No description available.

Bakgrund: På grund av en belastande vardag i arbetslivet och privatlivet, har det visat sig vara svårt för förvärvsarbetande småbarnsföräldrar att återhämta sig. Under Coronapandemin har flera anställda börjat distansarbeta hemifrån, varav universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper. De nya förutsättningarna ökar behovet av att studera återhämtning för målgruppen i ett vidare sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin. Metod: Sex universitetslärare från Mellansverige deltog i kvalitativa djupintervjuer, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Universitetslärarnas vardag bestod av en ständig bearbetning av arbetslivets och familjelivets göromål. Distansarbetet förändrade återhämtningen i den mån att arbete och familj kom närmre varandra. En främjande återhämtningsmöjlighet var att deltagarna blev mer flexibla att utföra fysisk aktivitet under arbetsdagen. Två hindrande återhämtningsmöjligheter var den försvunna pendlingstiden, samt i viss mån virtuella fikamöten med kollegorna. Att växla mellan utförandet av förvärvsarbete och hushållsarbete under dagen, upplevdes som både en hindrande och främjande återhämtningsmöjlighet. Slutsats: Universitetslärarnas förutsättningar för återhämtning förändrades med distansarbetet, samtidigt som den upplevda återhämtande effekten av några aktiviteter skiljde sig åt mellan deltagarna. Ur ett folkhälsoperspektiv blir det viktigt att fortsätta studera återhämtning vid distansarbete ur fler aspekter och infallsvinklar. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund: I Sverige är fallolyckor den vanligaste skadeorsaken. Förutom lidande för den drabbade utgör fallolyckorna också en betydande kostnad för samhället. Svenska kommuner ansvarar både för socialtjänst och till viss del hälso- och sjukvård. Syfte: Var att utforska folkhälsoarbete på kommunal nivå avseende fallprevention för målgruppen äldre. Metod: För att besvara syftet utformades en begäran om offentliga handlingar i form av politiska beslut/tjänsteutlåtanden som låg till grund för beslut som berörde kommunala åtgärder i fallpreventivt syfte för tidsperioden 2010-2020. I studien är dokument från fyra svenska kommuner representerade. Dokumenten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunernas åtgärder var främst riktade mot äldre som redan var föremål för olika typer av kommunala insatser, exempelvis personer som bodde på vård- och omsorgsboende. Flera kommuner har arbetat i team med olika professioner representerande, däribland arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Arbetet har varit inriktat på flera olika faktorer som kan påverka förekomsten av fallolyckor. De åtgärder som gjorts har delvis varit tillfälliga utifrån exempelvis statlig finansiering med stimulansmedel, en den åtgärder fortsätter efter avslutat projekt medan andra avslutats. Slutsats: Flera kommuner i studien lyfte betydelsen av att arbeta systematiskt och tillvarata kompetenser från flera olika professioner. Studien har också visat att det i vissa fall varit svårt att implementera nya arbetssätt. Det är betydelsefullt med uppföljningar av arbetssätt och att säkerställa att rutiner efterlevs. __________________________________________________________________ / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund Övervikt och fetma i tidig ålder är riskfaktorer för att drabbas av ett flertal sjukdomar senare i livet. Skolsköterskor har goda möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syfte Att belysa skolsköterskors erfarenheter i arbetet med att främja en hälsosam vikt samt förebygga övervikt och fetma hos grundskoleelever. Metod En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex skolsköterskor på grundskolor i region Stockholm, samtliga kvinnor, med varierande erfarenhet. Skolorna hade varierande elevantal och representerade olika socioekonomiska områden. Intervjuerna genomfördes via Teams och varade mellan 30 – 50 minuter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Skolsköterskor upplevde flera utmaningar med att främja en hälsosam vikt samt förebygga övervikt och fetma hos sina elever. Ett optimalt arbete förutsätter tvärsektoriell samverkan som involverar annan personal (internt och externt) samt föräldrar. Övervikt och fetma kan uppfattas som känsliga områden vilket kan försvåra möjligheten att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan skolsköterska, elev och föräldrar. Ett optimalt preventionsarbete kräver tidiga och situationsanpassade insatser redan i förskoleklass, vilket även bör involvera föräldrar då arv och miljö har betydelse för barnets viktutveckling. Ett sådant arbete kräver struktur i form av styrdokument och resurser, inte minst på samhällsnivå där skolsköterskorna är en viktig aktör bland många andra. Slutsats Skolsköterskan är en viktig aktör när det kommer till förebyggande och hälsofrämjande arbete kopplat till övervikt och fetma hos barn och ungdomar, men ansvaret är komplext och delas av många. För att kunna fokusera på det förebyggande arbetet krävs mer samverkan och utökade resurser / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Syfte. Syftet med studien var att undersöka, om det finns något samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) och risken att drabbas av infektion orsakad av covid-19 bland seniorer, som har deltagit i GIHs hälsoprojekt de senaste fyra åren. Metod. En retrospektiv longitudinell kohortstudie utfördes för att studera om risken att få covid-19 infektion samvarierade med beräknad absolut och relativt VO2max. Data från hälsoprojekten på GIH under de senaste fyra åren användes som baslinjedata. Data på utfallsmåttet, självrapporterad covid-19 infektion, samlades in vid en uppföljningsundersökning som genomfördes via telefonintervjuer. Studiepopulationen bestod av personer som deltagit i en träningsintervention vid GIH och som vid efterundersökningen var 62 år och äldre. Sambandet mellan beräknad maximal syreupptagning och risk för Covid-19 kontrollerades för valda störfaktorer. Resultat. Av 1200 personer som genomfört baslinjeundersökningen, kontaktades 383 via telefon. Vid uppföljning var antalet män 121 och kvinnor 262 (62-91 år), varav 162 hade hypertoni, 73 hjärt- och kärlsjukdom, 38 hade diabetes, 76 hade eller hade haft cancer och 36 hade astma eller KOL. Därutöver var 7 rökare och 45 hade någon autoimmun sjukdom. Uppföljningstiden var 1,9 (SD: 0,85) år. Av dessa hade 26 testats positivt för covid-19 det senaste året, antingen med PCR- eller antikroppstest. Sammanlagt 56 seniorer hade haft minst 4 symtom som är vanliga vid covid-19 (inklusive de 26 med positivt test). Vi fann en stark trend till högre risk för genomgången covid-19 infektion med hos individer som vid baslinjeundersökningen hade högre beräknad relativ syreupptagning. (OR: 1,07%CI: 0,996 till 1,149), justerat för ålder, kön, hypertoni, hjärt- &amp; kärlsjukdom, diabetes, BMI, och cancer, astma/KOL, rökning, autoimmun sjukdom. Motsvarande värde för absolut syreupptagning (uttryckt som dl/min) var signifikant med OR; 1,17 (95% CI: 1,13 till 1,36). Detta justerat för kön, hypertoni, hjärt- &amp; kärlsjukdom, diabetes, ålder, längd och vikt. Slutsats. Resultatet i studien visar att högre syreupptagningsförmåga vid baslinjemätingen samvarierar med högre risk att ha drabbats av covid-19 under uppföljningsperioden bland denna grupp av seniorer, vilket var något som motsa vår hypotes. Tidigare studier av testad syreupptagningsförmåga innan en covid-19 infektion är få eller saknas helt, och därför behövs mer framtida undersökningar inom området.

