Prevalsen av icke smittsamma sjukdomar och de rådande hälsoklyftorna i samhället skapar relevans för hälsokommunikativa och vägledande insatser för att främja konsumenters matvanor. 2D-koder är ett digitalt verktyg som expanderar möjligheterna för livsmedelsföretag att kommunicera med konsumenter. Syfte: Syftet var att undersöka vilka hälsokommunikativa möjligheter och utmaningar som personer med god insikt i livsmedelsindustrin, hälsokommunikation och/eller kostråd ser med användningen av 2D-koder på livsmedelsprodukter. Metod: Data samlades in med kvalitativ metod, där resultatet baserades på material från åtta semistrukturerade intervjuer med representanter från forskningsinstitut, myndigheter, organisationer med insikt i folkhälsoarbete samt några av Sveriges största livsmedelsföretag. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en presentation av de tre domänerna (1) Möjligheter, (2) Utmaningar och (3) Ojämlikheter &amp; lösningar, tillsammans med tillhörande kategorier. Resultatet tyder på att deltagarna ser många möjligheter och ett intresse i att använda 2D-koder på livsmedelsprodukter som ett hälsokommunikativt och vägledande verktyg för konsumenter. I intervjusvaren går det bland annat att utvisa att 2D-koder öppnar dörrar till ökad kommunikation, samt skapar en möjlighet att fylla 2D-koden med inspiration, vägledning och stöttande funktioner för förbättrade matvanor. Samtidigt är utmaningarna många och består bland annat av regelverk som begränsar livsmedelsföretag att kommunicera om hälsa i samband med sina produkter. En annan utmaning som deltagarna belyste var risken att öka hälsoklyftorna i samhället genom att endast nå de som redan äter hälsosamt, då dessa i första hand är de som aktivt söker hälsoinformation. Slutsats: Att använda 2D-koder som ett hälsofrämjande och vägledande verktyg för konsumenter kan vara en framgångsrik metod till fördel för folkhälsan, förutsatt att användningen sker med målet att nå resurssvaga grupper. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

This thesis studies Covid-19 influence on public life in three different Stockholm suburbs. Strategies to decrease the spread of Covid-19 have made people stay where they live and keep physical distance. Thereby more residents might spend more time in their suburban area and use the public realm differently than before. Similarly, current planning trends such as 1- and-15 minute cities emphasize the need for more functions in residential areas. The case study suburbs have varying characteristics. Aspudden is a very urban suburb with a high street, Bredäng a post-war modernist influenced suburb and Mälarhöjden a garden city inspired suburb. The findings suggest that people wanted to spend more time in green areas as well as socialising outside during Covid-19. Mälarhöjden appeared to use part of their suburban centre slightly more during the pandemic. The socioeconomic contexts of the different suburbs also appear to influence public life patterns during Covid-19 and more importantly put areas like Bredäng at a higher mortality risk for Covid-19 the other areas, which should be investigated further.

Bakgrund: Ensamhet förekommer i alla åldersgrupper. Ensamhet hos äldre personer är en utmaning som ökar i samhället. Forskning visar att ofrivillig ensamhet kan ge negativa effekter på hälsan. Ensamhet är en riskfaktor då det kan innebära en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och demens samt en ökad risk för psykiska problem.Syfte: Syftet med studien är att undersöka ensamboende och ensamhetens betydelse för psykiskt välbefinnande för vuxna i Värmland. Metod: I denna uppsats användes en kvantitativ metod i form av analys med data från enkätundersökningen ”Liv och hälsa 2022” där 6315 personer svarade på enkäten. Programvaran IBM SPSS användes för analyserna och Chi2-test gjordes för att testa statistisk signifikans på de variabler som analyserades (p-värde &lt;0,05 var signifikant). Resultat: Det framkom statistiskt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor och mellan åldersgrupp i fördelningen av ensamboende/sammanboende och/eller ensamhet. Andelen som har gott psykiskt välbefinnande är över 90 procent bland dem som inte besväras av ensamhet medan andelen är cirka 60 procent bland dem som besväras av ensamhet. Slutsats: Slutsatsen är att det finns ett klart samband mellan besvär av ensamhet och psykiskt välbefinnande. Andelen med gott psykiskt välbefinnande är lägre bland de som känner sig ensamma och isolerade oavsett om man bor ensam eller ej.

