Bakgrund: Mobbning är ett ökande samhällsproblem inte minst inom idrott och ishockey, dess negativa konsekvenser påverkar hälsans olika dimensioner. Alltmer fokus läggs på att motverka mobbning inom idrottskontext idag. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hockeyföreningars förutsättningar för att förebygga mobbning och kränkningar inom barn- och ungdomshockeyn. Metod: Denna kvalitativa studie genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjupersoner inkluderades i studien: idrottsledare, tränare samt styrelsemedlemmar i ishockeyföreningar i två regioner i södra Sverige. Data analyserades med hjälp av konventionell innehållsanalys. Resultat: Ishockey är en utsatt sport och mobbning förekommer både inom föreningar och mellan föreningarna - det sistnämna belyses som ett större problem. Föreningarna i studien arbetar åtgärdande men mer preventivt arbete behövs. Policys och regler är bristande vilket i sin tur leder till bristande förebyggande arbete. Ledare behöver ha tydligare gränser och vara mer öppna för problematiken, samtidigt behöver föräldrarna bli mer realistiska och inte förneka att deras barn kan bete sig illa. Även machokulturen poängterades av informanterna i studien, parallellt som ”tjejhockey” belystes som en sport som blir allt större. Slutsatser: Det finns potential i förebyggande arbete men mer stöd krävs för att detta ska kunna implementeras i praktiken. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Fysisk aktivitet är en viktig del av en hälsosam livsstil som bidrar till flertalet hälsofördelar och motverkar livsstilsrelaterade sjukdomar och förtida död. Föräldrars fysiska aktivitetsnivå har visats ha ett positivt samband med barnens nivå av fysisk aktivitet. Mammors påverkan har visat sig kunna ha en extra betydande effekt för barnens fysiska aktivitetsnivå och hälsa. Syftet var att undersöka nivån av fysisk aktivitet hos föräldrar i Sverige jämfört med nationella riktlinjer samt eventuella könsskillnader. Metod: Studien genomfördes med en anonym online-enkät på olika sociala medier där föräldrar i Sverige med barn i åldern 1–17 år efterfrågades (bekvämlighetsurval). 183 respondenter besvarade enkäten, varav 12 exkluderades på grund av att de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Data analyserades deskriptivt i SPSS. I resultatet likställs kvinnorna med mammor, och männen som pappor. Resultat: Av de 171 respondenter som inkluderades i analysen var 107 mammor (59%), 61 pappor (33.3%) och tre med annan könstillhörighet (1.5%). Medelåldern var 38±7 år där medelåldern för papporna var något högre än för mammorna (40±7 respektive 37±7) (p = .005). Resultatet visade att föräldrarna var generellt stillasittande stora delar av sin vakna tid. Endast cirka 30 procent nådde upp till riktlinjerna för muskelstärkande aktivitet. Papporna var i högre grad fysiskt aktiva i enlighet med riktlinjerna, jämfört med mammorna (p &lt;.001; ES = .035). Resultatet indikerade däremot att mammorna var något mer aktiva på lägre intensitetsnivå (vardagsmotion så som hushållssysslor och promenader) än papporna (p = .065; ES = .216). Slutsats: En stor andel av föräldrarna når inte upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet, vilket potentiellt skulle kunna få negativa konsekvenser för möjligheten att främja en fysiskt aktiv livsstil hos sina barn. För att skapa större förutsättningar för en aktiv uppväxt för barn bör folkhälsoarbete inkludera ett större fokus på föräldrars fysiska aktivitetsnivå. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Bakgrund: Den vanligaste hälsobördan bland personer med funktionsnedsättning är psykisk ohälsa. Skolpersonalen på lågstadiet är betydelsefulla för att främja elevers psykiska hälsa och välbefinnande i skolan. Syfte: Att belysa skolpersonalens perspektiv på hälsofrämjande arbete med fokus på psykisk hälsa och välbefinnande bland elever på lågstadiet. Metod: Kvalitativ design där urvalet bestod av fem informanter, alla legitimerade lärare på lågstadiet, varav två inom fritidshemsverksamhet. De representerade fyra olika kommunala skolor i Skåne; en skola i storstadsmiljö och tre skolor i mindre tätorter. