Under covid-19 pandemin förlorade flertalet individer verksamma i gästfrihetsindustrin sina arbeten. Arbete i gästfrihetsindustrin under covid19 pandemin innebar ytterligare stressrelaterade faktorer för arbetstagare inom verksamheter med bar-, hotell-, och restaurang. Syfte Uppsatsens syfte var att undersöka och beskriva upplevelsen av arbetssituation och hälsa hos individer verksamma inom gästfrihetsindustrin i Sverige under covid-19 pandemin. Metod En kvalitativ studie genomfördes genom sex intervjuer med respondenter 29–47 år, som arbetat i bar-, hotell-, och restaurangverksamheter under covid-19 pandemin i en mindre ort i södra Sverige. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som utgick från en induktiv ansats. Resultat Innehållsanalysen resulterade åtta underkategorier samt tre kategorier: Arbetssituation, hälsa och levnadsvanor. Under covid-19 pandemin upplevde respondenterna en sämre arbetssituation som var ett resultat av ökad belastning, bristande ledarskap samt en orolig arbetsmiljö som skapade en osäkerhet för arbetsplatsen och anställning. Respondenterna upplevde att den psykiska och sociala hälsan påverkades mest negativt medan den fysiska hälsan upplevdes oförändrad, samtidigt som det fanns en förståelse för hur social samvaro och fysisk aktivitet har positiv inverkan på måendet. Alkoholkonsumtion och återhämtning/stress var de levnadsvanor som var mest framträdande i resultatet. Respondenter utryckte både oförändrad alkoholkonsumtion samt ökad alkoholkonsumtion till följd av förändrade arbetstider, sämre psykiskt mående och minskad social samvaro. Flera respondenter upplevde att covid-19 restriktionerna gav mer tid till återhämtning och eftertanke, samtidigt som de ansågs vara orsaken till den ökade stressen både fysiskt och psykiskt och även resulterade i sömnbesvär. Slutsats Resultatet visar att individer verksamma i gästfrihetsindustrin under covid-19 pandemin upplevde arbetssituation och hälsa påverkas främst negativt, där respondenter hanterade situationen genom en positiv inställning för fritid och social samvaro. Ytterligare kunskap och ökad förståelse hade kunnat fås genom studier där även individer som blev varslade fick uttrycka sin upplevelse av arbetssituation och hälsa i gästfrihetsindustrin under covid19 pandemin / <p>Betyg i Ladok 220404.</p>

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar och med det har allt fler äldre komplexa behov och flera hälsoproblem. Många äldre bor kvar i sina hem med insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård, vilket ställer högre krav på kompetens och resurser samt samverkan för personal som arbetar med äldre (Socialstyrelsen, 2020a). En fråga som aktualiserats är samordning och planering av vård vid utskrivning, detta i och med att Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SFS 2017:612) trädde i kraft 2018. Den nya samverkanslagen tvingade fram ett annat sätt att utföra utskrivningar från slutenvården än vad som tidigare varit fallet. Utskrivningen från slutenvården skulle bli snabbare och samverkan mellan aktörerna bli tydligare i och med den nya lagen (Prop. 2016/17:106). Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utskrivningsprocessen för multisjuka äldre går till i en kommun i Mellansverige, samt att utforska om de får en samordnad individuell planering, SIP, så som samverkanslagen föreskriver att den skall ske. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Tio intervjuer utfördes med informanter bestående av sjuksköterskor i slutenvård, primärvård och inom kommunal vård, samt biståndshandläggare i den undersökta kommunen. Intervjuerna analyserades via kvalitativ innehållsanalys (Graneheim &amp; Lundman, 2004). Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var: samordnad individuell planering, kommunikation, oklar ansvarsfördelning och bristande patientsäkerhet. Resultatet från den här studien visar på att det finns flera delar som inte fungerar vad gäller utskrivningsprocessen för multisjuka äldre. Den samordnade individuella planeringen genomförs inte i någon större utsträckning. Det finns problem vad gäller kommunikation aktörerna emellan samt problem med ansvarsfördelningen. Att detta inte fungerar påverkar också patientens delaktighet och patientsäkerheten. Slutsats: Samordnad individuell planering genomförs inte såsom lagen föreskriver. Personal som arbetar med utskrivning av multisjuka äldre upplever utskrivningsprocessen som komplex och komplicerad och oklar. / Background: The proportion of elderly in Sweden are increasing, and so does elderly’s complex health care needs and health problems. A lot of the elderly population continues to live in their own homes with help from the social service and health care service. This puts pressure and demands on the workers to have competence and resources to help this complex elderly group (Socialstyrelsen, 2020a). Collaboration at the discharge process from hospital has been raised because of a new law set to improve the collaboration and shorten the stay in hospitals for patients (SFS 2017:612) which took effect in 2018. Aim: Investigate how the discharge process come about for elderly with many diseases in a municipality in Sweden. To explore if the elderly gets the coordinated individual plan they should get as the law stipulates. Method: Qualitative interview study with semi-structured questions. Ten informants were included consisting of nurses in inpatient care at hospital, primary care and home health nurses working for the municipality, social workers were also included. The interviews were analysed through qualitative content analysis (Graneheim &amp; Lundman, 2004). Result: Four categories were found consisting of coordinated individual planning, communication, unclear division of responsibility and lack of patient safety. The result from the study shows that there are many parts that do not work sufficiently in the discharge process. The coordinated individual planning is not being done in the proportion that it should. There are problems regarding communication amongst the professionals and problems with liability and by extension patient safety. Conclusion: The coordinated individual plan is not being done as the law stipulates it should. Professionals that work with elderly during the discharge process sees the process as complex, complicated and unclear.

