Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för dödlighet och leder till ökad förekomst av ickesmittsamma sjukdomar. Stillasittande arbete är vanligt förekommande i Norden, men arbetsmiljön kan fungera som en stödjande miljö för fysisk aktivitet. Syftet med studien var att studera upplevelser av fysisk aktivitet på arbetstid vid arbete hemifrån med anledning av covid-19 pandemin. Åtta personer intervjuades, samtliga anställda vid en svensk statlig myndighet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet, Arbetsgivarens roll i avseende att befrämja fysisk aktivitet samt Upplevda förnimmelser relaterade till fysisk aktivitet. Det övergripande temat som gick som en röd tråd genom hela materialet var Frihet under ansvar, vilket handlade om att arbete hemifrån ökade möjligheten till att vara fysiskt aktiv under arbetsdagen men att ansvaret i högre utsträckning kom att ligga på arbetstagaren själv och inte på arbetsgivaren. Deltagarna i studien fokuserade i stor utsträckning på de positiva möjligheter som arbete hemifrån innebar för fysisk aktivitet på arbetstid och deras upplevelser skulle kunna användas av arbetsgivare för att utveckla strategier för att minska stillasittandet vid arbete hemifrån. Detta kan i förlängningen bidra till en förbättrad folkhälsa samt minskade ojämlikheter i samhället genom att undvika ett ökat stillasittande hos redan inaktiva människor. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Bakgrund: Mycket av tidigare forskning som har inkluderat personer med amputation på nedre extremiteten har varit fokuserad på gång och balans och på tillfredställelse med protes. Fler faktorer påverkar livskvalité och välmående än enbart avsaknad av funktionshinder. Syfte: Att jämföra om livskvalitet skiljer sig åt mellan en grupp med amputation på nedre extremiteten och en grupp utan amputation. Metod: Tvärsnittsdata samlades in med ett självrapporterat frågeformulär. Frågeformuläret innehöll bakgrund, WHOQOL-BREF för att mäta livskvalité och en del av Community Based Rehabilitation (CBR) indikatorer för att mäta inkludering i samhället. Rekrytering skedde via sociala plattformar. Gruppjämförelser gjordes mellan och inom grupper med Welch t-test. Samband undersöktes med generaliserad linjär modell för de fyra olika domänerna i WHOQOL-BREF med avseende på kön, ålder, utbildning, och inkludering i samhället. Resultat: Totalt var 114 deltagare var inkluderade, av dessa 64 med amputation på nedre extremiteten och 50 utan amputation. Deltagarna med amputation hade statistiskt säkerställt lägre resultat jämfört med de utan amputation på allmän hälsa, allmän livskvalité, tillfredställelse med hälsa, på fysisk och miljörelaterad livskvalitédomän, samt på inkludering i samhället. Inom grupperna hade kön, ålder, och utbildningsnivå ingen påverkan på rapporterad livskvalité. Slutsats: Personer med amputation på nedre extremiteten hade lägre rapporterad livskvalité jämfört med en grupp utan amputation. Studien tyder på att en högre upplevd inkludering i samhället och en högre upplevd gångförmåga ökade livskvalitén. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Bakgrund: På grund av en utbredd ohälsa kopplat till arbetslivet, fanns det ett intresse av att titta på hälsofrämjande och förebyggande insatser, här inom kommunal verksamhet. Syfte: Syftet var att undersöka kommunala ledares syn på hälsa och hälsofrämjande ledarskap, och förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande. Metod: En semistrukturerad webbenkät administrerades under våren 2021 till 255 ledare inom tre kommuner i mellersta Sverige. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys, och de kvantitativa frågorna analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Svarsfrekvensen var 37% (95/255) fördelat mellan 66% (n=69) kvinnor och 31% (n=29) män (p=0.001). En större andel bland männen ansåg att det bedrev ett hälsofrämjande ledarskap jämfört med kvinnorna (p=0.022). Synen på hälsa handlade om balans i tillvaron där arbete, familj och privatliv behövde existera i harmoni, liksom att synen på hälsofrämjande ledarskap ansågs handla om ett samspel mellan individ och organisation. Ett optimalt hälsofrämjande ledarskap behövde individanpassas, vilket ansågs vara svårt då det förutsätter mer mandat, stöd och resurser. Slutsatser: Ett hälsofrämjande ledarskap handlade om att skapa balans mellan individen och organisationen, samt om arbetssätt som inte var formaliserade eller prioriterat inom kommunerna. Mer mandat, kunskap och stöd efterfrågades för