Syfte och frågeställning: Uppsatsens bakgrund ligger i strävan efter att förstå hur olika typer av fysisk aktivitet kan påverka upplevda motoriska symtom och livskvalité hos personer med PS. Det finns mycket kvantitativ forskning om PS och fysisk aktivitet där fokuset har legat på att undersöka möjliga effekter. Därav vill vi göra en kvalitativ studie där vi vill få en inblick om individernas egna uppfattningar om hur livskvalitén och den motoriska symtomen påverkas.   Genom att genomföra en kvalitativ intervjustudie hoppas vi kunna generera ytterligare forskning och kunskap kring ämnet. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställning: ●       Hur har olika typer av fysisk aktivitet påverkat den upplevda livskvalitén och motoriska symptomen hos personer med Parkinson sjukdom?   Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ intervjumetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av sex stycken individer med Parkinsons sjukdom som var aktiva i någon typ av fysisk aktivitet. Både män och kvinnor med en medelålder på 58,8 år. Intervjuerna spelades därefter in, transkriberades och sedermera analyserades för att identifiera mönster, mening och teman.   Resultat: Studien undersökte hur fysisk aktivitet påverkar livskvaliteten och motoriska symtom hos personer med Parkinsons sjukdom. Resultaten visade att kontinuerlig träning förbättrade balans, koordination och självförtroende i vardagen. Deltagarna upplevde positiva effekter oavsett vilken typ av aktivitet de deltog i. Detta betonar vikten av rolig, social och anpassad träning för att främja hälsa och välbefinnande hos personer med PS   Slutsats: Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet gynnar personer med Parkinsons sjukdom. Vår studie bekräftar detta genom en kvalitativ undersökning och pekar på ett vidare behov av att definiera den optimala träningsdosen för att maximera effekterna på livskvalitet och symtom. Alternativa behandlingsmetoder, som kostförändringar och kognitiv träning, bör också utforskas för att därefter kunna minska medicineringsberoendet.

Introduction: Currently, there are one billion migrants worldwide, with Sweden being a common host country. In Swedish primary care, physiotherapists are usually the first instance for patients with musculo-skeletal complaints, ASPs included. Currently, there are no physiotherapeutic guidelines addressing the management and treatment for ASPs. Furthermore, there are some qualitative studies discussing the interaction between health care providers and ASPs or migrant patients, however, none of them are exclusively exploring the phenomenon from the physiotherapists’ perspective. The aim of this study was to explore Swedish primary care physiotherapists’ experiences and professional needs when encountering ASPs. Methods: Using a qualitative methodology with an inductive approach, a case-study consisting of four semi-structured interviews with primary care physiotherapists located in Västerbotten county were conducted between the 13th of March and the 6th of April 2018. Thematic analysis (TA) was used to analyze data. Results: Two main themes were identified; Our most challenging patient group and Demand for knowledge and frameworks. These were discussing the reasons behind the challenges when encountering ASPs, and the desire for an increased organization on a higher level to prepare physiotherapists for their encounters with ASPs. Conclusion: Findings suggest there are challenges and a request for an increased knowledge among primary care physiotherapists when encountering ASPs. These findings serve as a foundation for further research in the matter and for future adjustments in how the physiotherapeutic bachelor program is designed, how employers and the Physiotherapy union (Fysioterapeuterna) provide their employees and members with adequate knowledge, preparing them for encountering ASPs in the best possible way.

Nordic Nature is unique with long coastline, deep forest, mountains, rivers, and valleys, fromthe Arctic tundra of North to warm parts in south. Climate change is one of the major problemsthe Nordic countries are facing. The threat climate change is creating on the environment hascreated a consequence in Health, lifestyles, diverse society, and a whole ecosystem. Theseenvironmental toxins are creating significant risk on human health as well as wellbeing causingvarious acute, Chronic as well as autoimmune diseases. In this recent time Nordic Countrieshave been experiencing forest fires, floods, droughts, precipitation, hotter, colder, and windydays. The climate in recent years has been showing some noticeable variations. The Nordiccountries are considered as the leader in climate change moderations, but the above issues arecreating changes and slowly hampering health and lifestyles of people living there. Thesehuman induced climate changes are already creating many health problems such as allergies,asthma, many other respiratory problems, giardiasis, encephalitis, cardiovascular diseases,endocrine diseases, fertility issues and autoimmune diseases. WHO (World HealthOrganization) is also concern about the rise in the temperature in Artic region as result ofclimate change and sharing measures to prevent from these hot flushes. This thesis topic usuallyshows the connection between climate change and environmental toxins. Moreover, itunderlines how these toxins create impacts on human health and measures taken by Nordiccountries to overcome it. Thus, in this thesis we are using integrative literature review to studyhow climate change and environmental toxins are creating human health and lifestyle in Nordicregion. We took a few cases of scientific journals and articles which show how climate changeand environmental creating hazardous diseases, creating environmental pollution, and howNordic countries are taking initiatives to control them. During the research ethicalconsideration was also followed strictly. We wanted to highlight this topic to make peopleaware as climate change and environmental toxins do not look like serious issues for now, butit is like “Slow Poisons.”