Background Malaria is a major threat to global public health, with adverse health effects. Nigeria alone accounts for 25% of the global burden of malaria. Children are especially vulnerable to malaria, and if the disease is not treated it could have fatal consequences. Mothers have an important role in ensuring that adequate and timely treatment is given to the child. Aim The aim of this study was to investigate whether there was an association between maternal level of education and the treatment with antimalarial drugs in malaria positive children under-5 in Nigeria. Methods This study was a cross-sectional study that utilized Demographic and Health Surveys (DHS) data from the 2015 Nigeria Malaria Indicator Survey. Data on 2’622 malaria positive children were used, and a logistic regression analysis was conducted to determine the association with maternal level of education. Results The mothers with a higher level of education had two times higher odds (OR 2.31, CI 1.62- 3.32) of making sure their child received treatment with antimalarial drugs, compared to the mothers with no education. With an increase of 38% (OR 1.38, CI 1.11-1.71) in the odds for the child receiving treatment with antimalarial drugs if the mother has primary education and an increase of 51% (OR 1.51, CI 1.24-1.84) if the mother has secondary education compared to mothers with no education. Conclusion Mothers with a higher level of education waere more likely to make sure that their child received treatment with antimalarial drugs, compared to the mothers with no education.

ABSTRACT Background: South Asia has the highest burden of malnutrition compared to the rest of the countries in the world. The purpose of this study was to investigate association between Entamoeba Histolytica infection and nutritional status in a cohort of under-5 children treated for severe diarrheal disease. Methods: From Global Enteric Multicenter Study (GEMS), a sub sample cohort of total 4,220 under-five children were analyzed from South Asia where 155 study participants had severe diarrheal disease with Entamoeba Histolytica infection (amebiasis). The WHO child growth standard median, 2006 was used to measure the three anthropometric indices after 60 days of hospital discharge. Chi-square (X2) test and binary logistic regression were done to calculate the significance and strength of association between diarrheal disease with E. Histolytica and nutritional status; 95% Confidence interval were also estimated. Results: The children aged under-five who had severe diarrheal disease due to amebiasis had no significant aggravated effect on any indices of nutritional status (stunting, wasting, and underweight) in comparison to non-amebic diarrhea. The under five children whose mothers were illiterate (aOR= 2.12, 95% CI 1.76-2.56) and had poor wealth index (aOR= 1.53, 95% CI 1.32-1.77) had significantly higher odds for three indices of nutritional status. Pakistan had poor nutritional status (aOR= 2.23, 95% CI 1.74-2.85) compare to India and Bangladesh.  Conclusion: Severe diarrhea due to amebiasis had no aggravated effect on post diarrheal nutritional status among under five children in comparison to non-amebic diarrhea. There was no correlation found in this study between diarrheal disease associated by Entamoeba Histolytica infection and malnutrition.

