Socialtjänsten och deras hälsofrämjande arbete med ungdomar är ett uppmärksammat ämne i anslutning till ungas hälsa och välmående. Hur de anställda inom socialtjänsten upplever sin arbetssituation och arbetet med unga med särskild problematik har även det varit på agendan. Studien syftar att undersöka hur medarbetare inom socialtjänsten upplever sin arbetssituation med att undvika externplacering av ungdomar, vilket innebär att ungdomen beslutas behöva omplaceras från hemmet till alternativ plats. Externplacering är såväl kostsamt som ett känsloladdat område för den utsatte ungdomen. I föreliggande studie användes kvalitativ metod och sex personer valdes genom ett strategiskt urval. Informanterna var socialtjänstanställda i en medelstor kommun i Mellansverige. Samtliga intervjuer genomfördes individuellt och majoriteten ägde rum på verksamhetens kontor. Informanterna sändes informationsbrev där studiens syfte samt medverkansförhållanden presenterades. Insamlade data analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys för att vidare forma ett resultat. Resultatet visar att flexibel anpassningsförmåga har betydelse för upplevd arbetssituation och hur medarbetarna upplever avsaknad av resurser och sitt behovsstyrda arbete. Stöd är också en viktig komponent i arbetssituationen och att stödet är lättillgängligt. Stöd ges även i form av planeringsunderlag.  Ansvar är en faktor som beskriver medarbetarnas arbetssituation då dessa ansvarar både för samverkan och är delaktiga vid beslut om externplacering.

Bakgrund: Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att lindra lidande samt främja patientens livskvalité. I Sverige avlider nästan 90 000 personer per år, 70 000 av dessa ska ha varit i behov av palliativ vård varav 1 % av de här utgörs av barn. Att då vara förälder till ett barn som får palliativ vård skapar ett lidande samtidigt som det finns hopp för att ett mirakel ska ske. Syfte: Den här studien syftar till att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård.Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Tio kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades. Resultat: Två kategorier identifierades. Den första huvudkategorin var Det palliativa vårdandet, som tar upp hur viktigt det var att känna sig delaktig och att det fanns en bra kommunikation med vårdpersonalen. Det tar samt upp upplevelser av det palliativa vårdandet, som innefattar föräldrarnas upplevelser av att vårda barnet hemma, svårigheter föräldrarna möter och föräldrarnas upplevelser av att fatta svåra beslut. Den andra huvudkategorin var relationen till barnet, som tar upp vikten av att bevara den trygga relationen med barnet samt hur de sista dagarna kan upplevas av föräldrarna. Slutsats: Föräldrarna upplevde att det fanns en brist i kommunikationen samt delaktigheten inom den palliativa vården. Det var jobbigt att behöva fatta svåra beslut och att till slut behöva släppa taget. Det föräldrarna skulle behöva för att göra den palliativa vården mer tillfredsställande är mer stöttning samt en bättre kommunikation.

Syftet med den här studie var att undersöka upplevd etisk stress och hälsa bland chefer på äldreboende i samband med svåra beslut under Covid-pandemin. Metoden i den här kvalitativa studien inkluderade fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra chefer för äldreboende i Sverige. En tematisk analys användes för att hitta relevanta mönster i insamlade data. I resultat identifierades fyra huvudteman: Etisk stress, Etiska konflikter vid svåra beslut, Upplevd hälsa, Chefsstöd. Studiens resultat visar att äldreboendecheferna upplevde etisk stress i samband med svåra beslut under Covid-19 och involverade anhöriga, äldre vårdtagare samt omsorgspersonalen. Upplevd stress hos cheferna inkluderade omsorgspersonalens skyddsutrustning samt att skydda hela boendet samtidigt vara uppdaterad på aktuella restriktioner och direktiv från ledning. Cheferna upplevde avsaknad av stöd från överordnade i sitt vardagliga arbete medan stödet från chefskollegor upplevdes positivt då det var möjligt att använda digitala plattformar för möten där cheferna kunde mötas.

