The changing room as a transitional space between everyday life and physical activity has been a largely unexplored field, although it is frequented on a weekly basis by pupils in compulsory school and by physically active people in various sport settings. The transition includes potentially vulnerable situations which may cause experiences of affective insecurity and shame. Still changing rooms are prerequisite for physical activity, thus combining two aspects of health: hygiene and physical activity. The aim was to analyse PEH students experience and use of changing rooms. They were particularly relevant in terms both of their own previous experiences and of their future occupation as teachers. The participants were six students attending the PEH programme at a sports university college in Sweden. Semi-structured interviews were used, with a visual approach. Video recordings provided rich and multi-layered data, as the participants were interviewed in the changing room. The method was inspired by short-term ethnography. Using Tomkins’ theory of affect and management scripts, the study shows that the participants experienced and managed the negative affect of shame. Positive affects and macho scripts were also detected. Despite this, they had an overarching good perception due to factors connected to the experience.

Sverige står inför demografiska utmaningar där den äldre befolkningen ökar drastiskt och behovet av välfärdstjänster förväntas att öka. Därmed kan samhällsplaneringen genom att ta hänsyn till den sociala omgivningen anses vara en betydande faktor till att kunna ge förutsättningar för hälsa och välmående. Studiens syfte var att beskriva upplevelsen hos 65+ medborgare hur den sociala omgivningen, vilket inkluderar trygghet, tillgänglighet och sociala sammanhang, kunde stödja dess hälsa. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 65+ medborgare i en svensk kommun. Resultatet visade att den sociala omgivningen kunde stödja respondenternas hälsa genom att skapa förutsättningar för fysisk hälsa, självständighet, samhörighet samt känsla av trygghet. Effekten av studiens resultat tenderade påvisa att det är av stor vikt att stötta den äldre målgruppen i samhället genom att skapa förutsättningar till så god livskvalitet och självständighet så länge som möjligt. Detta minskar ojämlikheten i folkhälsan och på sikt skapar en hållbarhet inför samhällets framtida utmaningar kopplat till demografi och välfärdstjänster. / <p>Betyg i Ladok 220613.</p>

Background Despite strong recognition of the role of local authorities for purposeful and targeted interventions for sustainable development and social cohesion in Sweden, municipalities’ steering and policy making within public health is limited researched. Purpose To explore the content and the priorities of public health policy documents of municipalities in Sweden. Method A qualitative design. Public health policy documents were collected during Winter of 2022 from nine municipalities in Sweden. With a focus on priorities, the documents were with a content analysis examined which revealed two overarching themes emerging from six categories. Results The six categories consisted of; a high degree of political ownership and engagement; a broad awareness of the most-at-risk groups; a strong emphasis on early measures and prevention; a long-term perspective regardless timebound political mandates; a strong coherence between global and national commitments into local contexts but timelines and mechanisms for follow-up were left unspecified or allowed for interpretation. The accountability aspects were weak for the majority: goals and commitments were expressed in vague terms. It was also disclosed that some of the municipalities did not make references to the specificizes of their own local context nor unique advantages/disadvantages, and instead maintained and applied a generic approach. Conclusions Public health policies of Swedish local authorities aimed clearly to strengthen social sustainability and equity, but a more systematic follow-up and evaluation of the measures and interventions would allow for further development towards the realisation of overall health, social and development goals. / <p>Betyg i Ladok 220601.</p>