Föräldraskapsstöd är en av flera insatser i det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Att stötta föräldrar i sitt föräldraskap är en av de viktigaste insatserna för att främja god fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga, vilket i sin tur är en skyddsfaktor mot att engagera sig i brottslig verksamhet. Syfte Studiens syfte var att undersöka vilken typ av stöd som föräldrar i pågående asylprocess och föräldrar som migrerat och nu levde i utsatta områden i Sverige upplever att de har behov av. Metod En metod med mixad design och en jämförande inriktning användes för att både få en bredd och ett djup i det insamlade materialet. Data samlades in via en enkätstudie (n=91) och en semistrukturerad intervjustudie (n=6) som genomfördes under våren 2024 i Södermanlands, Örebros och Västerbottens län. Enkätdata analyserades med hjälp av deskriptiv och jämförande statistik, och data från intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Enkätundersökningen visade att det stöd som flest föräldrar upplever sig vara i behov av är fler kostnadsfria fritidsaktiviteter för sina barn (n=44/56,0 %), fler mötesplatser, (n=38/48,1 %), kamratstöd (n=33/41,8 %) och föräldraskapsstödsprogram (n=30/38,0 %). Ett signifikant samband (Chi-2-test, p&gt;0.05) mellan att härstamma från mellanöstern och behovet av kostnadsfria fritidsaktiviteter konstaterades. Likaså mellan att vara i en äldre åldersgrupp (+36 år) och behovet av stöd i kommunikationen. Analys av intervjudata mynnade ut i tre övergripande teman; Stöd i vardagslivet, Stöd i livshantering och livsförändring, och Ambivalens i att söka stöd. Det sammanslagna resultatet visade bland annat att orsaken till att många respondenter angett inget behov av stöd kan vara risken att missförstås och konsekvenser därutav. Slutsats Att erbjuda relevant föräldraskapsstöd är en förhållandevis enkel insats från samhällets sida och kan bygga på redan existerande verksamheter och utbud, för att bidra till det brottsförebyggande, och folkhälsofrämjande, arbetet i Sverige. / <p>Betyg i Ladok 240530.</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka via enkäter, 43 kontorsarbetares nyttjande av friskvård, självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Exempel på frågeställningar var: -Hur stor andel av de tillfrågade kontorsanställda nyttjade respektive inte nyttjade friskvårdsbidraget? -Vad var nivåerna på skattad fysisk hälsa, fysiska aktivitetsnivåer samt psykisk hälsa gällande symtom på depression och ångest hos den grupp som uppnådde FYSS-rekommendationerna för fysisk aktivitet i hög intensitet, 75–150 minuter/vecka, jämfört med den grupp som inte uppnådde dessa rekommendationer? Metod: Totalt 43 kontorsarbetare svarade på en digital enkät med frågor om skattad fysisk och psykisk hälsa, fysiska aktivitetsvanor, friskvård, samt om symtom på ångest och depression via enkäterna GAD-7, HAD &amp; PHQ-9. Resultaten analyserades i SPSS. Mann-Whitney U-test användes för att se om det var någon signifikant skillnad i enkätsvaren mellan de två uppdelade grupperna som rörde sig mindre än respektive mer än 75min/vecka högintensiv fysisk aktivitet (&lt;75 min VPA/v resp. &gt;75 min VPA/v, VPA = Vigorous Physical Activity = högintensiv fysisk aktivitet). Resultat: Exempel på huvudresultat var att gruppen &gt;75 min VPA/v, gentemot de &lt;75 min VPA/v, visade signifikant högre värden för självskattad fysisk hälsa; tid per vecka i minst måttlig samt i högintensiv fysisk aktivitet; styrketräningstid; antal veckodagar med fysisk aktivitet i minst 60 minuter; och slutligen uppnått rörelsebehov. Ytterligare en signifikant skillnad sågs för examensnivån mellan de två grupperna, med högre examensnivå i snitt för gruppen &gt;75min VPA/v. Det framkom ingen statistisk signifikant skillnad på frågorna om skattad psykisk hälsa eller i GAD-7, HAD och PHQ-9 mellan de två grupperna. Inte heller någon signifikant skillnad på antalet som nyttjade friskvårdsbidraget eller vilket maximalt belopp de hade i sitt friskvårdsbidrag, sågs mellan de två grupperna. Dock noterades en viss trend med högre friskvårdsbelopp för gruppen &gt;75 min VPA/v. Slutsats: Gruppen &gt;75 min VPA/v skattade bättre på frågorna gällande fysiska aktivitetsvanor och skattad fysisk hälsa samt uppgav en högre utbildningsnivå. Vi såg en viss tendens till att den gruppen i snitt får en högre utbetald summa friskvård jämfört med grupp &lt;75 min VPA/v. Det kan spekuleras om att detta kan vara en bidragande faktor till att dessa individer rör sig mer och i sin tur skattar en högre fysisk hälsa. Dock, då inga signifikanta skillnader sågs gällande friskvårds­bidraget, kan inga slutsatser dras om att det är friskvårdsbidraget som påverkar studiens utfall.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader av hur ungdomar medrörelsehinder upplevs, hur de anser att de blir behandlade och hur de blir påverkade av sitt rörelsehinder beroende på om de är födda i Sverige eller Kenya. - Hur blir ungdomar med rörelsehinder påverkade av sitt handikapp? - Hur upplever ungdomar med rörelsehinder att de blir behandlade? - Hur ser omgivningen på ungdomar med rörelsehinder? Metod Studien har använt sig av intervjuer för att dyka på djupet och undersöka upplevelser av attleva med ett rörelsehinder. Totalt har 5 ungdomar intervjuats och tre vuxna som jobbar medungdomar som har rörelsehinder i olika utsträckningar. Intervjuerna har utförts i landet somungdomarna och de vuxna befunnit sig i, de har skett enskilt och i Kenya var en tolknärvarande för att underlätta intervjun. Det har skapats en intervjuguide (bilaga 1 och 2) utifrån frågeställningarna som följts genom intervjuerna, följdfrågor har förekommit i de måndet varit intressant och lämpligt för att ge utrymme till utvecklade svar. Resultat Studien har visat på skillnader i upplevelser och stigmatisering i de olika länderna.Ungdomarna i de båda länder har liknande upplevelser men de vuxnas upplevelser skiljer sig åt. I Kenya finns en tydlig stigmatisering och landet har inte kommit lika långt i sitt arbete förfunktionsnedsatta. Sverige är ett mer välutrustat land men har problem inom välfärd och det finns även en stigmatisering om att rörelsehindrade är mindre intellektuella än personer utanr örelsehinder. Slutsats I helhet visar studien på skillnader mellan länderna men även likheter. Båda länder harsvårigheter när det kommer till funktion av rörelsehjälpmedel i form av väder och infrastruktur. Båda grupper visar på stigmatisering i respektive länder trots att denna stigmatisering skiljer sig åt. Den största skillnaden ses i ungdomarnas syn på sin omgivning och sitt eget rörelsehinder. Ungdomarna i Kenya berättade att de inte ansåg att deras rörelsehinder påverkade ungdomarna mycket, de berättade även att omgivningen både på barnhemmet och i respektive byar inte såg ungdomarna som annorlunda. Detta skiljer sig från de vuxnas intervjuer om hur personer med rörelsehinder blir behandlade och kan bero på deras omgivning och förutsättningar de får från barnhemmet.