Avloppsvattenbaserad epidemiologi är ett framåtväxande område som används för att bedöma förekomsten av virala belastningar i avloppsvatten och på så sätt bidra med trender av virusbildning. I denna studie har avloppsvattenbaserad epidemiologi utnyttjats för att bedöma förekomsten av severe acute respitory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) i avloppsvatten med mål att tidigt upptäcka viruset. Det är känt att parametrarna i avloppsvatten påverkar detektionen av SARS-CoV-2 i stickprov tagna från olika regioner i Stockholm. I denna studie har flödet (m3 /dag) och den kritiska gränsen av Pepper mild mottle cirus (PMMoV) utsetts som oberoende variabler, och genkopieringsnumret av SARS-CoV-2 per m3 av obehandlat avloppsvatten utsetts till den beroende variabeln. Studiens mål riktar sig till att genomföra statistiska tester för att få förståelse av hur variablerna fördelar sig genom att utnyttja gaussian studier. Sambandet mellan de oberoende och beroende variablerna noterades av icke-parametriska tester och korrelationsstudier. Värdena modellerades i en regressionsanalys samt att en prognosmodell skapades genom att utnyttja ARIMA modellen. / Wastewater Based Epidemiology (WBE) is an emerging area to assess the presence of viral loads in wastewater streams and thereby provide trends about the emerging viruses. In this study, Wastewater Based Epidemiology is used to assess the presence of severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) in the wastewater streams, possibly providing for early detection. It is known that wastewater parameters effect the detection of SARS-CoV-2 in the wastewater samples collected from different regions of Stockholm. In our study, flowrate (m3/day) and Critical Threshold (Ct) value of Pepper mild mottle virus (PMMoV)  are the independent variables selected when the gene copy number of SARS-CoV-2 /m3 of raw wastewater is the dependent variable. The aim of the study is to perform a series of statistical tests to understand the distribution of the variables using gaussian studies, the relationship between the independent and the dependent variables is noted by non-parametric tests and correlation studies. The data is modeled using regression analysis and forecasting model is created using an ARIMA model.

Elever med ADHD upplever fler svårigheter i skolan än elever utan ADHD vilket leder till mer stress och i förlängningen ökad risk för psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur unga vuxna med ADHD upplevde sin tid i grundskolans senare år. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på hur kognitiva svårigheter förknippade med ADHD uppstår i den miljö eleven befinner sig i, i relation till skolans struktur och undervisningens upplägg. Stödinsatserna varierade och ledde ibland till att eleven inte fick lärarstöd. Detta ledde till stress som berodde på de upplevda svårigheterna och att det under dessa omständigheter var svårt att prestera i enlighet med skolans mål och egna krav. Undersökningen visade också att det var svårt att få hjälp av skolan och ofta krävdes att föräldrar hjälpte till. Att byta skola i hopp om att få hjälp var vanligt. Slutsats: Pedagoger behöver mer kunskap om diagnosen ADHD, vilka svårigheter och pedagogiska behov dessa elever har. Detta skulle kunna leda till mindre stress för dessa elever, ökad måluppfyllelse och bättre förutsättningar till god hälsa. Detta är speciellt viktigt då individer med ADHD har större risk för psykisk ohälsa än befolkningen i övrigt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-02.</p>

