När sociala mediers påverkan på människors psykiska hälsa har undersökts kvantitativt hittas ofta signifikanta negativa effekter. Sociala mediers positiva effekter har också undersökts, om än i mindre utsträckning. Flertalet tidigare studier diskuterar också om det är hur sociala medier används snarare än enbart tid på sociala medier som kan påverka den psykiska hälsan. Aktiv användning, exempelvis kommunikation har framhållits kopplat till främst positiva effekter medan att passivt ta del av sociala medier har diskuterats i relation till negativa effekter. Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som relaterar till psykisk hälsa, snarare än psykisk ohälsa. Lite är känt om hur och om KASAM kan kopplas till olika typer av användning av sociala medier. Syftet med denna uppsats var att undersöka eventuella skillnader i känsla av sammanhang hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet, relaterat till olika typer av användning av sociala medier. Till undersökningen konstruerades en webbenkät. SOC-13 inkluderades för att uppskatta respondenternas KASAM. Tre index bestående av totalt åtta frågor tänkta att relatera till olika typer av användning konstruerades: passiv användning, aktiv ej kommunikativ användning och aktiv kommunikativ användning. Frågor om tid och positiva interaktioner på sociala medier inkluderades också. Informationsbrev med enkätlänk skickades via epost till programansvariga för ett slumpmässigt urval av program vid det aktuella universitetet, samt kontaktades studentkåren. Informationsbrevet laddades upp på universitetets läroplattform och studentkårens sociala medier samt vidarebeordrades via epost. Totalt svarade 122 studenter på enkäten varav 77,8 % (n = 95) var kvinnor och 22,2 % (n = 27) var män. Multipla linjära regressionsanalyser visade inga signifikanta associationer mellan typ av användning och KASAM. Ålder och positiva interaktioner var positivt associerat med KASAM medan tid på sociala medier var negativt associerat med KASAM. 3/56 Vidare undersökning av användning av sociala medier och KASAM bör ses som motiverat utifrån denna undersökning. Sådana vidare studier kan med fördel tydligare exemplifiera och specificera vilken användning som efterfrågas samt ta hänsyn till individers olika situationer. Undersökningar bör också inte enbart vara av tvärsnittstyp. Sociala medier kan utgöra en möjlig arena för att nå individer med interventioner för att främja KASAM och psykisk hälsa. / <p>Betyg i Ladok 201112.</p>

Föräldraskapsstöd är ett viktigt perspektiv i arbetet med folkhälsa och hållbar utveckling. Sveriges regering har därför antagit en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och kommuner är viktiga i arbetet med att förverkliga strategin. Det har visat sig att det skiljer sig i förutsättningarna för kommuner att tillgängliggöra föräldraskapsstöd. Syftet med den här studien var att undersöka Östhammars kommuns förutsättningar för att arbeta med föräldraskapsstöd i relation till aktuell kunskap inom området. Metod: Studien utgick från en deduktiv kvantitativ ansats. För att ta reda på nuläget genomfördes en tvärsnittsstudie bland yrkesverksamma i kommunen. Data samlades in via en webbenkät som skickades ut till 75 personer varav 32 valde att delta vilket gav en svarsfrekvens på 43%. Insamlade data analyserades med SPSS som beskrivande statistik. Resultatet visade att kommunen hade förutsättningar att bedriva föräldraskapsstöd. Kommunens styrkor var de organisatoriska förutsättningarna: samverkan, en samordnande funktion, styrande dokument och en enkom budget för arbetet. Kommunen kan med fördel förstärka dessa befintliga strukturer eftersom studien visade att få kände till att dessa förutsättningar fanns. Utvecklingsområden för kommunen fanns i det kunskapsbaserade arbetet, specifikt framkom behov av att stärka upp det målgruppsanpassade stödet och arbetet med utvärdering. Slutsats: Uppdrag och ansvarsfördelning påverkade hur föräldraskapsstöd bedrivs inom kommunen. Det förebyggande och det behandlande stödet var etablerat men det hälsofrämjande stödet saknades. Östhammars kommun bör se över hur det hälsofrämjande universella föräldraskapsstödet kan integreras i kommunens organisation, förslagsvis som en del av det sociala hållbarhetsarbetet.