Introduktion: Att bli mor är en stor omställning i livet och det spelar då ingen roll om modern burit barnet i magen under nio månader, moderskap är ändå inget en kvinna egentligen kan förbereda sig på. Föräldraskapet är något som sker plötsligt och om modern då samtidigt även är ensamstående kan detta många gånger kännas överväldigande, vilket i sin tur kan bidra till att moderns psykiska hälsa påverkas negativt. Om kvinnan dessutom redan innan upplevt ångest, depression samt stress kan dessa symtom förvärras och då speciellt i samband med ett ensamt föräldraskap. Syfte: Att undersöka faktorer som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys grundad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet visar att ensamstående mödrar är mer sårbara för psykisk ohälsa och att låg socioekonomisk status, ekonomisk utsatthet, brist på socialt stöd samt föräldrastress är några av de mest framstående faktorerna som kan leda till uppkomsten av psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Slutsats: Ensamstående mödrar är en utsatt samhällsgrupp vilka har en förhöjd risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Detta då ensamstående mödrar ofta ställs inför ett flertal olika svårigheter samtidigt exempelvis som ekonomiska utsatthet, brist på socialt stöd och föräldrastress. Specifika förebyggande åtgärder samt interventioner inom både hälso-och sjukvården samt socialtjänsten bör därav utformas. Dessutom att på en hög politisk nivåutforma olika strategier för att ta itu med de socioekonomiska svårigheterna som familjer med en ensamstående förälder ofta ställs inför. Sveriges regering bör göra en kraftansträngning i utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga och eliminera faktorer i samhället, som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar / Introduction: Becoming a mother is a big change in life and it does not matter if the mother has carried the child in her womb for nine months, motherhood is still not something a woman can really prepare for. Parenting is something that happens suddenly and if the mother is also single at the same time, this can often feel overwhelming, which in turn can contribute to the mother's mental health being negatively affected. In addition, if the woman has already experienced anxiety, depression and stress before, these symptoms can worsen, especially in connection with single parenthood. Aim: To examine factors that can lead to mental illness among single mothers. Method: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: The results show that single mothers are more vulnerable to mental illness and that low socio-economic status, financial vulnerability, lack of social support and parental stress are some of the most prominent factors that can lead to the emergence of mental illness amongsingle mothers. Conclusion: Single mothers are a vulnerable group in the society who have an increased risk of suffering from mental illness. This is because single mothers often are faced with a number of different difficulties at the same time, for example as financial vulnerability, lack of social support and parental stress. Specific preventive measures as well as interventions in both health care and social services should be designed accordingly. In addition, at a high political level, to design various strategies to address the socio-economic difficulties that families with a single parent often are faced with. The Swedish government should make an effort in the development of the health promotion work to prevent and eliminate factors in society, which can lead to mental illness among single mothers.

Bakgrund: Lärare är en yrkesgrupp som påverkas av politiska beslut, olika reformer samt krav från elever och föräldrar. Lärares arbetsmiljö påverkas till stor del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syfte: att beskriva hur grundskollärare upplever sin arbetssituation utifrån ett salutogent perspektiv. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av en digital enkät, baserad på WEMS (Work Experience Measurement Scale), skickades ut via mail till 71 grundskollärare. Resultat: Totalt 67 enkäter besvarades, vilket gav en svarsfrekvens på 94%. Standardiserade indexvärden för varje frågedimension visade på att lärarna hade höga värden på dimensionerna individuella inre upplevelser, stödjande arbetsförhållanden samt ledarskap. Dimensionen tidsupplevelse fick det lägsta värdet i undersökningen och indikerar att lärarna har mindre god upplevelse av arbetssituationen inom denna dimension. Slutsats: Respondenternas svar visar på höga värden inom viktiga områden när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kopplat till ett salutogent perspektiv, exempelvis ledarskap och stödjande förhållanden.

No description available.

Bakgrund: Vården i samband med barnafödande ser olika ut på olika håll i världen. Dock är behovet av ett bra stöd universellt och beskrivs därför som en av barnmorskans centrala arbetsuppgifter. Ett bra stöd har en stor inverkan på kvinnans och barnets hälsa samt på främjandet av förlossningsprogressen. Trots detta känner många kvinnor att stödet under förlossningen varit dåligt och påverkat deras förlossningsupplevelse negativt.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att granska och beskriva hur en barnmorska kan ge adekvat stöd för den födande under förlossningsarbetet.  Metod: Systematisk litteraturstudie med 26 inkluderade vetenskapliga originalartiklar Resultat: De fyra teman som identifieras i studien var barnmorskans emotionella och praktiska stöd, barnmorskans verbala stöd, god relation mellan paret och barnmorskan samt barnmorskans närvaro. Resultatet av denna litteraturstudie visar på att barnmorskans stöd under förlossningen består av både emotionell, praktisk och verbal stöttning av kvinnan. För att detta ska vara möjligt behöver barnmorskan skapa en god relation till kvinnan och hennes familj samt vara närvarande under förlossningen.  Slutsats: Eftersom barnmorskans stöd till den födande är viktigt då den har en stor inverkan på förlossningsprogressen och förlossningsupplevelsen bidrar studien med viktig kunskap om hur ett adekvat stöd kan ges. Resultatet visade att barnmorskan bör stötta kvinnan emotionellt samt stärka henne genom att praktiskt och verbalt stödja henne genom förlossningen. Barnmorskor bör använda denna kunskap för att på ett adekvat sätt stödja paret under födandet och på så sätt främja en god förlossningsvård.