att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap. / Background: Due to a widespread ill health linked to working life, there was an interest in looking at health promotion and prevention initiatives, here in municipal activities. Purpose: The aim was to investigate municipal leaders' views on health and healthpromoting leadership, and the conditions for working to promote health. Method: A semi-structured web survey was administered in the spring of 2021 to 255 leaders in three municipalities in central Sweden. Collected data were analyzed with manifest content analysis, and the quantitative questions were analyzed with descriptive statistics. Result: The response rate was 37% (95/255) divided between 66% (n = 69) women and 31% (n = 29) men (p = 0.001). A larger proportion of men considered that they pursued health-promoting leadership compared with women (p = 0.022). The view of health was about balance in life where work, family and private life needed to exist in harmony, as well as that the view of health-promoting leadership was considered to be about an interaction between individual and organization. Optimal health-promoting leadership needed to be adapted to the individual, which was considered difficult as it requires more mandate, support and resources. Conclusions: A health-promoting leadership was about creating a balance between the individual and the organization, as well as about working methods that were not formalized or prioritized within the municipalities. More mandate, knowledge and support were requested to develop a more health-promoting leadership. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund: Nivåer av fysisk aktivitet minskar i hela världen. I Sverige uppnår enbart en av fyra ungdomar upp till rekommenderad daglig fysisk aktivitet på 60 minuter. Andelen unga som är sämst på fysisk aktivitet är unga boende på landsbygden. Det finns ett behov att förstå hur dessa ojämlikheter i hälsa skapas för att kunna adressera dessa med folkhälsoinsatser. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ungdomsledares perspektiv på vilka faktorer som påverkar ungas fysiska fritidsaktiviteter på landsbygden. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ studiedesign och deduktiv ansats. Data analyserades med riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån Social Ecological Model förståelseram och påverkansnivåer på intrapersonel, interpersonell, institutionell, community och samhällsnivå. Resultat: Resultatet visar att det finns samvarierande faktorer på alla påverkansnivåer. Kombination av individuella faktorer som ålder, kön, motivation, vuxnas stöd och influenser och landsbygdsspecifika omvärldsfaktorer som idrottsföreningens och kommunens prioriteringar och praktiska möjligheter samt samhällsförändringar påverkar ungas möjligheter att vara fysiskt aktiva på landsbygden. Slutsats: Utifrån ungdomsledares uppfattningar har viktiga områden i behov och med potential för förändring i en landsbygdskommun urskiljts och förslag till förändring har tagits upp. Studiens resultat indikerar behov av vidare forskning och åtgärder. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Background: the COVID-19 pandemic has contributed to increased teleworking in society, which affects occupational health. Leadership is important for a prosperous organization and the health of workers. Relationship-based leadership, which involves the social interaction between management and workers, has an impact on workers' occupational health. Aim: the aim is to investigate relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic and possible links between relationship-based leadership and workers' occupational health. Method: to answer the aim of the study, a quantitative method was applied with a cross-sectional design. The data collection was collected with a survey and the sample consisted of 82 workers in teleworking. The collected material was analyzed in SPSS and presented in frequency tables and correlation analysis. Results: the results describe that the majority feel relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic. Furthermore, it is made clear that most people feel that relationship-based leadership has not changed during teleworking in the COVID-19 pandemic. There is a significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Conclusion: the conclusion is that there is a moderate positive significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Keywords: COVID-19 pandemic, occupational health, public health, relationship-based leadership, teleworking.