Fysisk aktivitet är viktigt för att uppnå god hälsa, dock har barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning lägre frekvens av fysisk aktivitet vilket påverkar deras hälsa negativt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att undersöka vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka parasporttränares erfarenheter kring vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden i studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju parasporttränare i Stockholms län intervjuades under våren 2022 med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Studiens övergripande tema visade att parasporttränarna behövde se individen och acceptera hen för den hen är. Temat uppkom ur kategorierna: förutsägbar kontext, ramverk, tränarens engagemang och att se individen. Kategorierna växte fram ur tio subkategorier. Slutsats. Studien belyste parasporttränares erfarenheter vilka visade att förståelse och acceptans från vuxna runt barnen och ungdomarna var viktiga aspekter för att främja deltagande i fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning behöver prioriteras och tilldelas nödvändiga resurser. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-21.</p>

Psykisk ohälsa har ökat bland studenter vilket kan ha negativa effekter på kunskapsinhämtning och leda till att studenter skjuter upp sina studier. Forskning visar att risken finns att fler studenter inte fullföljer studietiden på grund av hälsoproblem. Därför är det viktigt att högskolor och universitet arbetar med insatser för att förbättra hälsan hos studenter. Svenska universitet och högskolor har en skyldighet att erbjuda studenthälsovård. Syftet är att belysa hur personal på studenthälsan beskriver att de arbetar med att främja och skapa förutsättningar för studenters hälsa och aktörskap för sitt lärande. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin känsla av sammanhang (KASAM) och teoretiska begreppet aktörskap. En kvalitativ ansats har tillämpats bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med personal från studenthälsan runt om i Sverige. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i två kategorier: Skapar möjligheter för studenter att delta i gemensamma aktiviteter och erbjuda behovsanpassat stöd till studenter. Resultatet visar att studenthälsan via sina aktiviteter främjar studenters hälsa och aktörskap för sitt lärande. Vidare visar resultatet vilken nyckelroll studenthälsan har för en students studietid. Slutsatsen för studien är att personalen beskriver att de har en betydande roll som ett socialt stöd för studenten, för att främja hälsa och aktörskap för sitt lärande. Personalen beskriver att deras arbete bidrar till ett meningsfullt och hållbart studentliv som i sin tur kan öka förutsättningar för bättre studie- och hälsoresultat.

The managerial role is often seen as complex and stressful without a formal introduction for managers. A good introduction can make a big difference if you are newly employed, which often involves much stress, and therefore, it is important to support those new to work with good introduction. Aim: This master´s thesis aimed to investigate how workplace introduction contributes to job satisfaction for first-line managers. Method: This study used qualitative semi-structured interviews with open-ended questions. The interviewed persons worked for a global technology company in Sweden. A questionnaire guide was used during the interviews conducted in the spring of 2024. The sampling process resulted in six male first-line managers with an average age of 49 years. Three had earlier experience as managers. The interview data was analyzed in two domains using qualitative content analysis with an inductive approach. Result: Within the domain of experience of workplace introduction, three categories were found: Experience of support, experience of courses and training, and factors that can affect workplace introduction. The categories found in the domain of experience of job satisfaction were positive experience that can contribute to job satisfaction, experience that can negatively affect job satisfaction, and factors that can affect job satisfaction. A theme emerges from the categories: the key to job satisfaction is support. Conclusion: The managers feel job satisfaction, and workplace introduction seems to some extent to contribute positively to job satisfaction and mainly support from work colleagues, managers, and staff. / <p>Betyg i Ladok 240529.</p>

