Denna litteratur studie syftar till att undersöka hur hållbar utveckling implementeras i undervisning utifrån de globala målen samt milleniemålen. Hur lärare samt lärarstudenter arbetar med hållbar utveckling men även på vilka sätt tidigare forskning visar hur elever har nytta av undervisning för hållbar utveckling. Materialet utgörs av nio artiklar som är relevanta för denna konsumtionsuppsats. De frågor som ställs till materialet är; på vilka olika sätt inkluderas hållbar utveckling i undervisning, hur beskriver tidigare forskning att ansvar för undervisning för hållbar utveckling fördelas mellan lärare och elever. I tidigare forskning diskuteras bland annat hur lärare jobbar med hållbar utveckling i undervisning och vart det avviker från undervisningen med mål som fastställts i vissa länders läroplaner som nämns i denna uppsats. Unga elever hade även svårt att koppla hållbar utveckling begrepp som etik och moral, där svårigheter för att koppla kunskapen till verkliga händelser uppstod. Resultatet visar att lärarna i vissa studier har haft mer utmaningar än andra, medan andra studier visar att lärarna har haft mer möjligheter än oförutsägbara och komplexa hållbarhetsproblem. Men det lärarna hade gemensamt i de olika studierna var att de inte visste vad de skulle undervisa i inom hållbar utveckling då de vid vissa fall blir givna för mycket information om hållbar utveckling utan att veta hur de ska kunna hantera den informationen. Däremot med handlingskompetensen för hållbar utveckling ökar förståelse och fördjupning bland elever och studenter där deras kunskapsutveckling bidrar till en förmåga och vilja att påverka de sociala, ekonomiska och miljöfaktorerna. Skapa en medvetenhet om vad hållbar utveckling är och varför den behövs, är ett steg till att kunna påverka. / This qualitative literature study is aiming to analyze how sustainable development has been included in teaching from the millennium goals to the global goals for sustainable development. It focuses on previous research on how teachers and student teachers work with sustainable development in their classrooms. This study also comprehends previous research studies on the utility of sustainable development for pupils in their education. The material that has been used consists of nine articles that are relevant for this thesis. The questions we have treated are: in what ways have sustainable development been included in teaching, how does previous research describe that the responsibility should be allocated and divided between teachers and students. In previous research the discussion that has been about how teachers work with sustainable development in their teaching and where teaching diverges from established curriculums. Children also found it difficult to couple notions with sustainable development, for example ethics and morals, not seeing a pattern to relate the notions to real life. The results from our literature study show that teaching about sustainable development is different and some teachers found more challenges then others, while other studies showed that teachers have had more opportunities then unpredictable and complex sustainable problems in teaching. Something that the teachers found in common in the research articles were that they were not so sure about how they were going to implement sustainable development in their teaching, at some occasions they were given information about sustainable development but without knowing how to use the information. In the thesis we use the concept action competence. However, the action competence for sustainable development increases the understanding as well as in the education system overall, it would result in an increase of knowledge and recess among pupils and students, where their knowledge contributes to the ability and will to influence the social, economic and the environmental elements of sustainable development. Creating awareness about what sustainable development is and why it’s needed, is a step towards awareness will to influence.