Bakgrund: Immunisering är en vital del av folkhälsan. I Sverige är vaccinationstäckningenför barn hög och förtroende för immunisering god. I Australien är vaccinationsskepsisvanligare och både förtroendet och vaccinationstäckningen lägre än i Sverige, trots att bådaländerna har liknande policy kring vaccination. Den låga vaccinationstäckningen har lett tillatt nya åtgärder vidtagits för att öka vaccinationstäckningen i Australien.Syfte: Att analysera etiska argument för och emot barnvaccination genom att analyserapolicys, litteratur och samhällsdebatter samt undersöka de olika ståndpunkterna kringvaccination i Sverige och Australien.Metod: Deskriptiv argumentationsanalys och innehållsanalys används för att identifiera etiskaargument och innehåll i policydokument, vetenskaplig litteratur och debattartiklar. Dessaetiska argument analyseras sedan och jämförs med grundläggande etiska principer och teorier.Resultat: Det råder starka åsikter kring vaccinationsfrågan både från vaccinationsskeptikeroch förespråkare. De mest återkommande ämnena i litteratur och samhällsdebatt är autonomi,icke skada och tvångsvaccinering. Diskussionen kring dessa ämnen i den vetenskapligadiskussionen och i samhället pekar på komplexa frågor där argument kring vilka och varförolika beslut bör tas av beslutsfattande organ. I vetenskaplig litteratur beskrivs hur tvingandeåtgärder kan påverka samhället och i samhällsdebatten ligger stort fokus på föräldrarsrättigheter och vad som är bäst för barnen.Slutsats: Studien pekar på att en existerande etisk argumentation präglar både Sverige ochAustralien, där policyskapande kring vaccination av barn är en laddad och komplexsamhällsfråga. / Background: Immunization is a vital part of public health. In Sweden, vaccination coveragefor children is high and confidence in immunization is good. In Australia, vaccinationskepticism is more common and both confidence and vaccination coverage are lower than inSweden even though the countries have similar policies regarding vaccination. The lowvaccination coverage has led to implementation of measures to increase vaccination coveragein Australia.Purpose: To analyze ethical arguments for and against vaccination by analyzing scientificmaterial, policy documents on vaccination and debates in Sweden and Australia. As well asexamining the positions on vaccination that exist in these countries.Method: Descriptive argumentation analysis and qualitative text analysis have been used toidentify ethical arguments and content in policy documents, scientific literature and debatearticles. These ethical arguments are then analyzed and compared with basic ethicalprinciples.Results: The most recurring topics in the scientific literature and public debate are autonomy,the harm principle and compulsory vaccination. The discussion on these topics in thescientific discussion points out that it is difficult to answer these complex questions aboutvaccination. Where arguments about which and why different decisions should be made bydecision-making bodies and what is best for public health. The scientific literature alsodescribes how coercive measures can have a negative effect on public health. The publicdebate has a strong focus on parents' rights and mandatory vaccinations in preschools.Conclusion: The study demonstrates a prevailing ethical discussion that characterizes both Sweden and Australia, where policy-making regarding vaccination of children is complexsocietal issue and autonomy, mandatory vaccinations and the harm principle are central to thedebate.

