I den här uppsatsen förses läsaren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team bestående av Generation Z. Vi fokuserar på dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur följande perspektiv; förtroende, ömsesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifrån vår litteraturgenomgång formulerar vi två hypoteser; 1) att nationella kulturer håller på att förändras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera längre, vilka vi undersöker genom en kvantitativ enkät som skickats ut till studenter från hela världen. Vårt resultat visar på att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa områden, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande är närvarande när det kommer till förtroende och ömsesidigt beroende. Dessutom upplevs kulturskillnader fortfarande existera, även om det är svårt att peka på hur dessa skillnader uttrycker sig.

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål. För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet. Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling ”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”. Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.

<p>Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.</p><p>För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.</p><p>Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling</p><p>”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”.</p><p>Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.</p>

2015 infördes de Förenta Nationerna (FN) 17 globala mål med syfte att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar värld. Sveriges näringsliv har anammat dessa mål snabbt och arbetar aktivt med dem. Många företag tycks föredra de globala målen framför Sveriges nationella miljömål. Samtidigt har regeringen slagit fast att de svenska miljömålen ska finnas kvar. Relationen till miljömålen upplevs som oklar, enligt regeringen ska de utgöra det ekologiska benet av de globala målen. Myndigheter förespråkar värdet av miljömålen och företag upplever att lagstiftning motiveras utifrån miljömålen. Denna studie syftar till att undersöka hur de två målsystemen skulle kunna integreras på ett sätt så att näringslivet upplever det som effektivt och värdeskapande. För att undersöka detta gjordes analys av interaktionerna mellan de globala målen delmål 12.2 – 12.5 (inom Hållbar konsumtion och produktion) och miljömålen samt intervjuer med företagsrepresentanter. Analysen av interaktioner gjordes enligt sjustegstrappan utvecklad av Nilsson et al. (2016) och studerade huruvida det finns en röd tråd mellan de globala målen och miljömålen – om de strävar åt samma håll. Genom intervjuerna studerades hur företag upplevde de två målsystemen och vilken funktion målsystem har. Resultatet av studien visade att på målnivå korrelerar de globala målen och miljömålen relativt väl. De flesta interaktioner bedömdes som svaga synergier. Inga delmål stod i helhet i konflikt med miljömålen på målnivå. De starkaste synergierna bedömdes vara till En begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar. Intervjuerna visade dock på konflikter mellan målsystemen på en övergripande nivå, det vill säga i systemens utformning. Att kommunicera två målsystem samtidigt anses inte effektivt av företag och de globala målens helhetsgrepp och globala karaktär föredras. Att de båda målsystemen är utformade på olika sätt innebär att de passar för olika aktörer med olika behov. Om de globala målen och miljömålen strävar åt samma håll, vilket denna studie gör troligt, behöver detta dock inte utgöra en konflikt. Frågan för hur systemen ska kunna integreras kan då snarare fokuseras till hur gränssnittet mellan de två systemen ska utvecklas. Utifrån de förutsättningar som finns idag med nuvarande system skulle en fortsatt kartläggning av interaktioner liknande denna studie kunna bidra till en bättre förståelse för kopplingen mellan de globala målen och miljömålen. Denna kartläggning skulle företrädelsevis delvis kunna göras i workshopformat med representanter från näringsliv och myndigheter. Om miljömålssystemet skulle utvecklas är en möjlighet att införa systemöverskridande indikatorer som också visar på Sveriges tolkning av de globala målen. / In 2015 the United Nations (UN) agreed on 17 Global Goals to create a socially, economically and ecologically sustainable world. The business sector in Sweden has quickly adopted these goals and works actively to achieve them. Many companies seem to prefer the Global Goals over the Environmental Objectives. Meanwhile, the government has decided that the Environmental Objectives will be retained. The relation between the Global Goals and the Swedish Environmental remains undefined; the government has stated that the Environmental Objectives will represent the Swedish implementation of the ecological part of the Global Goals. Governmental agencies promote the Environmental Objectives and the business sector experiences that laws are motivated by the Environmental Objectives. This study aims to investigate how the two goal systems could be integrated to be efficient and value-adding for the business sector. To investigate this, the interactions between the Global Goals targets 12.2 – 12.5 (regarding Responsible Consumption and Production) and the Environmental Objectives were analysed and interviews with business representatives were conducted. The analysis of the interactions followed a model developed by Nilsson et al. (2016) and aimed to find whether there is alignment between the Global Goals and the Environmental Objectives. The interviews aimed to study how business sector experiences the two goal systems and what function a goal system may serve. The result of the study showed that the two goal systems correlate on a goal level. Most interactions between the systems were classified as weak synergies. No interactions were, on goal level, classified as conflicts. Reduced Climate Impact, A Non-Toxic Environment, A Protective Ozone-Layer, Zero Eutrophication, Good Quality Groundwater and Sustainable Forests were considered to have the strongest synergies to the Environmental Objectives. However, there seemed to be conflicts on a general level, i.e. in the structure of the systems, according to the results of the interviews. It was expresses that communicating the two goal systems simultaneously is inefficient and profitless. The global and holistic perspective of the Global Goals was also preferred by the business sector. The fact that the two goal systems are designed differently means that they suit different actors with different demands. However, this does not have to be a problem if two systems strive towards the same direction which seems likely according to the results of this study. The question as to how the two systems could be integrated could then be reformulated to how the intersection between the two systems could be improved. An extended analysis of interactions between all Global Goals and the Environmental could hence be useful for the understanding of the intersection. This mapping could preferably partly be conducted in the form of a workshop with representatives from business sector and governmental agencies. If the Environmental Objectives were to be changed, it would be an opportunity to introduce cross-system indicators that also show the Swedish interpretation of the Global Goals.