Syfte: Det finns en växande trend med ökad kulturell mångfald i samhället, organisationer och inom individer. Bikulturalism innebär specifik kompetens som underlättar ett relationsbyggande inom kulturell mångfald. Arbete organiseras dock ofta virtuellt, vilket försvårar relationsbyggandet. Syftet är att skapa ökad förståelse om bikulturella ledare och deras ledarskap i globala virtuella grupper (GVG). Hur visar sig bikulturella ledares kulturella kompetens i GVG?    Metod: En kvalitativ fallstudie som görs i en global organisation, marknadsledare inom sin sektor. Organisationen värdesätter mångfald och erbjuder en intressant kontext för studien. Studien antar ett abduktivt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer gjordes med bikulturella ledare inom GVG. Teman identifierades från resultaten och presenteras under kategorier som kan härledas till teori om kulturell intelligens, CQ.  Resultat & slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning (Hong, 2010) om att bikulturella ledare, tack vare sin kulturella kompetens, är bra på att bygga relationer inom kulturell mångfald. Studiens resultat visar att detta även gäller inom en virtuell kontext.  Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att relationer byggs virtuellt genom strategier för informell interaktion. Vår studie bidrar med två nya insikter. För det första, hur mer spontana virtuella informella möten kan skapas i praktiken, vilket är relevant för organisationer som arbetar i virtuella kontexter. För det andra, en ny insikt som inte har uppmärksammats i tidigare forskning om att virtuella informella möten också har fördelar som bidrar positivt till gruppens sammanhållning.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan förstärkas genom studier inom andra typer av organisationer. Vidare kan kvantitativa metoder resultera i större generaliseringar av resultaten. / Aim: There is a growing trend of cultural diversity in the society, organizations and within individuals. Biculturalism means competence that facilitates relationship building in cultural diversity. Work is often organized virtually, which complicates the building of relations. The aim is to create more understanding about bicultural leaders and their leadership in global virtual teams (GVT). How does bicultural leaders’ cultural competence manifest in GVT?  Method: Qualitative case study in a global organization, a market leader in its sector. The organization values diversity and provides an interesting context. An abductive approach is used and semi-structured interviews were conducted with bicultural leaders in GVT. Recurrent themes were identified from the results and are presented under categories, derived from theory about cultural intelligence, CQ.  Result & Conclusions: This study confirms earlier research (Hong, 2010) that bicultural leaders, due to their cultural competence, are skillful in building relations within cultural diversity. The results show moreover, that this is also true in a virtual context.   Contribution of the thesis: The results reveal that relations are built virtually by using strategies for informal interaction. Our study contributes with two new insights. Firstly, how more spontaneous virtual informal meetings can be created in practice, which is relevant for organizations working in virtual contexts. Secondly, a new insight that has not been given attention in earlier research, that virtual informal meetings also have advantages that positively contributes to group cohesion.  Suggestions for future research: The results can be confirmed with studies in other types of organizations. Quantitative methods can result in larger generalizations.

Tidens största utmaning idag är klimatförändringen och dess negativa effekter. En grund till många fall av att politisk instabilitet, hälsorisker och ojämlikheter i mänskliga rättigheter är ohållbara konsumtions- och produktionsmönster som leder till miljöförstöring och sociala orättvisor. Tillväxtverket (2020) utförde en undersökning som har påvisat att närmare hälften av de svenska näringsliv arbetar med ett hållbart arbete. Men å andra sidan är det viktigt att iaktta att arbetet mot hållbar utveckling har utvidgat sig och blivit allt mer komplicerad att uppfylla de senaste decennierna.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur de mindre företagen värdesätter FN:s globala hållbarhetsmål 12.4 i två olika branscher, samt hur de aktivt arbetar med att förbättra det. Syftet har uppfyllts genom att författarna genomfört intervjuer med två mindre fallföretag, det ena är Gästrike Ekogas och det andra är St:Eriks. Författarna har därmed genomfört en litteraturstudie i områden som anses relevanta. Studien identifierade två nyckelfaktorer, den första nyckelfaktorer är att Gästrike Ekogas inte arbetar utifrån den globala målen och har därför inte värderingar. För att förbättra arbetet inom hållbarhet har det även påvisats att verksamheten saknar resurser. Den andra nyckelfaktorer som författarna identifierat, är att St:Eriks vision är att de ska vara det självklara valet för hållbar samhällsbyggnad, vilket visar att de har en seriös värdering för hållbarhet. De tar också miljön som ett nyckelområde och har arbetar hårt med