Bakgrund: Den psykiska hälsan i Sveriges befolkning försämras samtidigt som ohälsosamma kostvanor ökar. Forskningsunderlaget som undersöker kostens påverkan på den psykiska hälsan påvisar ett samband mellan kost och psykiska besvär, men relationen behöver undersökas i även ett salutogent perspektiv. Eftersom det finns skillnader i kostvanor och den psykiska hälsan utifrån olika grupper i samhället behöver även områdena undersökas med hänsyn till socioekonomiska och demografiska skillnader Syfte: Syftet för studien är att undersöka om det finns samband mellan konsumtion av hälsosamma livsmedel, psykiskt välbefinnande, socioekonomisk status och social position hos vuxna i en arbetsför ålder, samt om sambanden skiljer utifrån kön. Metod: En tvärsnittsdesign har tillämpats som inkluderat svar från totalt 68 deltagare, bestående av vuxna i åldrarna 18–64 år. Dessa besvarades genom enkäter. För analyser har deskriptiva data och korrelationsanalyser genomförts. Resultat: Det fanns samband mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i samtliga grupper, förutom för män. Deltagarna upplevde att orsakssambandet mellan områdena var dubbelsidigt. Resultatet påvisade även att socioekonomisk status och social position hade samband med hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i majoriteten av undersökta grupper. Slutsatser: Sambandet mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande indikerar att båda områdena bör hanteras tillsammans i hälsofrämjande insatser. Eftersom sambandet var som starkast hos kvinnor indikerar det att gruppen kan vara mottaglig för insatser som kombinerar kost och psykisk hälsa i interventionskomponenter.

