There are directives for how public procurement should be conducted, in terms of quality,price, non-discrimination, transparency, equal treatment, reasonable requirements and how environmental, social and labor law considerations should be taken into account. Public procurement must also solve societal problems with the aim of achieving the global goals, but despite these guidelines, environmental ethical problems still remain for how a purchaser should prioritize and evaluate between the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The purpose was to investigate whether environmental ethics could make a significant contribution in highlighting and understanding the environmental ethical challenges, conflicts, gaps and considerations that public procurement faces and provide answers to how public procurement should ethically value different tenders in order to be able to choose the supplier that makes the greatest social, ecological and economic benefit to society with the aim of achieving the global goals. The conclusion is that doctor Olle Torpman's environmental ethical sub-issues make the ethical challenges, as conflicts, gaps and considerations that public procurement faces visible and comprehensible. The application of the ethics of sustainable development, specified by professor Mikael Stenmark, solves the environmental ethics problems and shows that an environmental ethics theory makes a significant contribution when it comes to providing answers to how public procurement should ethically value the social, ecological and economic responsibility in public procurement. The procurement authority has been commissioned by the government to amend the law on public procurement so that it is in line with the new climate law. I hope that this thesis can provide an environmental ethical perspective on public procurement. Keywords: sustainable purchases, sustainable public procurement, environmental ethics, evaluate sustainability in purchasing, sustainable development goals, public procurement shall solve societal problems.

Amsterdam and Dhaka are two cities that represent the global north and the global south respectively. Both cities are, because of climate change, prone to heavy rain that can lead to flooding. Due to the fact that global north and global south are facing different challenges when it comes to implementing urban resilience, in combination with lack understanding of how policy of urban resilience is created, it leads to question if the global north and global south differ regarding their understanding of urban resilience. The purpose of this study was therefore to compare narratives of urban resilience in Amsterdam and Dhaka to explore if the understanding of urban resilience in various documents differ between the global north and global south. Therefore, the study aimed to provide an understanding of whether who describes urban resilience is important for how urban resilience is presented. This study applied socio-ecological theory to explain whether the strategies implemented can be characterized as transformative or adaptive approach to urban resilience. Further, the study was conducted using qualitative narrative analysis. Finally, this study shows that narrative of urban resilience differs between Amsterdam and Dhaka, which indicates that the narrator has an impact on the presentation of urban resilience. The study also shows that narrative of urban resilience has an impact on which strategies are employed. Finally, power also plays an important role in crisis management.

Reading comprehension is essential for passing school as well as to live in today’s society which requires a constant interpretation of written information. Inferences are the very processes that bring about comprehension. This study examined local inferences which are characterized by integrating clauses and sentences, and global inferences which are characterized by using background knowledge to e.g. understand a characters actions or the theme of a text. Studying inferences could lead to the development of tools that can identify children’s issues with comprehension. The purpose of this study was to develop and evaluate a test that measured performance on each inference type in story format and facts format. The study examined 11 year old children’s’ performance on each inference type, how the performance appeared in different formats of text and whether there was a connection with reading comprehension. The children performed best on local inferences, which differs from previous research where children have performed higher on global inferences. Performance on global inferences were high in story format but low in facts format. The results indicate that children’s strategies for local inferences continue to work when they have trouble relating to the text. Pearsons correlation coefficient indicated a connection between the inference test and reading comprehension. / Läsförståelse är centralt för att klara av skolgången och för att leva i dagens samhälle som kräver ett ständigt tolkande av skriftlig information. Inferenser är själva processen som tillför förståelse. Denna studie studerar lokala inferenser som kännetecknas av att sammanställa satser och meningar, samt globala inferenser som kännetecknas av att använda sig av bakgrundskunskap för att möjliggöra förståelse av exempelvis karaktärers handlingar eller temat i en text. Genom att studera inferenser kan på sikt verktyg utvecklas som identifierar barns problem med läsförståelse. Studien hade som syfte att utforma och utvärdera ett test som mätte prestation på lokala och globala inferenser i berättelseformat och faktaformat. Studien undersökte 11-åringars prestation på respektive inferenstyp, hur prestation såg ut i olika textformat och ifall det fanns samband med läsförståelse. Barnen presterade högst på lokala inferenser, vilket skiljer sig från tidigare forskning där barn har presterat högre på globala inferenser. Prestation på globala inferenser var hög i berättelse- men låg i faktaformat. Resultatet indikerar att barnens strategier för lokala inferenser fortsätter att fungera när de har svårt att relatera till texten. Pearsons korrelationskoefficient indikerade att det fanns samband mellan inferenstestet och läsförståelse.