det. Eftersom företaget överväger utsläpp av kemiska ämnen och dess konsekvenser arbetar St:Eriks också ständigt för att minska dessa utsläpp med hjälp av sina interna resurser och tredje part. Det har även påvisats för att verksamheten i fråga skall ha en kapabilitet att kombinera ny teknik, förändringar till praxis, med nya affärsmodeller. För att verksamheter lyckligtvis skall anta och implementera en hållbar konsumtion och produktion handlar det i princip om att kräva förändring i organisationens vision och utbildningar. Med tanke på att St:Eriks produkter har en lång livslängd så var det väldigt viktigt för dem att förhålla sig till FN:s 12e globala mål då den innefattar produktion och konsumtion. / The biggest challenge of the time today is climate change and its negative effects. One reason for many cases of political inequality, health risks and human rights inequalities is consumption and production patterns that lead to environmental degradation and injustice. Statistics from the Swedish Agency for Growth (2020) have shown that almost half of Swedish industry works with sustainable work. On the other hand, however, it is important to observe that the work towards sustainable development has expanded and become increasingly complicated to meet the latest conditions.  The purpose of this study is to investigate how highly the smaller companies value the UN's Global Sustainability Goals 12.4 in two different industries, and how they actively work to improve that work. The purpose has been fulfilled by the authors conducting interviews with two case companies, thus the authors have conducted a literature study in areas considered relevant. The study identified two key factors, the first key factor being that Gästrike Ekogas does not work on the basis of the global goals and therefore does not have values. In order to improve the work in sustainability, it has also been demonstrated that the business lacks resources. The other key factor identified by the authors is that St:Erik's vision is that they should be the obvious choice in sustainable community building, which indicates a lot that they have a serious value about sustainability. They also have the environment as a focus area, and which they work with constantly. As the business takes into account the chemical emissions and its consequences, and that St:Eriks also works constantly to reduce these emissions with the help of resources that exist within the business and with the help of third parties.  It has also been demonstrated that the activities in question should have the capability to combine new technologies, changes to practices, with new business models. In order for businesses to fortunately adopt and implement sustainable consumption and production, it is basically about demanding change in the organization's vision and education. Since St:Erik's products have a long lifespan, it was very important for them to relate to the UN's 12th global goals as it includes production and consumption.

I takt med Covid-19-pandemins framväxt har de flesta företag tvingats till en mer virtuell kommunikationsform där möjligheten till traditionella, fysiska interaktioner kraftigt minskat. Denna studie undersöker hur globala, multikulturella team upplever omställningen till ett mer virtuellt arbete och hur det påverkar deras möjlighet att vara kreativa. Det har tidigare genomförts en mängd forskning på kreativitetsrelaterade utmaningar som multikulturella team ställs inför. Det saknas däremot studier på de utmaningar som virtuella globala, multikulturella team möter, vars tillgång till traditionell kommunikation är begränsad. För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts. De tre kreativitetsrelaterade huvudkomponenterna, kulturell mångfald, kommunikation och konflikt, har undersökts. Med bakgrund i dessas samspel och förhållandet till virtualitet och kreativitet resulterar studien i att omställningen till en mer virtuell miljö upplevs, av teamen, vara hämmande för kreativitet. Framför allt avsaknaden av informell kommunikation visas vara den huvudsakliga anledningen till detta. / Along with the Covid-19-pandemic, most companies across the globe have been forced to work in a more virtual way, where access to traditional, physical interactions has been reduced. This study therefore investigates how global, multicultural teams experience the adjustment to more virtual work and how it affects their perceived possibility to be creative. Previously, numerous studies have been conducted regarding creativity-related challenges that global, multicultural teams face. However, what seems to be missing is research on the challenges that virtual global, multicultural teams face, whose access to traditional communication is limited. To examine this a qualitative study has been conducted. The three creativity-related key components, cultural diversity, communication, and conflict have been analyzed. With a background in their interplay and their liaison to virtuality and creativity, this thesis concludes that the change to a more virtual way to work is perceived by the teams to have an inhibitory effect on creativity. The deprivation of informal communication is especially shown to be the primary reason for this.