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad frågeguide och genomfördes face-to-face hösten 2023. De transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Skolpersonalen upplever att elevers psykiska hälsa och välbefinnande har försämrats, vilket även påverkar undervisningen. De ser sig själva som viktiga resurser för hur eleverna mår, som förebilder för elevers välmående och genom hälsofrämjande pedagogik. Skolpersonalen upplever också att goda relationer med föräldrar är viktigt, då föräldrars inflytande på barnen har betydelse för barnens psykiska hälsa och välbefinnande. Samtidigt berättar skolpersonalen om att föräldrar kan försvåra hälsofrämjande arbete om de tar mycket tid och energi. Strukturellt hälsofrämjande arbete upplevs som utmanande, och mycket arbete handlar om att ’släcka bränder’ utifrån ett individperspektiv. Skolpersonalen har även organisatoriska hinder som behövs överbryggas, arbetskraven har ökat och de ser utmaningar med stora barngrupper, vilket upplevs påverka skolpersonalens välmående såväl som elevernas. Slutsats: Skolpersonalen upplever att det finns ett mycket större behov av att arbeta förebyggande och främjande med psykisk hälsa på lågstadiet än vad det finns utrymme för idag. Mer kunskap behövs kring hälsofrämjande perspektiv, samt vägledning och tydlighet om hur arbetet ska utföras och prioriteras. I ett sådant arbetet bör personalens utmanade arbetsmiljö tas i beaktande. / <p>Betyg i Ladok 240204.</p>

Barnfetma är ett eskalerande globalt folkhälsoproblem, där ökad konsumtion av socker och ultrabearbetade livsmedel, samt bristande intag av frukt och grönsaker bland barn, spelar en betydande roll. För att möta denna utmaning krävs engagemang från flera aktörer, inklusive skolan. Denna studie genomfördes som en empirisk studie med en kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt förhållningssätt. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka rektorer och skolsköterskors erfarenheter av vilka faktorer som kan främja goda matvanor hos elever i låg- och mellanstadiet. Totalt intervjuades fem informanter, som alla var antingen rektorer eller skolsköterskor vid låg- och mellanstadieskolor i Stockholms län. Dess erfarenheter sammanfattades i fem huvudkategorier: Den första kategorin var Information, kommunikation och hälsoutbildning: Informanterna betonade vikten av god kommunikation mellan kökspersonal och elever samt undervisning kring hälsosamma matvanor. Elevråd och måltidsråd framhölls som viktiga verktyg för att ge eleverna inflytande och öka medvetenheten om matens betydelse. Den andra kategorin var Involvera och samarbeta med relevanta aktörer: Samarbetet med matleverantörer, andra skolor och vårdnadshavare ansågs vara av stor betydelse för att främja hälsosamma matvanor hos eleverna. Den tredje kategorin var Motivation och ansvar: Motiverad personal, särskilt kökspersonal, samt motiverade vårdnadshavare spelade en central roll för att skapa en positiv atmosfär kring maten och öka elevernas matglädje. Den fjärde kategorin var Stödja hälsosamma val: Skapandet av en pedagogisk och social miljö kring maten, ett brett utbud av hälsosam mat samt integration av matvanor med fysisk aktivitet framhölls som viktigt för att hjälpa eleverna att göra hälsosammare val. Den femte kategorin var Regler och åtgärder på skolan som stödjer hälsosamma val: Tydliga regler och åtgärder, såsom förbud mot ohälsosam mat och trivselregler i skolrestaurangen, visade sig vara effektiva för att främja goda matvanor hos eleverna. Studiens resultat pekar på vikten av en helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer för att skapa en hälsosam skolmiljö som främjar elevernas välbefinnande och långsiktiga hälsa. Studien belyser både framgångar och utmaningar i arbetet med att främja goda matvanor hos elever och understryker behovet av fortsatt forskning och samarbete för att effektivt hantera barnfetma. / <p>Betyg i Ladok 240217.</p>