No description available.

Bakgrund: Sociala medieanvändningen har ökat och blivit aktuellt för folkhälsan. Kön, ålder och utbildningsnivå ingår i begreppet socioekonomiska skillnader och kan kopplas till användning av sociala medier. Modellen KASAM används som förklaringsmodell till hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan kopplas till användning av sociala medier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå hos kvinnor i åldrarna 18–30 år samt om det finns några skillnader i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år samt 25–30 år. Metod: Genom en kvantitativ ansats samlades data in genom elektroniska enkäter och 109 respondenter besvarade denna. Dataanalysen genomfördes med hjälp av frekvenstabeller, korstabeller och chi-två-test för att finna samband och skillnader mellan variablerna. Resultat: Majoriteten av respondenterna använde Instagram och YouTube i tidsintervallet 31 minuter eller mer medan majoriteten som använde TikTok, Twitter samt Facebook befann sig i tidsintervallet 0–30 minuter per dag. Användningen av Instagram, Twitter, Facebook och YouTube var inte signifikant med utbildningsnivå medan TikTok hade signifikanta samband. Inga signifikanta skillnader fanns i användning av Instagram och Twitter. För Facebook var resultatet nära på signifikant och för TikTok och YouTube fanns signifikanta skillnader. Nyckelord: Facebook, Instagram, TikTok, Twitter, utbildningsnivå, YouTube, ålder / Background: The consumption of internet has increased and have become something that is topical for public health. Gender, age, and education level are included under the concept of socioeconomical differences, which can be connected to the usage of social medias. Sense of Coherence is used to describe how meaningfulness, comprehensibility and manageability and can relate to social media use.  Aim: The aim of the study is to investigate whether there exist connections between usage of social media platforms and education level among women in the ages 18-30 years old, and if differences in consumption of social media occurs in the age group 18-24 years old and 25-30 years old.  Method: Through a quantitative approach, data was collected with the help of internet surveys, and 109 respondents answered the survey. Data analysis was made using frequency tables, cross tables and by chi-2-tests, to find correlations and differences between the variables.    Results: Most of the respondents used Instagram and YouTube in the time interval of 31 minutes or more, while the majority that used TikTok, Twitter and Facebook were found in the time interval 0-30 minutes per day. The use of Instagram, Twitter, Facebook, and YouTube were not found to be significant to education level, while TikTok had significant correlations. No significant differences in usage of Instagram and Twitter were found. For Facebook, the result was close to significant, and for TikTok and YouTube significant differences were found.  Keywords: Age, education level, Instagram, Facebook, TikTok, Twitter, YouTube

Bakgrund: Kostvanor kan orsaka ohälsa genom icke-smittsamma sjukdomar. Utifrån Sveriges nationella kostråd är fördelningen av hälsosamma kostvanor mellan män och kvinnor inte jämnt uppdelad. Kvinnor har mer hälsosamma kostvanor än män, vilket uppmärksammas i flera målgrupper. Enligt Theory of planned behaviour är attityder en determinant som styr hur kostvanor utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka studenters attityder till hälsosamma kostvanor och de nationella kostråden samt jämföra det mellan män och kvinnor. Metod: Studien har använt en kvantitativ ansats med en digital enkät av tvärsnittsdesign. Ett slumpmässigt urval har använts med totalt 70 respondenter. Deskriptiva analyser, Fishers exact test och Spearman’s Rho användes för att besvara syftet och frågeställningarna. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade positiva attityder till respektive indikator och kostråden, men inte hos socker. En signifikant skillnad fanns enbart mellan män och kvinnor i attityder till frukt och grönsaker och dess kostråd, där flera kvinnor hade positiva attityder. Samband fanns mellan samtliga intag och attityder, men inte hos attityden till kostrådet för socker. Slutsatser: Studenter hade övervägande positiva attityder, och hälften uppnådde kostrekommendationerna. Socker var en indikator med mer negativa attityder och fler studenter som hade en överkonsumtion. Mellan män och kvinnor fanns fåtal signifikanta skillnader i attityder till indikatorerna och kostråden. Det finns ett samband mellan attityder och intag.