Background: The market of sustainable investments is immature. As a result, there are problems with standardisation and information asymmetry. The United Nations has developed 17 global goals that must be achieved before year 2030. Therefore, it is of interest to examine if the global goals are used in asset management today and whether the global goals could contribute to reduce the recently mentioned problems. Aim: The purpose of this study is to examine how the 17 global goals created by the United Nations can be integrated with sustainable asset management as well as how they are used today. The study will also explore the problematics regarding standardisation of sustainability in the Swedish financial market and the information asymmetries that appears as a result of this. Completion: To fulfil the aim of the study, a qualitative method has been used. A document study of the 17 global goals of the United Nations has been conducted to constitute the base of the interview guide that was used during the six interviews held with sustainability experts. The interviews were held with representatives from three government-owned corporations and three from privately-owned corporations to acquire a broader perspective within the subject. Conclusion: The 17 global goals of the United Nations are vaguely integrated in the financial market. To increase the integration, industry standards, industry definitions as well as awareness-raising activities based on the global goals should be developed. Furthermore, the study has identified the lack of reporting of sustainability data from companies, which constrains the integration of the global goals in the financial market. There is also a prevalent information asymmetry where the 17 global goals could contribute with knowledge to ease the problematics. / Bakgrund: Marknaden för hållbara investeringar är relativt omogen. Till följd av detta finns det problematik med standardisering och informationsasymmetrier på den hållbara kapitalmarknaden. FN har tagit fram 17 globala mål som ska vara uppnådda år 2030. Därav är det av intresse att undersöka om FN:s 17 globala mål används i kapitalförvaltningen i dagsläget samt huruvida målen skulle kunna bidra till att minska den ovannämnda problematiken. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur FN:s 17 globala mål kan integreras med hållbar kapitalförvaltning samt huruvida målen används idag. Studien kommer även undersöka problematiken gällande standardisering av hållbarhet och de informationsasymmetrier som uppstår till följd av detta på den svenska hållbara kapitalmarknaden. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där sex intervjuer med hållbarhetsexperter har genomförts. En dokumentstudie av FN:s 17 globala mål utfördes tidigt för att ligga som grund för den intervjuguide som utvecklades inför intervjuerna. Intervjuerna hölls med representanter från tre statliga bolag och tre privata bolag för att erhålla ett bredare perspektiv inom ämnet. Slutsats: Studien har kommit fram till att FN:s 17 globala mål är svagt integrerade på den hållbara finansmarknaden. För att öka integrationen bör det utvecklas branschstandarder, branschdefinitioner och kunskapshöjande aktiviteter utifrån FN:s 17 globala mål. Slutligen har studien identifierat att bristen på rapportering av hållbarhetsdata från företag begränsar denna integration samt att det råder en informationsasymmetri där FN:s 17 globala mål kan bidra med kunskap för att minska problematiken.

Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur kännedomen omglobalaoch butikers egnavarumärken påverkar en konsuments uppfattning av en produkt. Metod En kvantitativ metod har utförts genom två experiment som kompletterats med en enkät. Data har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, t-test och en korrelationsanalys där resultaten tagits vidare in i en diskussion som har ageratunderlag för studiens slutsats. Resultat och slutsats Både varumärkeskännedom och smakupplevelse påverkar konsumenters uppfattning om det globala och butikskapade varumärket. Konsumenterna går efter smakupplevelse och föredrar den smak de tycker bäst om medan varumärkeskännedomen påverkar den redan upplevda smaken sombättre eller sämre beroende på hur hög eller låg kännedomen är. Uppsatsens bidrag Min studie bidrar till att öka förståelsen för vilken påverkan varumärkeskännedom och smakupplevelse omglobalaoch butikers egna varumärken kan ha på enkonsuments uppfattning av colaprodukter. / Aim The purpose of this study is to gain a deeper understanding towards how the knowledge of global brands and store brands effect a consumer’s perception of a product. Method A quantitative method has been conducted through two experiments, supplemented with a survey. Data has been analyzed using descriptive statistics, t-test and a correlation analysis where the results have been carriedout into a discussion that has acted as support for the study ́s conclusion. Results and conclusion Both brand awareness and taste experience affect consumers' perceptions of the global brand and store brand. Consumers prefers the product they think tastes thebest and the affect brand awareness has is thatthe already experienced flavor of the product either perceives to tastebetter or worse depending on the strength of the awareness. Contribution My study helps to increase understanding of what impact brand awareness and taste experience of a global and a store brandhave on a consumer's perception of cola products.

Arbetsterapeuters uppfattning om Agenda 2030 i det praktiska yrkeslivet är outforskat inom arbetsterapi. Världen står inför en hållbarhetskris och de pågående klimatförändringarna är relaterade till människans aktiviteter i vardagen, såsom resande och konsumtion (Dieterle, 2020). För att nå en förändring har Förenta nationerna skapat Agenda 2030 med 17 globala mål. Det behöver ske en förändring av människans aktiviteter, för att målen ska uppfyllas. Arbetsterapeuter är experter inom aktivitetsförändringar och skulle kunna använda sina kunskaper för att vägleda samhället till en förändring. Det råder dock en osäkerhet i hur arbetsterapeuter utövar sitt arbete utifrån Agenda 2030 och hållbarhet. Studiens syfte ska beskriva yrkesverksamma arbetsterapeuters uppfattning om hållbar utveckling i sitt arbete relaterat till Agenda 2030. För att undersöka upplevelsen användes en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval och snöbollsurval användes. Bearbetning av data genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att kunskapen om Agenda 2030 i många fall är begränsad och den tillämpas i vissa fall, men inte alltid medvetet.  Informanterna upplevde att Agenda 2030 var viktigt, de var villiga att arbeta för en hållbar förändring, men det behövs mer stöttning från arbetsgivare. Politiker behöver få bättre förståelse för arbetsterapeutens insatser för att kunna fatta beslut som ger förutsättningarna till att kunna genomföra ett hållbart arbete. Slutsatsen visade att Agenda 2030 behöver synliggöras för ökad kunskap och förståelse, om en förändring ska kunna ske. / Occupational therapists' perception of Agenda 2030 in practical professional life is unexplored in occupational therapy. The world is facing a sustainability crisis and the ongoing climate change is related to human activities in everyday life, such as traveling and consumtion. To achieve change, the United Nations has created Agenda 2030 with 17 global goals. There needs to be a change in human activities in order for the goals to be met. Occupational therapists are experts in activity change and could use their knowledge to guide society to change. However, there is uncertainty in how occupational therapists carry out their work based on Agenda 2030 and sustainability. The purpose of the study described occupational therapists' perceptions of sustainable development in their work related to Agenda 2030. To investigate the experience, a qualitative study design with semi-structured interviews was used. A strategic selection and snowball selection was used. Processing of data was performed with a qualitative content analysis. Results showed that the knowledge of Agenda 2030 is limited. Occupational therapist worked towards the Agenda 2030 in some cases, but not always consciously. The informants felt that Agenda 2030 was important, they were willing to work for sustainable change, but more support is needed from employers. Politicians need to gain a better understanding of the occupational therapist's efforts in order to be able to make decisions that provide the conditions for being able to carry out sustainable work. The conclusion showed that Agenda 2030 needs to be made visible for increased knowledge and understanding, if a change is to take place.

Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.

Globala virtuella team är arbetsgrupper som jobbar mot gemensamma mål och där merparten av kommunikationen sker virtuellt. Dessa team kännetecknas av att förtroende är viktigt för att de ska fungera effektivt och att de ofta används för att utbyta kunskap. Uppsatsen utforskar hur förtroende och kunskapsutbyte förhåller sig till varandra i globala virtuella team. För att genomföra det har olika konceptualiseringar av förtroende och kunskapsutbyte studerats: generellt förtroende och snabbt förtroende samt uttrycklig kunskap och tyst kunskap. Detta har studerats genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som ingår i globala virtuella team. Resultatet i studien indikerar att generellt förtroende och kunskapsutbyte har stor betydelse för varandra. Vidare indikerar resultatet att snabbt förtroende har betydelse för i vilken utsträckning kunskapsutbyte delas och att det finns betydande svårigheter att dela tyst kunskap i globala virtuella team, vilket kan leda till bristande generellt förtroende.

Rural electrification serves as a tool to reach several of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). However, challenges occur related to increased electricity access, involving financial, informational, technical and regulatory factors. Another issue concerning electrification is the potential climate effects that increased electricity production causes. To minimise emissions and energy losses, usage of renewable energy sources is a possible solution as well as increased decentralised electricity production. Microgrids enable both of these parts and therefore serve as a great solution to sustainably meet the increased demand of electricity. Therefore, the main purpose of this study is to investigate the potential of microgrids to sustainably contribute to an increased access to electricity. The study focuses on the electrical power situation in Thailand. The literature study covers the political strategies regarding rural electrification and implementation of renewable energy sources in Thailand’s electrical power system, and how the country is currently developing according to these strategies. The case study consists of a cost and emission analysis related to a pilot microgrid project in northern Thailand. The Provincial Electricity Authority (PEA) in Thailand initiated and built the microgrid project called Maesariang Microgrid, in MaeSariang District in the northern province Mae Hong Son. The purpose of the project was to improve reliability and quality of the power delivered to Mae Sariang District. The microgrid consists of a solar power plant, a hydro power station, diesel generators and a battery energy storage system (BESS). The results from the case study shows that implementation of the Maesariang Microgrid, in addition to power reliability and quality, resulted in both reduced cost of electricity generation (COEG) with 3 percent and carbon dioxide (CO2) emissions with 11 percent. Furthermore, emissions per generated electricity unit has reduced from 380 kg CO2 per MWhto 340 kg CO2 per MWh. By using a system model covering the current microgrid in Mae Sariang, three alternative microgrid compositions with different shares of installed renewable energy capacity were simulated in three scenarios. In these scenarios, the amount of electricity generated from the solar power plant, diesel generators and BESS varied in order to analyse the effects on emissions and COEG. The analysis displayed that an increased capacity of solar power installed, both with the current size of the BESS capacity, and with an increased BESS capacity, resulted in lower COEG and emissions. It also showed that usage of less installed solar power capacity and increased usage of diesel generators would reduce CO2 emission sper year compared to using the local grid. However, with the current price of diesel fuel and electricity from the local grid, it would result in a higher COEG. / Elektrifiering av landsbygden fungerar som ett verktyg för att nå flera av FN:s mål för hållbarutveckling. Däremot uppstår utmaningar relaterade till ökad tillgång till elektricitet, som involverar både finansiella, informationsmässiga, tekniska och regulatoriska faktorer. Ett ytterligare problem som elektrifiering medför är de potentiella klimateffekter som ökad elproduktion orsakar. För att minimera utsläpp och energiförluster är användning av förnybara energikällor samt ökad decentraliserad elproduktion en möjlig lösning. Microgrids möjliggör båda dessa delar och fungerar därför som en utmärkt lösning för att på ett hållbart sätt möta den ökade efterfrågan på el. Huvudsyftet med denna studie är därför att undersöka microgrids potential att på ett hållbart sätt bidra till ökad tillgång till elektricitet. Studien fokuserar på elsituationen i Thailand. Litteraturstudien täcker landets politiska strategier för landsbygdens elektrifiering och implementering av förnybara energikällor i det thailändska elkraftsystemet, samt hur landet för närvarande utvecklas enligt dessa strategier. Fallstudien består av en kostnads- och utsläppsanalys relaterad till ett microgridpilotprojekt i norra Thailand. Provincial Electricity Authority (PEA) i Thailand initierade och byggde microgridprojektet Maesariang Microgrid i Mae Sariang-distriktet, i den norra provinsen MaeHong Son. Syftet med microgridprojektet var att förbättra tillförlitligheten och kvaliteten på elektriciteten som levereras till Mae Sariang-distriktet. Microgridet består av en solpark, ett vattenkraftverk, dieselgeneratorer och ett batterienergilagringssystem. Resultaten från fallstudien visar att implementeringen av microgridet i Mae Sariang, förutom strömtillförlitlighet och kvalitet, har lett till både minskad kostnad för elproduktion med 3 procent och CO2-utsläpp med 11 procent. Vidare har utsläppen per genererad elenhet minskat från 380 kg CO2 per MWh till 340 kg CO2 per MWh. Genom att använda en systemmodell som omfattar det nuvarande microgridet i Mae Sariang, simulerades tre alternativa microgridsammansättningar med olika andelar installerad förnybar energikapacitet i tre scenarion. I dessa scenarion varierar mängden el som genereras från solparken, dieselgeneratorer och batteriet för att analysera hur utsläpp och kostnad förelproduktion påverkas. Analysen visade att en ökad kapacitet av installerad solenergi, både med nuvarande storlek på batteriet, och med en ökad batterikapacitet, resulterade i lägre kostnader för elektricitet och utsläpp. Den visade också att användning av mindre installerad solenergikapacitet och ökad användning av dieselgeneratorer skulle minska CO2-utsläppen per år jämfört med att använda det lokala nätet. Dock skulle det resultera i högre kostnader för elektricitet med det nuvarande priset på dieselbränsle och el från det lokala nätet.