Bakgrund: Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) inkluderar 145 000 individer och utgör en stor utmaning för det svenska samhället. Syftet med denna studie var att närmare kartlägga gruppens karakteristika, att undersöka samvariationen mellan kommuner med hög andel UVAS och deras geografiska beskaffenhet samt förskrivning av psykofarmaka. Metod: Studien utformades som en retrospektiv tvärsnittsstudie baserad på registerdata hämtad från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Resultat: Datan påvisade en jämn könsfördelning i UVAS-gruppen men en högre andel äldre (25–29) och utlandsfödda individer sågs jämfört med åldersgruppen som helhet. Bivariata analyser med Chi2-test påvisade statistiskt signifikanta samvariationer mellan hög andel UVAS i kommunen och kön, högre ålder (25–29) samt utländsk härkomst. Inga statistiskt signifikanta samvariationer återfanns mellan andel UVAS och kommunens storlek men däremot med geografisk lokalisation (nordlig/sydlig). Inget samband påvisades med förskrivningen av psykofarmaka. Slutsats: Att UVAS-gruppen i högre grad inkluderar äldre individer och utlandsfödda stämmer väl överens med internationell forskning. Frånvaron av samvariation mellan andelen UVAS i kommunen och dess geografiska beskaffenhet var något förvånande och skiljer sig från tidigare forskning men skulle kunna förklaras av ett gott samhällsstöd i Sverige. Vikten av ett signifikant bortfall i studien kan ej förringas. Att förskrivningen av psykofarmaka saknar samvariation med hög andel UVAS kan delvis förklaras av brister i statistiken men det kan ej uteslutas att ett sådant samband saknas. Framöver behövs ytterligare studier för att undersöka hur de med sämst förutsättning för att lämna UVAS-gruppen kan bli hjälpta. / <p>Betyg i Ladok 220601.</p>

Bakgrund: Arbetsrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och skiftarbete har unika karaktäristika som påverkar hälsan negativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av hälsa och livskvalitet vid skiftarbete. Metod: En intervjustudie med åtta sjuksköterskor genomfördes. Som urval avvändes ett bekvämlighetsurval och den transkriberade datan analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod. Resultat: resultatet bestod av fyra teman och elva sub-teman. Sjuksköterskor tenderade att orientera sitt välmående och hälsa i stor grad runt de som finns närmast runt dem (familj och /eller kollegor). Skiftarbetet upplevdes i stor mån påverka på familjelivet i negativ bemärkelse. Resultatet indikerade samvariation mellan individens dygnsrytm och det skift som upplevdes mest ohälsosamt. Sömnbrist var ett återkommande problem som upplevdes påverka livskvaliteten negativt. Slutsatser: Upplevelsen av hälsa påverkas negativt av skiftarbete, framförallt med hänsyn till sömn och familjeliv. Hälso- och sjukvården är beroende av sjuksköterskor för att upprätthålla god vård, och för att klara av sitt uppdrag krävs upprätthållande av hälsa hos dem som bedriver vården. Implikationerna på folkhälsan kan därför ses ur två perspektiv. Dels ur ett perspektiv där en försämrad hälsa hos sjuksköterskor påverkar den enskilda demografiska gruppen, dels ur ett perspektiv där försämrad hälsa hos sjuksköterskor kan påverka kvaliteteten på den sjukvård som erbjuds befolkningen. / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

The Swedish government has stated an ambition that traveling by bicycle should increase. Therefore, Swedish municipalities are obliged to form strategies to promote bicycling. The aim for this paper was to examine strategies for promoting bicycling in Swedish municipalities and reveal its core content. Method: documents from 18 municipalities was identified and examined by using an established qualitative method. The examination took part in February and March of 2021. Result: Nine categories emerged which was sorted into five domains (continuous maintenance, promotion/influence, new construction, overall ambitions and follow-up) which constitute the main result. Conclusion: The content of the strategies tends to be of a quite general and overall nature with the potential to cover most aspects of the phenomenon bicycling. There is a lack of focus on behavioral changing measures and focus on specific tools or methods for evaluation can also improve / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

: Förekomsten av övervikt och obesitas hos fyraåringar i Region Stockholm är ojämlikt och orättvist fördelat geografiskt. Hälsofrämjande och preventiva insatser behövs för att jämna ut hälsoklyftorna. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar upplevt ett riktat hälsostöd som syftar till att minska hälsoklyftor. Syftet var också att utforska vilket hälsostöd föräldrar skulle önska framöver. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes under våren 2022 med föräldrar som tagit del av hälsostödet. Intervjumaterialet genomgick sedan en kvalitativ innehållsanalys med latent tolkning. Resultat: Ett huvudtema för vartdera syfte identifierades; Empowerment och Behovsanpassning. Empowerment skapades genom att föräldrarna fick kunskap som var värdefull och användbar för dem samt att deras tillit till den egna förmågan ökade. En bidragande faktor var också att hälsostödet gavs med engagemang. Hälsostödet behövde vara behovsanpassat och innehålla komponenter så som; gott om tid för besöken, flexibilitet och tillgänglighet, bildmaterial för att främja hälsosamma vanor samt möjligheter till hälsostöd på familjens första språk. Slutsatser: Hälsostöd kan skapa empowerment hos föräldrarna när det utformas med en förståelse för familjens situation och med flexibilitet i upplägg och kontakt. / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