Födoämnesallergin i samhället ökar och det sker i en alarmerande hastighet. Samtidigt har mängden allvarliga reaktioner som sker till följd av födoämnesallergin fördubblats. En av anledningarna som framkommer är att maten inte alltid är säker. Vissa människor kan reagera på ämnen som finns i maten. I hem- och konsumentkunskap, där mat och måltider utgör en central del, möter läraren elever med födoämnesallergier och behöver information för att kunna skapa en inkluderande undervisningFödoämnesallergin i samhället ökar och det sker i en alarmerande hastighet. Samtidigt har mängden allvarliga reaktioner som sker till följd av födoämnesallergin fördubblats. En av anledningarna som framkommer är att maten inte alltid är säker. Vissa människor kan reagera på ämnen som finns i maten. I hem- och konsumentkunskap, där mat och måltider utgör en central del, möter läraren elever med födoämnesallergier och behöver information för att kunna skapa en inkluderande undervisning.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar. Skolan är den arena somkan skapa jämlika förutsättningar för en god psykisk hälsa hos målgruppen. Genom atterbjuda en trygg skola, meningsfulla relationer och en känsla av sammanhang kan etthälsofrämjande arbete i skolan främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos elever. Syftetmed studien var att undersöka rektorers uppfattning och erfarenheter av det hälsofrämjandearbetet avseende elevernas psykiska hälsa på fyra grundskolor i en mindre kommun i Sverige.I studien användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialetanalyserades genom en konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att psykisk ohälsaförekom bland eleverna i samtliga skolor och upplevdes ha ökat det senaste decenniet.Betygssystemet identifierades som en inre påverkansfaktor. Skolornas hälsofrämjande arbeteför elevernas psykiska hälsa vilade på enkätunderlag och inkluderade trygghetsarbete,lärarens roll och relationsarbete samt elevhälsans verksamhet. Stärkt samverkan och ökadepersonalresurser var förutsättningar som rektorerna lyfte fram för att utveckla dethälsofrämjande arbetet för elevers psykiska hälsa i skolan

Gender Dysphoria (GD) is defined as significant distress or impairment caused by the discrepancy between an individual's experienced gender and the sex assigned at birth. This work explores the etiology and outcomes of GD through two studies. The first assesses its prevalence in different twin categories, and the second examines the incidence of idiopathic intracranial hypertension (IIH) in individuals undergoing gonadotropin-releasing hormone analogue (GnRHa) treatment for GD. The first study utilizes a population-based approach to analyze the prevalence of GD in twins, using data from a Swedish population-based cohort collected over a 16-year period. The objective is to assess the influence of genetic and environmental factors on the development of GD by comparing its prevalence in different-sex twins, same-sex twins, and non-twin siblings. The results indicate a higher prevalence of GD in different-sex twins and suggest a potential influence of intrauterine factors in the development of GD, necessitating further examination of current genetic and environmental theories. The second study focuses on evaluating the occurrence of IIH in individuals undergoing treatment with GnRHa for GD in Sweden between 2006 and 2016. The study did not observe any cases of IIH within the studied cohort. While better-powered studies are needed to clarify any potential association between GnRHa and IIH, the study results do not present substantial evidence to support this association.