Background: Migration adds particular dimensions to social determinants of health, as being a migrant can make a person more vulnerable to negative health effects. Like in other crises, migrants are vulnerable to both direct and indirect impacts of COVID-19.  Aim: To examine migrants’ opinions about COVID-19 information in Region Uppsala, with regard to comprehensiveness, importance and possibility to follow.  Method: A descriptive cross-sectional study was conducted based on secondary data obtained from Uppsala County Council. The sample consisted of n=855 participants aged between 15 and 70 years. Data were retrieved between September and October 2020. Descriptive analysis was used to explore migrants’ opinions, and non-parametric analysis was used to investigate the association between age and migrants’ opinions about COVID-19 information.  Results: Migrants were using different sources for COVID-19 information, with the majority seeking information via school, TV and social media. The migrants’ opinions about the COVID-19 information with regard to comprehensiveness, importance and possibility to follow differed. Most of the migrants knew where to find information regarding COVID-19; however, nearly half of the migrants reported that the recommendations from the authorities should be more extensive. Age differences were detected when it came to wanting the information to be less extensive, and having the necessary information about the authorities work so far and the situation globally. Differences were found between the age groups when it came to the importance of the COVID-19 recommendations, with the younger group indicating a lower level of importance. There were also age differences when it came to the possibility of following the recommendations of staying at home if you are sick and keeping distance, with the younger group indicating a lower possibility to follow the recommendations.  Conclusions: Migrants’ opinions about COVID-19 information in Region Uppsala differed. The results indicate that interventions can be of use, in order to improve migrants’ health information seeking and literacy and an approach tailored by age could be helpful.

Introduction Zoonotic diseases and One Health are two important factors of public health, with the increase of zoonotic disease transmission globally and the suggested need for a transdisciplinary approach. The One Health concept is an area where many fields of expertise work together to achieve healthy people, animals and environment. Many studies have been done on the topic, but not many qualitative studies regarding the perception of zoonotic diseases and One Health, in high- income settings.  This study aims to explore the differences in perceptions of primary care and emergency physicians and veterinarians in Stockholm, Sweden, regarding zoonotic disease and the One Health concept.  Methods  Six veterinarians and six medical doctors in Stockholm, Sweden, were interviewed in spring of 2018, through in- depth interviews. Thematic analysis was used.  Findings  It is apparent that the medical doctors are unaware about the One Health concept and do not include animal contact frequently in their diagnostic history taking. This differs to the veterinarians who all appeared concerned about zoonotic diseases and how to work towards One Health. These findings seem to be due to the medical doctors feeling they lack training in zoonotic diseases and One Health.  Conclusion  Medical doctors feel they lack training in zoonotic disease transmission and One Health. It would be helpful to look deeper into the medical curriculum of Swedish medical schools and determine the content of zoonoses and One Health to allow for changes. This would be important to achieve a transdisciplinary approach when dealing with zoonotic diseases.

Inledning: Att föda barn är något som kvinnor har gjort i urminnes tider och är vanligen förknippat med glädje och kärlek. Men ibland inträffar oförutsägbara händelser som lämnar de nyblivna föräldrarna med en känsla av att förlossningen upplevdes som traumatisk. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnornas psykiska ohälsa efter en förlossning samt hur detta kan påverka kvinnan och hennes partners framtida psykisk hälsa. Metod: Val av metod till denna studie var litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar söktes via de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL för att svara på studiens syfte. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna och de teman som skapades var perinatal PTSD, lågt socialt stöd och traumatisk förlossning. Resultat: Resultatet visade att en traumatisk förlossning var en riskfaktor för att drabbas av perinatal depression, ångest samt perinatal PTSD. Vidare var lågt socialt stöd från vårdgivare, historik av traumatiska händelser samt instrumentella förlossningar riskfaktorer för att de nyblivna föräldrarna skulle uppfatta förlossningen som traumatisk. Slutsats: En negativ eller traumatisk förlossningsupplevelse kan leda till att de nyblivna föräldrarna får psykisk ohälsa. Det finns ett behov av ökad förståelse kring traumatiska förlossningsupplevelser för att minska prevalensen av perinatal psykisk ohälsa. Resultaten i denna studie är viktigt då den skapar förståelse för kvinnan och hennes partners utsatthet vid en negativ eller traumatisk förlossning samt vilka skyddsfaktorer som mer