Sleep disturbances are a worldwide phenomenon with detrimental health and financial effects on society and its sufferers. Poor leadership has previously been shown to be associated with sleep disturbances. However, the field lacks longitudinal research, and few conclusions can be drawn about the causality of the association. This study therefore sought out to gain a deeper understanding of poor leadership and sleep disturbances among different groups within the working population. And research if employees with poor leadership developed sleep disturbances to a greater extent than those unexposed to poor leadership, with a longitudinal approach. The study applied a three-wave design, sampling cross-sectional data from a Swedish cohort. By excluding exposed and sleep disturbed respondents in the first wave, the study population only included unexposed and non-sleep disturbed respondents. Exposure was measured in the second wave while outcome was measured in the third wave. The study also controlled for several confounders. The results showed that sleep disturbances and poor leadership relate differently to characteristics such as gender, age, and industry-belonging. Furthermore, sleep disturbances may be a long-lasting issue once developed. Lastly, results showed no statistically significant relationship between poor leadership and sleep disturbances. The lack of findings in this study could possibly be due to poor validity of the poor leadership measure, a too long follow-up period for the outcome of interest, and a lack of control of the respondents’ employment and manager changes.

Syfte: Den här studiens syfte var att undersöka den upplevda hälsan bland personer i åldern 65+ som lever i digitalt utanförskap. Det sker genom informanter, som har frekvent kontakt med dessa individer, om deras uppfattning av ämnet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom datainsamling från enskilda intervjuer med fyra informanter som har frekvent kontakt med äldre personer som lever i digitalt utanförskap. Design som användes var empirisk och deskriptiv. Resultat: Resultatet visade att digitalt utanförskap hos äldre individer orsakas av både inre och yttre hinder, vilket syftar till individuella och samhälleliga faktorer. Dessa faktorer inkluderade attityder och känslor kring digital teknik och digitalisering. Motivation som drivkraft nämndes som en betydande faktor för att ingå i digitalt innanförskap. Det framkom under intervjuerna att majoriteten av informanterna mestadels saknade insikt i vilken hälsomässig påverkan digitalt utanförskap hade på de äldre de varit i kontakt med. Slutsats: Digital inkludering av äldre individer är betydande för att uppnå jämlika förutsättningar för hälsa och delaktighet i samhället. Resultatet visade att både inre och yttre hinder, individuella och samhälleliga faktorer, ligger till grund för digitalt utanförskap hos äldre individer

Titel: Möjligheter och utmaningar med Kriminalvårdens arbete med män dömda för våld i nära relationer- en kvalitativ studie utifrån programledares perspektiv Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som inkräktar på mänskliga rättigheter och jämställdhet. Trots detta är forskningen bristande kring behandlingarna till män dömda för våld i nära relationer. Syftet med studien var att undersöka möjligheter och utmaningar som finns med behandlingsprogrammen Predov och RVP utifrån programledarperspektiv, i Kriminalvården. Metod: Data samlades in feb-mars 2023. Tio programledare från Kriminalvårdens frivård eller anstalt intervjuades i Zoom utifrån semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån domänerna möjligheter och utmaningar. I möjligheter framkom kategorier som behandlingens sammanhang, tanke och handling, ökade resurser för en positiv förändring samt problemlösande strategier. I utmaningar framkom kategorier vanmakt, grandios självbild och mångfacetterad problematik. Slutsatser: De viktigaste slutsatserna från föreliggande studie är att ur programledares perspektiv finns det möjligheter och utmaningar. Möjligheterna är att behandling ger hanterbarhet, begriplighet och delaktighet, samt förståelse för hur tanke och handling hör ihop, vilket ger en ökad självkännedom, självinsikt och acceptans. Utmaningar är att det kan vara svårt med behandling pga. vanmakt utifrån starka känslor som skuld, skam, ångest och uppgivenhet. Även en grandios självbild med bristande problemlösningsförmåga är en utmaning. Ytterligare en utmaning är när det finns mångfacetterad problematik med trauma, funktionsnedsättningar och missbruk. / <p>Betyg i Ladok 230615.</p>