Föreningsidrotten har en viktig roll i samhället, både för det hälsofrämjande och trygghetsskapande arbetet. Politiken ser värdet i idrottsföreningar och har utifrån det ökat de ekonomiska medlen till idrottsföreningar för att de i större utsträckning ska ha möjligheten att arbeta trygghetsskapande och för ökad integration. Studiens syfte är att beskriva olika aktörers perspektiv på föreningsidrottens trygghetsskapande funktion i samhället. Studiens urval utgjordes av sex personer, tre kvinnor och tre män. Fyra av informanterna var tjänstepersoner inom olika verksamheter i kommunen och resterande två informanter var förtroendevalda inom samma kommun. Studien genomfördes med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet kategoriserades i två kategorier Att skapa en levande stad och Idrottens egenvärde. Resultatets mest framträdande fynd var att föreningsidrottens främsta bidrag till det trygghetsskapande arbetet är närvaro, förtroendeskapande och att tillgängliggöra positiva sammanhang. Genom att applicera begreppen Känsla av sammanhang och Generella motståndsresurser till resultatet, tydliggörs hur föreningsidrotten kan bidra till ökad känsla av sammanhang och starkare generella motståndsresurser för individen vilket vidare skapar trygghet för individen och således även kan förbättra den upplevda tryggheten. Studiens slutsats är att föreningsidrotten är en aktör för det trygghetsskapande arbetet i en kommun genom att deras verksamhet skapar positiv aktivitet i staden och ger fler människor möjlighet att vara del av sunda sammanhang. Utöver att det bidrar till tryggheten i kommunen kan det också vara ett led i arbetet att minska ojämlikheten i hälsa i och med att idrottsföreningars verksamhet i grunden är hälsofrämjande. / Sport associations play a vital role in society, both for health promotion and safety-creating work. The political governing sees the value in sport associations and based on that, they have increased the financial resources for sport associations that they, to a greater extent, have the opportunity to enhance safety and increase integration.  The aim of this study is to describe different actors’ perspectives on the safety-creating function of association sports in society. The study sample consisted of six individuals, three women and three men. Four of the informants were officials in various activities in the municipality and the remaining two informants were elected politicians in the same municipality. The study was conducted with qualitative, semi-structured interviews that were analyzed with manifest content analysis. The finding was categorised in two main categories, Creating a living city and Intrinsic value of sports associations.  The most prominent finding was that the main contribution of sports association to safety-creating work is presence, confidence-building and making positive contexts available. By applying the concepts Sense of coherence and General resistance resources to the result, it is clarified how sports association can contribute to increased Sense of coherence and stronger general resistance resources for the individual, which further creates security for the individual and thus can also improve the perceived security.  The study's conclusion is that sports association are an actor for the safety-creating work in a municipality in that their activities create positive activity in the city and give more people the opportunity to be part of healthy contexts. In addition to contributing to the safety of the municipality, it can also be part of the work to reduce health inequalities as the activities of sports clubs are fundamentally health-promoting.