Då IT idag spelar en central roll inom i stort sett varje organisation ökar även kravet på organisationen att förstå verksamheten och dess processer och vilka problem man försöker lösa med hjälp av IT. I denna studie kommer vi försöka identifiera de problem som är kopplade till kravhantering och kommunikation i ett multi-nationellt företag där kravinhämtningsprocessen sker kontinuerligt snarare än projektbaserad. Vi kommer också att försöka föreslå lösningar på de problem vi identifierar. Datainsamlingen har skett via enkäter och intervjuer. Enkäten skickades ut till slutanvändarna av systemen och intervjuerna riktades till fyra nyckelintressenter i kravhanteringsarbetet. Den insamlade datan har ställts mot tidigare studier inom området som berör utmaningar inom kravhantering samt vanliga problem inom kommunikation. Vi har även försökt utvinna användbar insikt i ämnet genom att titta på teman i datan. Resultaten av vår studie tyder på en avsaknad av en definierad kravvalideringsstruktur, och att kravhanteringsprocessen i denna kontext är ett väldigt komplext åtagande som kräver en tydlig kommunikationsstrategi.

Sustainability performance reporting is becoming increasingly important to address fordifferent forms of ownership whether they are state-owned companies or private ownedcompanies. This is due to the implementation of the new law on mandatory sustainabilityreporting. The report scrutinizes the differences and similarities that may occur in these typesof sustainability reporting. Subsequently knowledge would be gained on which companiestake more responsibility regarding sustainability issues. The purpose of this study is toinvestigate how Swedish privately own companies and state-owned companies prepare theirsustainability report according to law and compare the differences and the similarities thatmay exist. The companies being compared are operating within the same industry. The studyis limited to six companies: four privately-owned companies and four state-ownedcompanies. The study is based on a qualitative method with a deductive research approach(scientific investigation). It implements a comparative research design and applies the contentanalysis of the companies' annual and sustainability reports. It implements a comparativeresearch design and applies the content analysis of the companies' annual and sustainabilityreports. The conclusion that can be drawn is that public and private companies have moresimilarities than differences. The similarities are that all companies take roughly equalresponsibility for their impact on sustainability issues. Both public and private companiespresent their sustainability reports in accordance with the Annual Reports Act and follow theGRI guidelines. Another similarity is that both public and private companies present similartopics. The conclusion that can be drawn also is that the differences that exist are notsubstantial. What differs is the amount of information presented in the topics or theinformation presentation. The small differences may be largely due to the form of ownership,the need for legitimacy, sector affiliation or the prioritization of stakeholders. / Efter implementering av den nya lagen som omfattar obligatoriskt upprättande avhållbarhetsrapporter, har det blivit allt viktigare att undersöka hur olika bolag med olikaägandeformer redovisar sitt hållbarhetsarbete. Det kan vara intressant att se vilka