No description available.

Studies linking religion and its impact on humans have increased over time with health being the most studied outcome in statistical analysis. Even so, the use of variables, models and approaches has been homogenous being applied among similar groups and places. The aim of the thesis is for that reason to investigate to what extent there is an association between religiousness and health in Cyprus (n=3 355), Finland (n=4 058), Norway (n=4 691) and Ireland (n=6 869) adjusting for potential confounders age, gender and education. Logistic regression analyses were applied, including subjective level of religiousness as predictor and good subjective general health as outcome in conjunction with the Theory of Attachment. The data is collected from The European Social Survey from 2008, 2010 and 2012. Middle religious have significant higher odds of good health than individuals that categorized by themselves as Not at all religious in Cyprus, Norway and Ireland while adjusting for age and education. Low, Middle and High religious are significantly associated with good health in Finland compared to Not at all religious. There is an association between religiousness and health in the four European countries while age and education potentially confound the relationship in Norway and Ireland.

In the research of young people in relation to their tobacco use and corresponding attitudes towards that use, there are various ways that these attitudes are measured and described. There remains however a lack of clarity or consistency regarding the way that these are attitudes are measured and what they are orientated towards. An established framework of methodology was used to guide the review. Studies were included based on age (11-21); published year (after 2000); language (English only). Included studies had the young people’s attitudes towards tobacco use in its various forms as central theme. Three bibliography databases were utilized. Studies (2710) were identified, 598 screened and 33 included. The majority were performed in the EU/Schengen Area outside of the Nordic countries. The majority were quantitatively oriented, and most had a Health perspective in their description of attitudes. Findings suggest that there are four different themes in how attitudes were described, and that there are differences between the Nordic countries and the rest of the EU/Schengen Area, but also many similarities, as well as a need to investigate specific aspects of tobacco use in Nordic countries (social acceptance being chief among them).

Bäckstrand, Gabriella &amp; Johansson, Terese (2022). En intervjustudie om lärares möjligheter och hinder vid implementering av fysisk aktivitet i klassrummet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Rökning är en av de främst förebyggbara riskfaktorer och en av de största folkhälsoproblem, den omfattas av Agenda 2030 och svensk folkhälsopolitik. Covid-19 är virus som sprider sig väldigt snabbt över hela världen och är deklarerad till pandemin som pågår fortfarande. Inga bevis finns för närvarande om att rökning är en riskfaktor för insjuknade i Covid19 däremot finns det bevis att rökning är riskfaktor för svårare grad av insjuknande. Året 2019 i juli infördes en ny tobakslag (2018:2088) i Sverige om rökfria utomhusmiljöer som allmänheten har tillträde till. Syfte: var att undersöka hur kvinnliga rökare upplevt de senaste årens restriktioner kring rökning och Covid-19 pandemin samt hur detta har påverkat deras rökvanor. Metod: Kvalitativ studie, arbetet baseras på nio semistrukturerade intervjuer. Urvalet är kvinnor mellan 30 och 65 år gamla som bor i Stockholms län och har rökt under pandemin. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre teman: Förändrade beteenden: Minskning av rökningen, regler respekteras, respekt för människor i omgivningen; Oförändrat beteende: Fortsätter att röka; Pandemins konsekvenser: minskad frihet och ständig rädsla. Slutsats: Rökningen bland studiedeltagarna har minskat men det är svårt att säga om det är pandemin eller rökrestriktioner som har påverkat dem, däremot är det säkert att arbetsplatsen har påverkan på rökningen. Pandemin har påverkat allas liv, minskat friheten och socialt liv och gett oro. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Hälsan hos individer påverkas av levnads- och arbetsförhållanden. I folkhälsoarbete är arbetsplatsen en viktig arena för att påverka och förbättra befolkningens hälsa. Faktorer i arbetsmiljön som kvantitativa krav, utbrändhet, konflikt mellan arbete och privatliv påverkar anställdas hälsa. Kontorsanställdas arbetsmiljö har ofta fokuserat på att minimera långvarigt stillasittande för att förbättra hälsan. Den här studien fokuserade på kontorsanställdas hälsa i relation till deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>