Bakgrund: Återhämtning och hälsosamma val har visat sig vara viktiga faktorer för att ha ett naturligt motstånd mot stress. När kroppen utsätts för en stressor skapas det en stressreaktion och kortisol frisätts som i sin tur kan påverka kroppen kort och långsiktigt. Kortisolfrisättningen sker både vid fysiologisk och psykologisk stress. Militärer övar ofta i realistiska scenarier för att bygga ett motstånd för stress och ha förutsättningar att klara av verkliga händelser. Under övningarna utsätts militärerna för både fysiologisk och psykologisk stress under längre perioder. Efter övningarna behöver kroppen återhämtas för att återuppbyggas. Återhämtning är därmed en viktig faktor för kroppen.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vad som fanns dokumenterat om sambanden mellan kortisolnivåer, stress och återhämtning för militärer i fältövning.Metod: En allmän litteraturstudie med ett beskrivande förhållningssätt utfördes. Fyra olika databaser genomsöktes och nio kvantitativa artiklar hittades som var relevanta för studien. En kvantitativ innehållsanalys gjordes och ett beskrivande resultat skapades utifrån de artiklar som hittades.Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna utmynnade i svar på tre frågor om återhämtningens roll i militär kontext. Få studier hittades och i urvalet av artiklarna påträffades en studie där kortisolnivåer samt återhämtningsperioden skiljde sig mellan kvinnor och män. Efter fältövning och en återhämtning på 72 timmar var männens kortisolvärden tillbaka till basalnivå, medan kvinnornas kortisolnivåer förblev förhöjda i över två veckor.Slutsats: I litteraturstudien framkom det att kortisolnivåerna både ökar och minskar hos yrkesverksamma inom det militära då de utsätts för extrema fältövningar med för lite återhämtning för att kortisolnivåerna ska återgå till basalnivåer. Beroende på hur extrem övningen varit bör militärer få om en återhämtningsperiod som varar alltifrån 24 timmar till över två veckor / Background: Recovery and healthy choices have been shown to be an important factor in having a natural resilience to stress. When the body is exposed to a stressor, a stress reaction is created and cortisol is released, which in turn can affect the body in short and long term. Cortisol is produced during both physiological and psychological stress. Soldiers often practice in realistic scenarios to build a resistance to stress and getting the tools to cope with real events. During the exercises, the military is exposed to both physiological and psychological stress for extended periods and after the exercises the body needs to recover to rebuild. Recovery is thus an important factor for the soldier.Aim: The aim was to investigate the scientific evidence that is documented about cortisol levels and recovery time among the military.Method: A literature review with a descriptive design was performed. Four different databases were searched, and nine quantitative articles related to the topic were found.Results: The analysis of the data in the included articles answered three questions regarding the role of recovery in the military context. Three studies were found about the chosen topic, within these studies there was one study that showed that the cortisol levels and recovery time differed between men and women. It showed that 72 hours after field exercise men’s cortisol levels had returned to basal levels while women's cortisol levels remained increased for over two weeks.Conclusion: The literature review showed that cortisol levels both increase and decrease in military professionals as they are exposed to extreme field exercises with too little recovery for cortisol levels to return to basal levels. Depending on how extreme the exercise has been, the military should have a recovery period that lasts from 24 hours to two weeks.

No description available.

This qualitative study focuses on the health and well-being of female immigrants in Sweden, exploring opportunities for establishment in a new society. Building on previous research that highlights social capital and empowerment as significant factors for successful establishment in a new society and long-term health and well-being, this study aims to explore if higher education can promote female immigrants’ establishment into Swedish society. Interviews were used to explore female immigrants’ experiences of higher education and establishment in Swedish society. Thematic analysis was used to analyze the empirical material. Higher education was found to promote establishment into Swedish society, ultimately leading to health and well-being. Pursuing higher education was perceived as a means of achieving personal fulfillment and success while fostering new social connections. Important factors in pursuing higher education included favorable living conditions, personal motivation, and a positive educational attitude. The study provides insights into female immigrants’ experiences of how higher education can promote integration and contribute to increased health and well-being in a new country. However, more research is needed to attain a deeper understanding of the driving factors for female immigrants pursuing higher education in Sweden, considering their migrant background, and living conditions. / Denna kvalitativa studie fokuserar på hälsa och välbefinnande hos kvinnliga immigranter i Sverige och utforskar möjligheter till etablering i ett nytt samhälle. Med utgångspunkt i tidigare forskning som betonar socialt kapital och egenmakt som betydande faktorer för både framgångsrik etablering i ett nytt samhälle och för långsiktig hälsa och välbefinnande, syftar denna studie till att undersöka om högre utbildning kan främja kvinnliga immigranters etablering i det svenska samhället. Intervjuer användes för att undersöka kvinnliga immigranters erfarenheter av högre utbildning och etablering i det svenska samhället. För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys. Studiens resultat visade att högre utbildning kan främja kvinnliga immigranters etablering i det svenska samhället, vilket bidrog till en upplevelse av hälsa och välbefinnande. Att genomföra en högre utbildning bidrog till en känsla av självförverkligande och framgång samtidigt som det främjade sociala nätverk. Viktiga faktorer för att genomföra högre utbildning inkluderade gynnsamma levnadsförhållanden, egen drivkraft och en positiv attityd gentemot utbildning. Studien ger insikt i kvinnliga immigranters erfarenheter av hur integration kan främjas genom högre utbildning och på vilket sätt det kan bidra till ökad hälsa och välbefinnande i ett nytt land. Ytterligare forskning är nödvändigt för att nå en fördjupad förståelse för de motiv som driver kvinnor med migrationsbakgrund och varierande levnadsförhållanden att bedriva högre utbildning i Sverige.