Introduktion: I dagens digitala tidsålder vänder sig många individer till internet som sin första källa till hälsoinformation. Forskning har dock visat att majoriteten av digital hälsoinformation är av låg kvalitet och har bristfällig korrekthet. En stor del av denna information består sannolikt av både desinformation och missinformation. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa resultaten från peer-review granskade studier som utvärderar korrektheten hos digital hälsoinformation, med särskilt fokus på studier som använder expertgranskade texter utvärderade mot etablerade riktlinjer. Metod: Den 7 april 2024 genomsöktes tre databaser – MEDLINE EBSCO, Scopus och PubMed. Totalt 21 artiklar inkluderades. Resultaten från dessa artiklar kategoriserades och analyserades induktivt utifrån Narro och Tudges neo-ekologiska teori. Resultat: Fyra huvudkategorier skapades gällande informationens korrekthet: god, måttlig, bristfällig och varierande. Av de inkluderade artiklarna bedömdes 3 (14%) ha god korrekthet, 4 (19%) artiklar måttlig korrekthet, 13 (62%) bristfällig korrekthet och 1 (5%) hade varierande. Därtill ansågs 76% av det inkluderade materialet från trovärdiga källor ha bristfällig korrekthet. Slutsats: Majoriteten av de inkluderade studierna och det trovärdiga materialet har bristfällig korrekthet. Dessutom, tenderar studier som uppvisar en högre grad av korrekthet, ha sämre läsbarhet och den övergripande kvaliteten är ofta bristfällig, vilket även gör det svårt för konsumenter att förstå informationen. / Introduction: In today's digital age, many individuals turn to the internet as their initial source of health information. However, research has shown that the majority of online health information is of poor quality and low accuracy. A significant portion of this information likely includes both misinformation and disinformation. Aim: The aim of this study was to synthesize findings from peer-reviewed research assessing the accuracy of online health information, with a particular emphasis on studies that utilize expert-reviewed content evaluated against established guidelines. Method: On 7 April 2024, three databases—MEDLINE EBSCO, Scopus, and PubMed—were searched. A total of 21 articles were included in the systematic review. The results from these articles were categorized and inductively examined through the lens of Narro and Tudge’s neo-ecological theory. Results: Four primary categories were created concerning the accuracy of the information: good, moderate, poor, and varied. Among the included articles, 3 (14%) were deemed to have good accuracy, 4 (19%) articles exhibited moderate accuracy, 13 (62%) demonstrated poor accuracy, and 1 (5%) had varied accuracy. Additionally, 76% of the included material from trustworthy sources were categorized as having poor accuracy. Conclusion: The majority of the included studies and trustworthy material were found to have poor accuracy. Furthermore, even when studies exhibited a higher degree of accuracy, the readability and overall quality were often deficient, making it difficult for consumers to understand.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är flera och trots att de flesta gravida önskar amma sitt barn, fortsätter amningen under barnets första levnadsmånader att minska. Forskningen visar att kvinnor med en negativ amningsupplevelse har en högre risk att avsluta amningen tidigare än önskat. Syfte: Att undersöka om upplevelsen innan och under amning påverkas positivt av ett förstärkt amningsstöd, under barnets första levnadsveckor. Metod: Insamlad data från en kvantitativ tvärsnittsstudie med numeriska enkäter har använts. Mammor från två olika grupper, en som har fått sedvanlig vård och en som har fått ett utökat amningsstöd, har fått svara på en enkät som mäter känslor vid amning samt smärta vid amning på en sjugradig Likertskala. Resultat: Ur den större studien med 517 kvinnor svarade 200 på enkäten om amningsupplevelse. Resultatet visade ingen skillnad mellan grupperna i vare sig upplevelse inför och under amning eller i smärta. Vid skattning av känslor inför amning var medelvärdet 5,71 för baslinjegruppen och 5,81 för interventionsgruppen medan det under amningen var 5,85 respektive 5,9. Smärtskattningen inför amningen var 5 i baslinjegruppen och 5,31 i interventionsgruppen medan den under amningen var 4,69 respektive 5,26. Majoriteten i båda grupperna hade fått barnet hud-mot-hud direkt efter födseln och ammade inom två timmar. Omkring en tredjedel av kvinnorna i båda grupperna hade fått handgriplig amningshjälp. Slutsats: Det var ingen skillnad i hur grupperna upplevde amningstillfällena under barnets nyföddhetsperiod, trots implementeringen av ett utvecklat amningsstöd. De flesta hade fått stöd till en god amningsstart i båda grupperna men trots det hade ungefär en tredjedel av kvinnorna i båda grupperna fått handgriplig amningshjälp, vilken är en form av stöd som bör undvikas.