Sveriges kommuner har ett stort ansvar för att informera om friluftsliv. Innehållet på kommunernas hemsidor avseende friluftslivets hälsoeffekter är tidigare relativt outforskat. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kommuner kommunicerar friluftslivets hälsoeffekter via sina hemsidor. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats genom dokumentanalys och inkluderade tjugo svenska kommuners hemsidor med granskning av information i webbdelen, översiktsplaner och friluftsplaner. Analysen genomfördes med innehållsanalys och i analysprocessen söktes efter mönster och bärande innehåll för att identifiera hälsoeffekter av friluftsliv. Resultat: Temat var Friluftsliv - en hälsofrämjande resurs. Identifierade kategorier var psykiska, fysiska, sociala hälsoeffekter och preventiva effekter. Slutsats: Resultatet visade att kommunerna informerade om friluftslivets hälsoeffekter i större utsträckning i översiktsplaner och friluftsplaner än i webbdelen. Informationen i friluftsplanerna var något mer begränsad än i översiktsplanerna och i webbdelen på kommunernas hemsidor var informationen mycket begränsad. Det vore att rekommendera att kommunerna tillhandahåller tydlig information om friluftslivets hälsoeffekter i webbdelen så att den kommer invånarna till del. / <p>Betyg i Ladok 231130.</p>

Bakgrund: Att arbeta hälsofrämjande med levnadsvanor i hälso- och sjukvård är rekommenderat globalt, nationellt och lokalt. Hälso- och sjukvårdspersonal är positiva till att arbeta med levnadsvanor, men upplever att det saknas struktur för att upprätthålla arbetet. Det finns svårigheter med att skapa lokala policys och program. I Region Uppsala finns det samordnande uppdraget hälsokoordinator på vårdcentralerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hälsokoordinatorers upplevelser av sitt uppdrag som helhet samt utifrån ledning, struktur och samverkan. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex hälsokoordinatorer. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta materialet. Ansatsen var induktiv. Resultat: Fyra huvudkategorier och elva underkategorier kunde identifieras under analysen. Huvudkategorierna var tankar och känslor kring uppdraget, ledning och stöd, struktur för hälsofrämjande arbete samt samverkan kring hälsofrämjande arbete. Uppdraget upplevdes som roligt och viktigt att utföra. Ledningen ansågs som god men också som att det saknades insyn och förståelse för vad uppdraget innebar. Det saknades struktur för arbetet och det upplevdes att det fanns för lite tid. Samverkan fungerade olika på vårdcentralerna. Slutsats: Det behövs bättre ledning och stöd i hur strukturen för det hälsofrämjande arbetet ska se ut på vårdcentralerna i Region Uppsala samt att tydliggöra vad uppdraget som hälsokoordinator innebär. / <p>Betyg i Ladok 231124.</p>

Fysisk aktivitet är viktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Rörelseförståelse är ett teoretiskt ramverk som beskriver de bakomliggande faktorerna till fysisk aktivitet. Forskning visar att rörelseförståelse är en framgångsrik förklaringsmodell till hur en kan arbeta för att främja rörelse bland barn och unga. Forskning visar också att inflytande är viktigt för att stärka barns självständighet och självskattade hälsa. Ändå är inflytande ingenting som tydligt lyfts i ramverket för rörelseförståelse. Genomförd studie syftade till att studera skolpersonals upplevelser av vilken roll inflytande spelar för att stärka rörelseförståelse bland elever. Detta gjordes genom en deduktiv kvalitativ intervjustudie, genomförd våren 2023. Åtta personer anställda på kommunala låg- och mellanstadieskolor i en västsvensk medelstor kommun deltog i studien. Analysen gjordes genom riktad innehållsanalys. Genomförd studie visar att inflytande kan vara viktigt för att stärka barns motivation och vilja att delta. Den visar också att andra arbetssätt, såsom att arbeta individanpassat, att se varje barn och att arbeta trygghets- och relationsskapande är viktigare för att stärka självförtroende och motorisk kompetens. Slutsatsen är således att inflytande inte har en så explicit betydelse som har antagits. Mer forskning behövs kring rörelseförståelse vad gäller kopplingar, både till teoretiska förklaringsmodeller som lyfter social påverkan och stödjande miljöer samt pedagogik. / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>