamla.Metod: Arbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie utifrån data från tidigarestudier och en innehållsanalys som integrerar denna data i teman. Studierna är tagna fråndatabaserna CINAHL samt PubMed.Resultat: Analysen inkluderade 11 vetenskapliga artiklar som resulterade i fyra teman:Hälsoproblemet försummas, Typ av implementering, Stigma och Lärarnas kompetens.Resultatet påvisade att dessa teman innehöll faktorer som hindrade insatsernas ändamål. Densvaga förbättringen av psykisk ohälsa som resultaten påvisade, betonade behovet av attutvärdera och utveckla insatserna mer innan implementering.Slutsats: Att fokusera på ungdomarnas psykiska hälsa utifrån utvärderade och förbättradeinsatser ger kort- och långsiktiga fördelar. Det gynnar ungdomarnas- såväl som framtidabefolkningens välmående. / Introduction: Mental illness among adolescents is a growing health problem that many schoolsystems around the world are trying to manage with the help of health promotion and preventiveefforts. These efforts are based on developing knowledge about, and developing abilities tomanage, mental illness. However, there are some factors that hinder this process.Aim: The purpose of the following study is to study the factors that hinder the effects of schoolinterventions on mental health among adolescents 13- 18 years old.Method: This study has been conducted as a structured literature study based on data fromprevious studies and a content analysis that integrates this data into themes. The studies aretaken from the databases CINAHL and PubMed.Results: The analysis included 11 scientific articles that resulted in four themes: Neglecting thehealth problem, Type of implementation, Stigma and Teachers competence. The result showedthat these themes contained factors that hindered the purpose of the efforts. The slightimprovement in mental illness that the results demonstrated, emphasized the need to evaluateand develop the efforts more before implementation.Conclusion: Focusing on the mental health of adolescents based on evaluated and improvedefforts provides short- and long-term benefits. It benefits the well-being of young people aswell as the future population.

Introduktion: Fysisk aktivitet främjar hälsan och minskar risken för sjukdom och för tidigdöd. Enligt WHO är fysisk aktivitet kroppslig rörelse som höjer energiförbrukningen jämförtmed vila och aktiverar skelettmuskulaturen. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är atten vuxen ska vara fysiskt aktiv 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Världensbefolkning är allt mer fysiskt inaktiv vilket kopplas till ekonomisk och teknisk utveckling.25 % av världens vuxna befolkning och en av tre svenskar når inte upp tillrekommendationerna. WHO anser att anställda ska möjliggöras mer fysisk aktivitet på sinaarbetsplatser för att motverka den negativa trenden. Syfte: Studien syftar till att belysa vilkainsatser som omtalas i forskningen som mest lämpade för att öka den fysiska aktiviteten föranställda med skrivbordsarbete där arbetet i huvudsak utförs stillasittande. Frågeställning:Vilka hälsofrämjande insatser är vanligt förekommande och syftar till att öka den fysiskaaktiviteten bland kontorsarbetare? Metod: En systematisk litteraturstudie. Genom ensökning i databasen PubMed inkluderades tio artiklar som granskades genom tematiskanalys. Resultat: Fyra teman identifierades i analysen: Miljöstrategier, Organisatoriskastrategier, Individuella strategier samt Beteendeförändring för långsiktig effekt. Detframkom också att sociala normer och normalisering av fysisk aktivitet spelar stor roll förökad fysisk aktivitet för skrivbordsarbetare. Slutsats: Studien visade att insatser somomfattar såväl miljöstrategier som organisatoriska- och individuella strategier kan skapaförutsättningar för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande på arbetsplatser. Önskvärtvore om WHO och Folkhälsomyndigheten bidrog med rekommendationer för hurstillasittande arbete för skrivbordsarbetare ska brytas.

Inledning: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga vuxna i åldrarna 10–24 år i Sverige, och den kan ta sig många uttryck, bland annat i form av ätstörningar och muskeldysmorfi. I denna litteraturöversikt fokuseras på dessa diagnoser ur ett genusperspektiv. Syfte: Studien avser att belysa ätstörningar och muskeldysmorfi ur ett genusperspektiv. Metod: Denna litteraturöversikt är en ”intergrative litterature review” där tidigare publicerad forskning sammanställs och tolkas. Artikelsökning har skett genom databaserna CINAHL och PubMed, varifrån tio vetenskapliga studier valts ut och analyserats. Resultat: Det konstaterades att ätstörningar och muskeldysmorfi påverkas starkt av rådande utseendeideal, oavsett om det är faktiska ideal eller subjektivt upplevda. Bilder på kroppar för vilka individen exponeras tycks också de spela en avgörande roll för individens uppfattning av en normativ kropp. Generellt beskrivs och uppfattas enligt studierna ätstörningar som ”kvinnligt” och muskeldysmorfi som ”manligt”. Både män och kvinnor kan drabbas av kroppsmissnöje, och ideal i enlighet med rådande könsrollsnormer styr på vilket sätt detta tar sig uttryck. En man som lider av en ätstörning beskrivs som omanlig, och i attitydmätningar utsätts kvinnor för hårdare stigmatisering generellt. Diskussion: Kroppsmissnöje och dess konsekvenser kan orsaka stort lidande, men kan på ett effektivt sätt motverkas genom folkhälsoinsatser för att främja goda normer, en positiv kroppsuppfattning samt motverka stigmatisering. En god arena för detta kan vara genom massmedia och genom insatser för ökad självkänsla. Minskad stigmatisering och hälsosamma normer kan öka benägenheten till att söka hjälp för eventuella problem, och därmed också minska trycket på samhälleliga insatser för drabbade.

Flera svenska gymnasieskolor ger eleverna ett lunchbetalmedel giltigt hos utvaldamatåterförsäljare, istället för att servera lunch i skolmatsal. Kunskap saknas om antaletelever som omfattas av systemet och dess eventuella påverkan på dem. Syftet var attundersöka om det fanns samband mellan vilken typ av matåterförsäljare somgymnasieelever med lunchbetalmedel använde och deras kostkvalitet, spenderadepengar i samband med lunch, socioekonomiska position eller kön. Vidare att undersökavilka faktorer som påverkade matåterförsäljarvalet och om dessa faktorer hade sambandvilken matåterförsäljartyp som valdes. Undersökningen genomfördes som en ickeexperimentell tvärsnittsstudie där elever vid två gymnasieskolor fick fylla i enwebbaserad enkät. Fisher’s exact test användes för att undersöka eventuella sambandmellan vald typ av matåterförsäljare och kostkvalitet, spenderade pengar, viktigastefaktor vid val av matåterförsäljare, socioekonomisk position eller kön. Resultatet visadeett signifikant samband mellan att ha valt en snabbmatsrestaurang och att oftare drickasockersötade drycker. Undersökningen hade dock få deltagare, varför en upprepningmed fler deltagare skulle kunna ge mer robusta resultat. / <p>Betyg i Ladok 210114.</p>