Syfte:Syftet med denna studie är att genom en jämförelse mellan olika företag inom träförädlingsindustrin skapa en förståelse för hur arbetet med hållbar konsumtion och produktion går till. Metod:Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genom ett hermeneutiskt synsätt har en systematisk tolkning och förståelse gjorts utav de fem intervjuade företagen för att kunna besvara frågeställningen. Intervjun följde en semistrukturerad metod med hjälp av en intervjuguide. Slutsats:För att bekämpa de ohållbara konsumtion och produktionsmönster som idag existerar kan vi konstatera att företag inom träförädlingsindustrin försöker att påverka detta genom sitt arbete. Arbetet är till största delen liknande, detta med tanke på de delmål som finns till det globala målet nummer 12 hållbar konsumtion och produktion. Viktiga komponenter i arbetet är hantering av avfall och kemikalier samt att minska avfallen. / Aim:The aim of this study is to create an understanding of how the work with sustainable consumption and production takes place through a comparison between different companies in the wood processing industry. Method:This bachelor’s thesis is based on a qualitative method with an inductive approach. Through a hermeneutic approach, a systematic interpretation and understanding has been made of the five companies interviewed in order to be able to answer the question. The interview followed a semi-structured method using an interview guide. Conclusion:In order to combat the unsustainable consumption and production patterns that exist today, we can state that companies in the wood processing industry are trying to influence this through their work. The work is similar, given the sub-goals that exist for the global goal number 12 sustainable consumption and production. Important components in the work are waste management and chemicals and reducing waste.