Inledning: När Covid-19 pandemin bröt ut var det ett flertal yrken och därmed även dess arbetsmiljö som påverkades på grund av restriktioner för att minska på smittspridningen. För de arbetstagare som ansågs ha ett samhällsviktigt arbete innebar det trots rekommendation om att arbeta hemifrån att de tvingades arbeta på sina respektive arbetsplatser.Syfte: Syftet var att undersöka arbetsledares samt skyddsombuds perspektiv på arbetstagarnas arbetsmiljö inom dagligvaruhandeln under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativ metod använts. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer under början av 2023. Fyra arbetsledare samt tre skyddsombud valdes ut att delta i studien genom ett målinriktat snöbollsurval. Den insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier: Ökad sjukfrekvens på arbetsplatsen, Nya rutiner och arbetssätt, Skydd för att förhindra smitta, Arbetstillfredsställelse, och Påfrestningar. Vidare resulterade de fem kategorierna i ett övergripande tema: Pandemin påverkade arbetsmiljön för arbetstagare inom dagligvaruhandeln. Slutsats: Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav att det under Covid-19 pandemin förekom nya rutiner samt arbetssätt, samt att det var vanligt förekommande att arbetstagarna skadades under arbetstid. Detta är något som kan ha påverkat den fysiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden menade att arbetstagarna upplevde negativa emotioner såsom stress, oro och ångest, något som kan ha påverkat den psykiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav även att arbetstagarna upplevde att de hade stöd hos varandra samt att samarbetet dem emellan förbättrades och att de upplevde att arbetet var meningsfullt under Covid-19 pandemin, något som kan ha påverkat den sociala arbetsmiljön positivt / Introduction: When the Covid-19 pandemic broke out, several professions and their work environment were affected due to restrictions to reduce the spread of infection. For workers who were considered to have socially important job, this meant that despite recommendation to work from home, they had to go to their jobs daily in order for the business they were in to continue to operate their day to day. Aim: The aim of this study was to examine supervisors and safety representativesperspectives on the workers job environment in the grocery trade during the Covid-19 pandemic in SwedenMethod: To answer the study's aim and questions, a qualitative method has been used. Data were collected through semi-structured interviews in the beginning of 2023. Four supervisors and three safety representatives were selected to participate in the study. The collected data was further analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories.: A lot of illness at work, New routines andways of working, Protection to prevent infection, Work satisfaction and Stresses.Furthermore, the five categories resulted in an overarching theme: The pandemic affected the working environment for workers in the grocery trade. Conclusion: The supervisors and safety representatives stated that during the Covid-19 pandemic there were new routines and new ways of working. It was common for workers to be injured during working hours. This is something that may have negatively affected the physical work environment. The supervisors and the safety representatives stated that workers experienced negative emotions such as stress, worry and anxiety, which may have had a negative impact on the psychological work environment. The supervisors and the safety representatives also stated that workers felt that they had support from each other and that the cooperation between them improved and that they felt that the work was meaningful during the Covid-19 pandemic. This is something that may have had a positive effect on the social work environment.