skillnaderoch likheter i hållbarhetsrapporters innehåll som kan existera och i så fall på vilket sätt. Dettagörs för att ta reda på vilken sektor som tar mer ansvar gällande hållbarhetsfrågor. Därförbidrar denna studie till att öka förståelsen kring redovisningen av hållbarhetsarbetet i både destatliga och de privata bolagen som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt lagen. Syftetmed denna studie är att undersöka hur svenska privatägda bolag och statligt ägda bolag somverkar inom samma bransch, upprättar sin hållbarhetsrapport samt jämföra eventuellaskillnader och även likheter som kan finnas. Syftet i studien avgränsas till att undersöka åttabolag; fyra privat ägda bolag och fyra statligt ägda bolag. Varje företag från den ena sektornjämförs med ett liknande bolag i den motsatta sektorn som verkar i samma bransch. Studienbygger på kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Den implementerar enkomparativ forskningsdesign och tillämpar innehållsanalys av bolagens års- ochhållbarhetsredovisning. Slutsats som kan dras är att statliga och privata bolag har mer likheterän skillnader. De likheterna är att samtliga företag tar ungefär lika mycket ansvar för sinaeffekter på hållbarhetsfrågor. Dessutom, presenterar både statliga och privata bolag sinahållbarhetsrapporter i enlighet med årsredovisningslagen och GRI:s riktlinjer. En annan likhetär att både statliga och privata bolag presenterar liknande tema. Slutsatsen som kan ocksådras är att de skillnader som föreligger inte är väsentliga. Det som skiljer sig är mängden avinformation som presenterats i de olika teman eller att de redovisas på olika sätt. De småskillnaderna kan till stor del bero på ägandeform, behovet av legitimitet, branschtillhörigheteller prioriterade intressenter.

De flesta tvivlar inte på att klimatförändringarna är märkbara. Många vet däremot inte är att metan (CH4 ) är en mycket viktig växthusgas som påverkar klimatförändringen och som inte får försummas. I denna uppsats behandlar jag växthusgasen metan. Det förklaras var och hur metan bildas, var den släpps ut och absorberas samt vilket inflytande människor har på koncentrationen av metan i atmosfären. Med hjälp av en datorsimulering i MATLAB simuleras och utvärderas olika scenarier. Dessa scenarier sträcker sig från den förindustriella eran, genom nutiden, till möjliga framtidsscenarier. Utifrån mätdatan går det att uppskatta hur stor inverkan metan har på den globala uppvärmningen och därmed på klimatförändringen.

Denna studie undersöker integreringen av de globala målen och hållbar utveckling i NO- undervisningen i grundskolan. Genom en litteraturstudie granskades tidigare internationell och svensk forskning. Vetenskapliga artiklar analyserades efter hur väl ämnet behandlas i undervisning för elever i åldrarna 9–15 år. De vetenskapliga artiklarna samlades in genom sökningar i databaser och analyserades utefter inkludering- och exkluderingskriterier. Resultaten visar på positiva effekter av aktiv undervisningsmetodik för att förbättra elevers kunskap om de globala målen. Vidare betonas vikten av att elever förstår och engageras i de globala målen för att främja en hållbar utveckling. Resultatet av denna litteraturstudie bidrar till en ökad förståelse för hur de globala målen och hållbar utveckling kan implementeras i NO-undervisning. Vidare identifieras de framgångsfaktorer och utmaningar som finns enligt lärarna.