fokus borde läggas på av hälso-och sjukvården. / Introduction: Giving birth is something that women have done for many years and is usually associated with joy and love. But sometimes unpredictable events occur that leaves the new parents with a feeling that the birth was experienced as traumatic. Aim: The purpose of this literature review was to describe women's mental illness after childbirth and how this may affect the future mental health of the woman and her partner. Method: Choice of method for this study was literature review. Ten scientific articles were searched via the scientific databases PubMed and CINAHL to answer the purpose of the study. Thematic analysis was used to analyze the articles and the themes that were developed were perinatal PTSD, low social support and traumatic birth.Results: The results showed that a traumatic birth was a risk factor for suffering from perinatal depression, anxiety and perinatal PTSD. Furthermore, low social support from caregivers, history of traumatic events and instrumental births were risk factors for the new parents to perceive the birth as traumatic.Conclusion: A negative or traumatic birth experience can lead to that the new parents get mental illness. There is a need for increased understanding of risk factors correlated to traumatic birth experiences to reduce the prevalence of mental illness. The results of this study are important as it creates an understanding of the woman and her partner's vulnerability in the event of a negative or traumatic birth as well as which protective factors more focus should be placed on by the healthcare.joy and love. But sometimes unpredictable events occur that leaves the new parents with a feeling that the birth was experienced as traumatic.Aim: The purpose of this literature review was to describe women's mental illness after childbirth and how this may affect the future mental health of the woman and her partner.Method: Choice of method for this study was literature review. Ten scientific articles were searched via the scientific databases PubMed and CINAHL to answer the purpose of the study. Thematic analysis was used to analyze the articles and the themes that were developed were perinatal PTSD, low social support and traumatic birth.Results: The results showed that a traumatic birth was a risk factor for suffering from perinatal depression, anxiety and perinatal PTSD. Furthermore, low social support from caregivers, history of traumatic events and instrumental births were risk factors for the new parents to perceive the birth as traumatic.Conclusion: A negative or traumatic birth experience can lead to that the new parents get mental illness. There is a need for increased understanding of risk factors correlated to traumatic birth experiences to reduce the prevalence of mental illness. The results of this study are important as it creates an understanding of the woman and her partner's vulnerability in the event of a negative or traumatic birth as well as which protective factors more focus should be placed on by the healthcare.

Hälsokommunikation har flera etiska utmaningar. Det uttrycks ofta att hälsa är individens eget ansvar. Så kallad ”hälsoism” och kroppens form som bevis på hälsa är något som reproduceras i media. Idag är det väldigt vanligt att använda olika sociala medier, bland annat för att söka efter information om hälsa. Därför var syftet med den här studien att undersöka hur livsstilsrelaterad hälsa presenteras genom inflytelserika influencers via Instagram, vilket är en av de mest populära plattformarna av social media. Med hjälp av element av utförande och performativitet som teoretiskt ramverk användes multimodalanalys och fonetisk iterativ metod på 84 inlägg från 11 konton som benämnde sig själva som hälsokonton. Resultatet gav fyra kategorier: Goda effekter, ”Strong is the new skinny”, Självpresenterande och Mottagare. Slutsatsen är att god hälsa anses innebära att man bör hålla en balanserad kost och vara disciplinerad. Muskulösa kroppar har ett högt värde och mottagare positioneras att ta ansvar för att nå ideal för hälsa. Förekomsten av hälsoism är närvarande även i denna form av media, om än vissa omförhandlande av hälsa som super-värde kontra livskvalité förekommit. / Health communication implicates ethical concerns. Health is often expressed as being a responsibility for the individual to gain or maintain. Healthism and perception of a certain body as healthy is reproduced in the media. Today, it is very common to use social media, for example to do health related searches. The aim of this study was therefore to explore how a healthy lifestyle was presented by influential influencers on Instagram, that is one of the most popular social media platforms. With elements of execution and performativity as the theoretical basis, multimodal analysis and phronetic iterative method was used on 84 posts from 11 accounts that claimed themselves to be health inspiring. Four categories emerge in the result: Good effects, “Strong is the new skinny”, Self-representation and Receiver.  In conclusion, good health is communicated as being able to maintain a balanced food intake but also to be disciplined. Muscular bodies had a high value and receivers was seen as responsible to obtain ideals of health. The presence of healthism is still an issue, but with some negotiations of other values such as quality of life.