While domestic environmental agencies are still responsible for follow up the progress of environmental policy, the context of complex and large-scale environmental problems strongly influence the possibility to fulfill policy objectives. This thesis explores a case of bilateral environmental cooperation carried out by Swedish environmental authorities, to analyze how it contributes to governance and governability of environmental issue areas. Qualitative interviews with concerned actors revealed that bilateral cooperation was perceived to fill specific functions for the governability of environmental issues, complementary to other international cooperation. Key perceived qualities of bilateral cooperation were that it enabled trustful relations on working level and served as a door opener for dialogue. Joint policy development by environmental agency peers and demonstrating successful examples were seen as useful for promoting policy change. Applying a perspective of interactive governance, the thesis highlights that goals and activity selection of the studied bilateral cooperation were formed through interactions between the involved agencies and with partner countries. Bureaucratic structure and discourses on international cooperation constitute important limitations to the development and use of bilateral environmental cooperation. The study recommends governability assessment as a tool for improving design and follow-up of international environmental cooperation. Governability assessment analyzes the role that the interaction, and the interacting organization play in a governing system of an environmental issue area. The thesis adds to previous research on global environmental governance with empirical examples of the role bilateral interactions plays in the governing systems, as well as the specific qualities perceived by actors as crucial to the role. It also provides recommendations on how to further analyze initiatives by actors aiming to exercise environmental leadership in a diverse or fragmented institutional context of global environmental governance.

I detta arbete skriver vi om den semantiska webben och vad den har för effekt på människan. Vi börjar med att skriva vad den semantiska webben är för att sedan gå över till hur webben fram till idag påverkat människan för att kunna fastställa vad en semantisk webb kan göra föratt påverka oss. Vi skriver även om det mänskliga elementet, hur vi utvecklas tillsammansmed teknologin och hur vi har förändrats under processen. Vi skriver hur webben ändrarspråket, tänkandet och till och med hur den gör oss människor lata men även hur den hjälpeross i vår utveckling. / In this paper we write about the semantic web and what effect it has on mankind. We start off by writing what the semantic web is and what it has to offer us. We then write what thedevelopment of todays web has done to affect us to be able to secure a thought of what afuture semantic web might do to affect us. We also write about the human element togetherwith technology to see how we’ve evolved together. We write about how the web haveeffected our language, our thinking and how it’s making us lazier but also how it’s helping usin our development.

Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

<p>Dagens hårda konkurrenssituation har lett till att många svenska företag i jakten på att sänka sina kostnader söker nya leverantörer i lågkostnadsländer. Den globala handeln har ökat markant de senaste åren men utredningar gällande hur verksamheters materialförsörjning påverkas av långväga inköp har ej hunnit med i samma utsträckning.</p><p>ABB Robotics som i sin verksamhet i Västerås utvecklar och tillverkar industrirobotsystem är ett av de företag som satsar på global handel. Som ett led i detta står verksamheten under andra halvåret av 2007 inför stora förändringar då en del av företagets leverantörsbas skall bytas från europeiska till asiatiska tillverkare. Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur ABB Robotics materialförsörjning kommer att påverkas av bytet av leverantörsbas. Det övergripande målet är att utreda och ta fram en modell för hur verksamheter ur ett materialförsörjningsperspektiv påverkas av global handel.</p><p>Två Microsoft Excel-baserade simuleringsverktyg har tagits fram under detta examensarbete för att möjliggöra kartläggning av leverantörsbytenas inverkan hos ABB Robotics. Det ena av dessa verktyg beräknar hur säkerhetslagernivån kommer att förändras till följd av bytet av leverantörs-bas. Resultatet visar bl.a. på en markant genomsnittlig ökning med ca 700 % jämfört med dagsläget under de förutsättningar ABB Robotics angivit. Modellen är dock konstruerad så att vissa parametrar som täckningstid, servicegrad etc. enkelt kan ställas om för att undersöka dess inverkan på säkerhetslagernivån.</p><p>Det andra verktyget simulerar inleveransmönstret under utfasningen av de nuvarande leverantörerna respektive upprampningen av den nya leverantörsbasen. Resultatet av verktyget ger en bra bild av hur de inkommande lagervolymerna kommer att variera under leverantörsbytena, när topparna kommer att inträffa samt hur stora de kan förväntas bli.</p><p>I examensarbetet har ABB Robotics arbetssätt och planer inför den stundande globala handeln utvärderats och analyserats. De parametrar inom materialförsörjningen som påverkas av de globala inköpen har kartlagts liksom dess förändringar. En lista på rekommendationer från författarna gällande hur ABB Robotics bör agera vid det stundande bytet av leverantörsbas har också tagits fram.</p><p>Författarna har även som resultat av detta examensarbete arbetat fram tre generella modeller för att påvisa hur verksamheter ur ett materialförsörjningsperspektiv påverkas av globala inköp. Två av modellerna har fokuserat på förändringar hos mätbara respektive icke mätbara parametrar och dess inbördes förhållanden medan den tredje modellen påvisar korrelationer mellan två varierande parametrar.</p>