Under de senaste årtiondena har ekonomisk globalisering varit ett faktum och den globala handeln har ständigt ökat. Många företag använder idag en global inköpsstrategi för att kunna effektivisera sin verksamhet, tillgodose sina kunders behov, minimera sina inköpskostnader och maximera sina vinster. Men den globala handeln har gjort försörjningskedjan mer komplex och företag upplever idag svårigheter att kontrollera leverantörer genom sin försörjningskedja. Det har lett till att leverantörers verksamheter sköts oansvarigt och de globala inköpen påverkar de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna i triple bottom line på ett negativt sätt.   Studien syftar därför till att undersöka hur företag som är verksamma i norra Sverige, från Gävle i söder till Treriksröset i norr, arbetar med globala inköp utifrån triple bottom line genom sin försörjningskedja. Genom att skapa en modell som kan fungera som vägledning för hur företag kan arbeta med globala inköp, samt bidra med ny kunskap och vägledning inom ämnet lyder studiens problemformulering enligt följande:  Hur arbetar företag i norra Sverige med globala inköp utifrån triple bottom line genom sin försörjningskedja?  Den modell som skapats av författarna är baserad på den linjära inköpsprocessmodellen. Modellen har kompletterats med befintlig teori och litteratur inom studiens ämne för att beskriva den globala inköpsprocess och de steg och aktiviteter företag genomgår vid globala inköp. Vidare i studien har modellen utvecklats ytterligare baserat på det empiriska data som samlats in. Det empiriska datat är insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer tillsammans med respondenter som har goda kunskaper inom globala inköp och arbetar på företag verksamma i norra Sverige. Studien bidrar i sin helhet med att skapa en förståelse för hur företag i norra Sverige arbetar med globala inköp utifrån triple bottom line genom sin försörjningskedja. Samt vilka konsekvenser globala inköp kan innebära för de tre aspekterna och vilka arbetssätt företag kan använda för att minimera konsekvenserna.   Studien resulterar i fyra slutsatser: För det första har företagen, trots föreliggande utmaningar, ett starkt fokus på triple bottom line när de arbetar med globala inköp. Vidare strävar även majoriteten av företagen efter att vara proaktiva istället för reaktiva i sitt globala inköpsarbete. Dessutom är kontrollen genom hela försörjningskedjan bristande eftersom samtliga företag gör djupgående kontroller av sina huvudleverantörer, men endast ett fåtal kontrollerar sina underleverantörer. Till sist går det att se att globalt inköpsarbete är under förändring till följd av nytillkommen lagstiftning och påverkan från händelser i omvärlden.

In 2015 the 17 Sustainable Development Goals were adopted by 193 member states of the United Nations. The SDGs are highly ambitious and their underlying processes are interconnected by causal relationships. Work towards fulfilling them therefore requires considering how solutions for one goal will impacts others. In this study target-oriented backcasting is applied to examine set goals in the future, as well as to determine the current state and trends of development. This is done in an effort to determine conflicts between targets and resource limitations of future development. The findings suggest that the current paradigm of giving GDP growth highest societal priority, leads to a causal relationship where development occurs at the expense of sustainability at the global level. In order to overcome this, the fulfilment of the SDGs has to be given higher priority than the size and growth rate of the GDP. / Under 2015 antogs de 17 globala hållbarhetsmålen av 193 medlemsstater i Förenta Nationerna. Målen är väldigt ambitiösa och deras underliggande processer sammanlänkar dem via orsakssamband. Arbetet med att uppfylla målen kräver därför att hänsyn tas till hur tänkta lösningar till ett mål i sin tur påverkar de övriga. I den här studien tillämpas target-oriented backcasting för att undersöka de uppsatta framtida målen, samt hur utvecklingen i dagsläget förhåller sig till dessa. Detta görs som ett försök att identifiera konflikter mellan de uppsatta målen, samt mot den begränsade mängden naturresurser som finns tillgänglig för framtida utveckling. Resultaten tyder på att under det rådande paradigmet där BNP tillväxt ges högsta prioritet i samhället, leder detta till ett orsakssamband där samhällsutveckling sker på bekostnad av långsiktig hållbarhet på global nivå. För att kunna komma runt detta krävs att uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen prioriteras över ekonomins storlek och tillväxt avseende BNP.