The aim of this study was to compare preterm birth (PTB) in daughters (G2) and granddaughters (G3) of foreign- and Swedish-born women (G1), to evaluate patterns in PTB in relation to migrant background over generations. A multigenerational cohort study was conducted using register data. Two generations of women born in Sweden between 1973 and 2016 were identified. Logistic regressions were used to estimate Odds Ratios (OR) at 95%CI for PTB (<37 gestational weeks) for G2 and G3 by G1 country/region of birth (ref: Sweden). G2 daughters born to a migrant mother (G1) faced a disadvantage compared to their counterparts born to a Swedish mother. In G3, odds of PTB declined across all migrant groups revealing an advantage in some select groups relative to the Swedish reference group. The most pronounced decrease in PTB among Swedish-born women with migrant background was found in the Eastern European and Balkan (ORG2 1.55; 95%CI 1.38,1.74; and ORG3 0.85; 95%CI 0.74,0.98 respectively) and Non-Western main groups (ORG2 1.21; 95%CI 1.07, 1.37; and ORG3 0.79; 95%CI 0.68, 0.91). This study shows a decreased difference in PTB over generations among women with and without a foreign background. Further studies should determine the causes for the observed pattern.

Det finns många faktorer som bidrar till hälsa varav utbildning och arbete är två bestämningsfaktorer för hälsa. Arbete bidrar till sociala relationer, personlig utveckling, betydelse för individens ekonomiska resurser, struktur i vardagen och delaktighet i samhället vilket påverkar hälsan positivt. Lika så är utbildning en bestämningsfaktor för hälsa. Utbildning leder till att lättare få ett arbete. Unga vuxna boende i socioekonomiskt utsatt område är en grupp som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. En åtgärd för unga arbetslösa i socioekonomiskt utsatt område är Ungdomspoolen VOX. Verksamhetens mål är att öka anställningsbarheten hos ungdomar 16–25 år i Varberga/ Oxhagen [VOX] området.   Studiens syfte är att beskriva hur ungdomar i ett socioekonomiskt område uppfattar Ungdomspoolen VOX:s arbete med att skapa förutsättningar till utbildning och arbete. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av empowerment och hälsans bestämningsfaktorer. Kvalitativ metod valdes med ett målstyrt urval som utgjordes av sex ungdomar aktiva i verksamheten. Dataanalysen utgjordes av manifest innehållsanalys. Resultatet utgörs två huvudkategorier kategorier; ”Praktiska aktiviteter” och ” Insatsens kännedom om områdesrelaterade behov” och visar att Ungdomspoolen skapar praktiska förutsättningar till utbildning och arbete samt att verksamhetens områdesnära relationer samt motivationshöjande bemötande också skapar förutsättningar till utbildning och arbete. Informanterna menar dock att ungdomens enskilda vilja för möjligheter behövs för att verksamheten ska möjliggöra förutsättningar till utbildning och arbete. / There are many factors that contribute to health of wich education and work are two determinants for health. Work conspires social relationships, personal development, financial resources, structur in life and participation in society, factors that positively affect health. Likewise, education is a determining factor for health. Education makes it easier to get a job. Young adults living in socioeconomic exposed areas is a group that risks ending up outside the labor market. Third sector actors affect Swedish society as the sector promotes workinclusion for exposedness groups. An organized measure for young people in socioeconomic exposed areas is the Youthpool. The aim of the activity is to increase the employability of young people aged 16–25 in the Varberga/Oxhagen [VOX] area. Work takes place in collaboration between the municipality and third sector.  The aim of the study is to describe how young people in a socioeconomic exposed area perceive the Youthpool VOX: s work to create conditions for education and work. . Empowerment and determinants of health is used as the studys theoretical perspective. Qualitative study design is used, and the work of analysis consist of manifest contentanalysis. The work of the analysis resulted in two main categories: “Practical activities” and “The iniatives knowledge of area-related needs”.  The results show that the Youthpool creates practical conditions for education and work and that the arearelated activities as motivation treatment also creates condition for education and work. However, the informants believe that the young people’s individual will for opportunities is needed for the activity to enable conditions for education and work.

No description available.