Bakgrund: Agenda 2030 är ett ramverk för hållbar utveckling. Däremot saknas en tydlig koppling hur den integreras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att identifiera samt analysera integrationen av socioekonomi i Agenda 2030 genom att kartlägga hur socioekonomisk status framhävs och behandlas i dokumentet. Metod: En kvalitativ metod tillämpades i denna studie i form av en dokumentstudie. FN:s originaldokument för Agenda 2030 Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, var den enda källan studien utgick ifrån. En abduktiv ansats tillämpades i arbetet. Analysen styrdes utifrån ett socioekonomiskt ramverk och tre förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Efter noggrann granskning av dokumentet, analyserades delmålen genom socioekonomisk status med en kvalitativ innehållsanalys och en abduktiv ansats som styrde analysprocessen. Resultat: Analysen utgick från att granska alla 17 målområden, där relevanta delmål analyserades för att finna socioekonomiska mönster. Analysen resulterade i 24 underkategorier styrda av de förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Slutsats: Studien bekräftar den centrala betydelsen av socioekonomiska dimensioner utifrån; inkomst, utbildning och yrke för att uppnå en hållbar och inkluderande utveckling enligt Agenda 2030. Genom att detaljerat analysera integrationen av dessa faktorer i de Globala målen, understryker studien hur dessa dimensioner inte bara reflekterar utan också stärker hållbarhetsagendans övergripande mål. Resultatet framhäver den ömsesidiga påverkan mellan inkomst, utbildning och yrke, vilket indikerar en positiv spiral där förbättringar inom en dimension leder till framsteg inom de andra, och därigenom bidrar till ökad socioekonomisk status och hållbar utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240613.</p>

I Sverige beskrivs gängkriminalitet som ett ökande samhällsproblem som blivit alltmer utbrett bland barn och unga. För att skydda de unga kan skolan som arena vara med och påverka genom förebyggande arbete. Gängsnacket är ett nylanserat stödmaterial för föräldrar och andra viktiga vuxna, med syfte att undvika att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Denna studie syftar till att undersöka skolpersonalens erfarenhet från skolans tidiga implementering av det brottsförebyggande stödmaterialet Gängsnacket.  Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med tre kuratorer och tre lärare från tre skolor i en större stad i Mälardalsregionen. Intervjuerna analyseras med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att det fanns ett behov av ett stödmaterial som Gängsnacket samt att skolpersonalen upplevt materialet meningsfullt i sitt arbete. Informanterna ser positivt på materialets användbarhet och framtid, däremot finns önskemål om vidare utveckling för fortsatt användning. Resultatet diskuteras utifrån implementeringsmodellen Community readiness model för att bedöma hur redo skolorna är för det nya materialet. Trots att hänsyn tagits till att materialet är nytt och skolorna är i en tidig fas av användandet kan vissa brister ses i den tidiga implementeringen. Brister ses bland annat när det kommer till planering av skolans användning och samverkan kring materialet med andra aktörer. Genom en bättre planering som inkluderar mål kan eventuellt prioritering och samverkan på skolan förbättras, vilket är faktorer som kan påverka hur lyckad implementeringen av den nya insatsen, Gängsnacket, blir.

Bakgrund: Sjukskrivningar har ökat bland personal inom äldreomsorgen, där främsta orsaken till sjukskrivningar är psykiska påfrestningar. Det finns ett behov av att ytterligare öka kunskapen gällande psykisk ohälsa relaterat till arbetsmiljö för att kunna bidra till att minska arbetares psykiska ohälsa och för att kunna skapa interventioner för en bättre arbetsrelaterad hälsa vid arbetsplatser, bland annat inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka psykiskt välbefinnande bland personal inom äldreomsorgen, samt undersöka om det finns samband mellan socialt stöd, fysiska arbetskrav och personalens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Studien genomfördes genom en tvärsnittsstudie där data samlades in genom pappersenkäter. Studiens deltagare utgjordes av 122 medarbetare inom äldreomsorgen. Resultaten av den insamlade data analyserades både deskriptivt och genom korrelationsanalyser där styrkan av eventuella samband samt statistisk signifikans undersöktes. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett högt psykiskt välbefinnande. Ett antal respondenter upplevde också att de fick tillräckligt med socialt stöd på sin arbetsplats, främst från sina medarbetare. Majoriteten av respondenterna upplevde också fysiska arbetskrav och fysisk trötthet. Trots det upplevde ett antal att de hade kontroll över sina fysiska arbetskrav. Resultaten påvisade signifikanta samband mellan psykiskt välbefinnande, socialt stöd och fysiska arbetskrav. Slutsats: Studiens resultat tyder på att nivån av socialt stöd och fysiska arbetskrav kan påverka det psykiska välbefinnandet hos personalen inom äldreomsorgen. Ytterligare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som bidra till att öka det psykiska välbefinnandet bland personal inom äldreomsorgen.