<p>The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle. The results showed that there are several elements that affects the establishment of immigrant- owned companies with large cultural differences. </p>

<p>Det här är en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.</p><p>Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel. Samtidigt visar det kvantitativa stickprovet att de egna utrikesnyheterna och korrespondenterna blir färre. I kvällspressen består utrikesnyheterna i dag nästan bara av omskrivna och översatta utländska artiklar och i dagspressen har antalet utrikesnyheter minskat till följd av omläggningen till tabloid-format. En av slutsatserna i arbetet är att begreppet utrikeskorrespondent kan vidgas och innefatta många olika källor som ger upphov till utrikesnyheter.</p>

<p><strong>Bakgrund och problemformulering:</strong> Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 – 1 oktober 2009. I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skillnad i avkastning mellan globalfonder och globala fond-i-fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterligare utvärdera fondernas prestation har vi även jämfört fondernas avkastning med avkastningen i en global indexfond.</p><p><strong>Undersökningens resultat och slutsatser:</strong> Resultatet indikerar att de globala fond-i-fonderna generellt haft en bättre avkastningsutveckling än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond-i-fonderna haft högre avkastning än den globala indexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrift. Detta har dock inte kunnat säkerställas statistiskt varpå det inte kan uteslutas att skillnaden är en tillfällighet. Vidare antyder resultaten att de globala fond-i-fonderna har en högre riskjusterad avkastning men en likartad risknivå relativt globalfonderna. Sammantaget tyder undersökningen på att globala fond-i-fonder har skapat mervärde för fondspararen vid en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternativ vid investering i en fond med global placeringsinriktning.</p>

Många företag står inför det faktum att arbetet måste anpassas till globaliseringen för att konkurrenskraften skall bibehållas. Ett sätt att göra det är att arbeta geografiskt distribuerat för att på så sätt nå kompetens och fler kunder samtidigt som 24/7-arbete möjliggörs. Men för att effektivt jobba distribuerat över tid och rum krävs en medvetenhet kring de begränsningar som det medför och hur de skall överbryggas. Sandvik IT står inför förändringar och trenden går mot fler geografiskt distribuerade team. Syftet med denna undersökning har därför fokuserats kring det distribuerade arbetets nyckelfaktorer och hur Kanban kan bidra till ett effektivt arbete. Huruvida Sandvik IT’s stödfunktion Service Development Office (SDO) kan stödja det distribuerade arbetet har också utvärderats. Informationsbasen är en sammanställning av litterära verk som böcker och framförallt vetenskapliga artiklar. Från den teorin urskiljdes fyra nyckelområden för distribuerat arbete; arbetssätt och koordinering, kommunikation, ledarskap och teamkänsla. Till detta tillkom en femte punkt som handlar om uppstart för teamet. Utifrån dessa fem områden formulerades sedan intervju - och enkätfrågor. SDO valde ut tre team som informanter, varav teamledarna/koordinatörerna intervjuades och övriga blev tillsända enkäten. Resultatet från informanterna jämfördes sedan med den inledande teorin och via en analys kunde 16 nyckelfaktorer för distribuerat arbete (inom Sandvik IT) konstateras. Några tunga faktorer som konstaterades är; Ledarens medvetenhet, ett väl förankrat arbetssätt, gemensam kunskap och social interaktion. Faktorerna kategoriserades även till; Förutsättningar, teamstart och slutligen upprätthållande och utveckling. Till stor del kunde nyckelfaktorerna och behoven täckas av Kanban, men rekommendationen är att SDO kompletterar med en utbildning för teamledare/koordinatörer. Det kom att ses som en förutsättning för det distribuerade arbetet. Svarsfrekvensen i undersökningen var god och resultatet sammanhängande och därav anses rapporten ha en hög interorganisatorisk validitet och reliabilitet. / Many companies face the fact that the work must be adapted to the globalization so competitiveness can be maintained. One way to do it is to work geographically distributed and reach competence personnel and more customers while 24/7-work becomes possible. But to effectively work distributed over space and time, a consciousness about the limitations that this entails and how to overcome them are necessary. Sandvik IT is facing changes and the trend is toward more geographically distributed teams. The purpose of this study was therefore focused on the key factors for distributed work and how Kanban can contribute to effective distributed work. How Sandvik IT's supporting group, Service Development Office (SDO) should support the distributed work has also been evaluated. The basic theory is a compilation of literary works such as books and above all scientific articles. From the theory four key areas of distributed work was identified; working methods and coordination, communication, leadership and team spirit. A fifth point was also added, which was about the teamstart. Based on these five areas the interview - and survey questions was formed. SDO selected three teams with informants, and the team leaders/coordinators were interviewed and other staff received the survey. The results were then compared with the initial theory and via analysis 16 key factors for distributed work (at Sandvik IT) could be found. E.g. leader's consciousness, a well-established work method, shared knowledge and social interaction. The factors were also categorized into: Set-up, teams start and finally maintenance and development. To a large extent the key factors and the needs could be met by Kanban, but the recommendation is that SDO complements with (in particular) an education for team leaders/coordinators. It came to be seen as a prerequisite for the distributed work. The survey's response rate and the interviews outcome were good and the result was coherent. Hence the report can be seen as a report with high validity and reliability in an inter-organizational view.

Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frågorna som jag försöker besvara är sådana som jag själv kämpar med och som är viktiga för min självkännedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebär att vara en global nomad och hur den sortens uppväxt påverkar ens koncept av hem. Jag tror även att uppsatsen kan vara av intresse för människor med en ”vanlig” uppväxt då den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal missionärsbarn som vuxit upp som globala nomader ser på sin uppväxt utanför sina föräldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppväxt påverkat deras syn på hem.

Dagens hårda konkurrenssituation har lett till att många svenska företag i jakten på att sänka sina kostnader söker nya leverantörer i lågkostnadsländer. Den globala handeln har ökat markant de senaste åren men utredningar gällande hur verksamheters materialförsörjning påverkas av långväga inköp har ej hunnit med i samma utsträckning. ABB Robotics som i sin verksamhet i Västerås utvecklar och tillverkar industrirobotsystem är ett av de företag som satsar på global handel. Som ett led i detta står verksamheten under andra halvåret av 2007 inför stora förändringar då en del av företagets leverantörsbas skall bytas från europeiska till asiatiska tillverkare. Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur ABB Robotics materialförsörjning kommer att påverkas av bytet av leverantörsbas. Det övergripande målet är att utreda och ta fram en modell för hur verksamheter ur ett materialförsörjningsperspektiv påverkas av global handel. Två Microsoft Excel-baserade simuleringsverktyg har tagits fram under detta examensarbete för att möjliggöra kartläggning av leverantörsbytenas inverkan hos ABB Robotics. Det ena av dessa verktyg beräknar hur säkerhetslagernivån kommer att förändras till följd av bytet av leverantörs-bas. Resultatet visar bl.a. på en markant genomsnittlig ökning med ca 700 % jämfört med dagsläget under de förutsättningar ABB Robotics angivit. Modellen är dock konstruerad så att vissa parametrar som täckningstid, servicegrad etc. enkelt kan ställas om för att undersöka dess inverkan på säkerhetslagernivån. Det andra verktyget simulerar inleveransmönstret under utfasningen av de nuvarande leverantörerna respektive upprampningen av den nya leverantörsbasen. Resultatet av verktyget ger en bra bild av hur de inkommande lagervolymerna kommer att variera under leverantörsbytena, när topparna kommer att inträffa samt hur stora de kan förväntas bli. I examensarbetet har ABB Robotics arbetssätt och planer inför den stundande globala handeln utvärderats och analyserats. De parametrar inom materialförsörjningen som påverkas av de globala inköpen har kartlagts liksom dess förändringar. En lista på rekommendationer från författarna gällande hur ABB Robotics bör agera vid det stundande bytet av leverantörsbas har också tagits fram. Författarna har även som resultat av detta examensarbete arbetat fram tre generella modeller för att påvisa hur verksamheter ur ett materialförsörjningsperspektiv påverkas av globala inköp. Två av modellerna har fokuserat på förändringar hos mätbara respektive icke mätbara parametrar och dess inbördes förhållanden medan den tredje modellen påvisar korrelationer mellan två varierande parametrar.