Vi lever i en värld som bli allt mer digitaliserad och att vara uppkopplad och att använda sig av en mobil, dator eller surfplatta är nästan oundvikligt för att passa in i samhällets struktur. Det finns studier som visar på att frekvent användning av sociala medier kan ge besvär så som depressiva symtom, ångest och minskat självförtroende i form av bland annat kroppskomplex. Syftet med studien var att undersöka hur användandet av sociala medier påverkar kvinnor i åldrarna 25-30 psykiska hälsa. Metoden för studien gjordes enligt en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde via kvalitativa intervjuer med sex stycken olika kvinnorespondenterna valdes ut utifrån ett bekvämlighetsurval för att undersöka hur kvinnorna upplevde att sociala medier påverkar deras psykiska hälsa. Resultatet utifrån dessa sex intervjuer resulterade till två olika teman som var psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Resultatet i studien visade på att respondenterna i studien upplevde bland annat ensamhet, kroppskomplex och bekräftelsebehov. De upplevde att de fick en sämre psykisk hälsa kopplat till att de använde sig av sociala medier. Slutsatsen från studien är att användandet av sociala medier påverkar kvinnors psykiska hälsa. Kvinnorna använde sig av sociala meder av olika anledningar och men gemensamt kände samtliga respondenter att känslorna kopplat till användandet ansågs mestadels vara negativa. Samtliga kvinnor som deltog i studien upplevde att sociala medier påverkade deras hälsa på något vis. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Tidigare forskning inom odontologi har baserats på biomedicinska teorier där man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror på beteendet är det av intresse att fokusera forskning baserad på beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvården är otillräckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhälsoprogram med en individuell skräddarsydd behandling utgående från kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgängliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall på fyra filmer, tre hade för dålig ljudkvalitet och en stämde inte in med den information som stod på fodralet. Slutligen ingick 15 filmer i studien kring följsamheten av studieupplägget av interventionen. Resultatet var att interventionen fick den behandling som de skulle ha fått utefter den skräddarsydda behandlingen vid de besök som studerats. Exempelvis att de tillsammans med patienterna formulerar mål, utför infärgningar på patienternas tänder, går igenom patientens tandstatus och så vidare.

Bakgrund: Människor drabbas av hälsomässiga konsekvenser som ett resultat av ohälsosamma kostvanor. Kost är en stor del av vår vardag och en viktig faktor för vår hälsa, vilket betyder att valet av kost påverkas av en rad olika bakomliggande faktorer. De bakomliggande faktorer som studien har valt att belysa vidare är sociala sammanhang, motivation, beteende, matvanor.  Syfte och Frågeställningar: Att få en ökad förståelse hur sociala sammanhang, motivation, beteende och matvanor påverkar kostvanorna hos individer.  - Hur påverkar sociala sammanhang individens kostvanor? - Hur påverkar motivationen individens kostvanor? - Vilken påverkan har beteendet på individens kostvanor? - Hur påverkar matvanor individen? Metod: En kvalitativ studie innebär att forskaren fokuserar mer på det direkta orden som i studiens fall blir deltagarnas berättelser, som är grunden för författarnas tolkning. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna som har valts ut efter ett målstyrt urval. Alla intervjuer traskiberades och analyserades och vidare i studien användes en tematisk innehållsanalys för att finna olika teman i deltagarnas berättelser.  Resultat: Visar att deltagarnas kostvanor påverkas av sociala sammanhang de befann sig i. En mer specifik påverkan på kostvanorna upplever deltagarna när det befinner sig i ett större sällskap eller med familjen. Deltagarnas motivation påverkas av den inre motivationen och self-efficacy. Beteenden grundas av både vanor och djupare beteenden från barndomen.  Matvanorna hos deltagarna var komplexa och under analysarbetet fann författarna matkunskaper, tid och kostförändringar som en mer specifik påverkan på kostvanorna. Slutsats: Svaren som funnits i studien är att specifika faktorer påverkar individens kostvanor. Dock innehåller studien endast fyra olika huvudfaktorer som är kopplade till individens kostvanor, vilket gör att ytterligare forskning behövs för att täcka upp det områden med faktorer som ännu inte har blivit forskat på.

Syfte &amp; Frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxna som tränar och är aktiva på sociala medier förhåller sig till kroppsidealen som framställs på sociala medier samt hur de upplever att det påverkar kroppsuppfattningen. - Hur ser användningen av sociala medier ut bland träningsaktiva unga vuxna? - Hur upplever träningsaktiva unga vuxna att de påverkas av kroppsidealet som framställs på sociala medier? - Hur upplever träningsaktiva unga vuxna att kroppsidealet påverkar deras kroppsuppfattning? Metod För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod används vilket genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagare valdes ut med ett målstyrt urval utifrån de kriterier som behövde uppfyllas för att delta i studien. Dessa kriterier var ålder och nivå av fysisk aktivitet, dvs tränar 2-3 gånger i veckan medel- eller högintensivt samt har generellt aktiva liv. Deltagarna behövde också vara aktiva på sociala medier. Totalt 6 personer varav 3 kvinnor och 3 män deltog i studien. Analys av resultatet har gjorts genom att använda entematisk analys med en abduktiv forskningsansats. Goffmans teori om intrycksstyrning användes som teoretisk referensram då resultat tolkades. Resultat Resultatet visar att sociala medier används hos deltagarna i upp till fyra timmar per dag, främst för att chatta med vänner, scrolla i flödet och titta på andras inlägg. En majoritet sa även att de ibland lägger upp bilder, men inte så ofta. När samtliga deltagare framställer sig själva i sociala medier vill de alltid visa upp sina bästa sidor och se så attraktiv ut sommöjligt. Samtliga deltagare förklarar att de blir påverkade av kroppsidealet som framställs på sociala medier på ett negativt sätt, i form av jämförelsebeteenden, sämre kroppsuppfattning, välmående samt mat- och träningsvanor. Slutsats Studien som vi genomfört har bidragit till ny kunskap om hur sociala medier och kroppsidealen påverkar träningsaktiva unga vuxnas hälsa och kroppsuppfattning. Deras kroppsuppfattning påverkades negativt på grund av exponeringen för kroppsidealet som presenteras på sociala medier.

: På ett övergripande plan har idrott, och så även lagidrotter, en betydelse för människors hälsa eftersom den fysiska aktiviteten, som ofta kommer med idrott och lagidrotter, påverkar folkhälsan. Även den strukturerade fotbollen har betydelse för folkhälsan i och med att fotboll medför skador vilket påverkar människors hälsa. Syfte: Syftet för studien var att undersöka vilken betydelse den strukturerade och ideella fotbollen har för vuxnas hälsa. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog sex aktiva fotbollsspelare, två män och fyra kvinnor från tre olika ideella fotbollsföreningar. För att analysera data genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av den manifesta tolkningen mynnade resultatet ut i fyra huvudkategorier vilka var struktur, livspussel, föreningsidrott och spontanidrott samt manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Underkategorierna för den manifesta tolkningen var rutiner, planering, prioritering, bidra till laget, mer seriöst och kvinnliga fotbollsspelare. Av den latenta tolkningen mynnade resultatet ut i tre teman vilka var fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa följt av subteman som var avkoppling, återhämtning, prestationskrav, skador, bättre fysisk form, social identitet, gemenskap och meningsskiljaktigheter. Slutsatser: Slutsatser för studien är att den strukturerade fotbollen har betydelse för vuxnas hälsa då rutinerna gör att de är fysiskt aktiva. Den har också betydelse då fotbollsspelarna får avkoppling och återhämtning samt en möjlighet att ha en social identitet och känna en gemenskap i laget. Skadorna och meningsskiljaktigheterna som förekommer är inte av någon negativ betydelse för hälsan. Däremot har prestationsångesten en negativ betydelse för de kvinnliga fotbollsspelarna. / <p>Betyg i Ladok 220218.</p>