Earlier research has identified challenges in leading global virtual teams (GVTs). However, when the Covid-19 pandemic hit the world globally, even GVTs had to shift to work from home instead of an office. Hence, the purpose of this thesis is to investigate how challenges of leading GVTs have been affected by the Covid-19 pandemic. Identified challenges, including before the pandemic and additional ones that were recognized during it, are introduced. The thesis implements semi-structured interviews with leaders of GVTs to get results in line with the purpose. The results indicate that existing challenges have changed depending on what industry the GVT works in and what restrictions members face due to the pandemic. Additionally, the new challenges that were experienced during the pandemic are distractions, work/life balance, and dealing with isolation. Further challenges are having the right equipment to work comfortably, recruiting and onboarding new staff / Tidigare undersökningar har identifierat utmaningar med att leda globala virtuella team (GVT). När Covid-19 pandemin drabbade världen över påverkade det till och med GVT, som därefter behövde arbeta hemifrån istället för på ett kontor. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur utmaningar med att leda GVTs har påverkats av Covid-19 pandemin. Utmaningar med att leda GVTs har identifierats i tidigare studier och inkluderar både innan pandemin och nya som har uppstått under den. För att undersöka detta genomförs semi- strukturerade intervjuer med ledare av GVTs. Resultaten indikerar att befintliga utmaningar har förändrats beroende på vilken bransch teamet arbetar i och vilka restriktioner medlemmarna står inför på grund av pandemin. Dessutom är de nya utmaningarna som uppkommit under pandemin distraktioner, balansen mellan arbete och fritid, och att hantera isolering. Ytterligare utmaningar är att de anställda har rätt utrustning för att arbeta bekvämt, rekrytering och att introducera nyanställda.

Purpose: The study aims to examine how real estate companies have implemented, and how they report on, ther work with the 2030 Agenda and the SDGs in their sustainability report. Theory: The study is based on the theory of legitimacy, the stakeholder theory, the signal theory and the neo-institutional theory. Method: The study was conducted with a qualitative method through content analysis of companies’ sustainability reports. The study adopted a deductive approach by building on previous research. The sample consisted of Swedish listed real estate companies that report according to GRI. The measurement of implementation was based on Schramades 4 phases of implementation. Result: 100% of the companies studied have implemented the SDGs in their sustainability report. The majority report their work only in the sustainability section. The average phase of implementation the companies are in is 2.7 out of 4. All companies prioritized goal 7 closely followed by goal 11 and 8. The companies reported on average 8,3 of the SDGs. Conclusion: The companies have an interest in presenting their work with the SDGs, but they are not fully implemented in the companies sustainability reports. As the majority of the companies are in phase 2, where they only include Agenda 2030 and the SDGs in their accounts and do not report measurably on their contribution, this indicated that there is a greater interest in making stakeholders and society happy and seem legitimate than t actually contribute to fulfillment, The study’s conclusions support previous research and contribute to the confirmation of the signal theory.

Background: Pain related to cancer is the biggest problem for patients with this diagnosis. Every year, many suffering cancer patients die without adequate pain relief. Although, there are international guidelines from the World Health Organization (WHO) for pain relief in cancer-related pain, they are not followed in all countries, leading to global inequality. Aim: The aim of the study was to shed light on patients' experiences of cancer-related pain and its pain-relief from a global perspective. Method: A general literature study was conducted using content analysis of 12 scientific articles including both qualitative and quantitative research methodology. Results: During the content analysis, four main categories emerged: “Quality of life”, “Caregiver - Patient”, “Knowledge” and “Socio-economic factors”. Among the factors that affect pain-relief, access to medicines, information, knowledge, fear of side effects and addiction, patients' cultural and religious background have the greatest impact. Conclusion: A large difference in access to medicines and care is demonstrated around the world, which makes a difference in patients' experiences. There is a need for guidelines on pain-relief in cancer-related pain and continuous information about them at a local level. In addition, all countries are required to adhere to and follow international guidelines to improve cancer-related pain-relief, which can reduce inequality in care and suffering around the world. / Bakgrund: Smärta relaterad till cancer är det största problemet för patienter med denna diagnos. Varje år dör många lidande cancerpatienter utan en adekvat smärtlindring. Trots att det finnsmediinternationella riktlinjer från World Health Organisation (WHO) för smärtlindring vid cancerrelaterad smärta följs inte de i alla länder vilket leder till den globalaojämlikheten. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientersupplevelser av cancerrelaterad smärta och dess smärtlindring ur det globala perspektivet. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av innehållsanalys av 12 vetenskapliga artiklarinnefattande bådekvalitativ ochkvantitativ forskningsmetodik. Resultat: Under innehållsanalys framkom det fyra huvudkategorier: “Livskvalitet”, “Vårdgivare -Patient”, “Kunskap” och “Socioekonomiska faktorer”. Bland faktorer som påverkar smärtlindring hartillgång till läkemedel, information, kunskap, rädsla för biverkningar och beroende, patienters kulturella samt religiösa bakgrundden största inverkan. Slutsats: Stor skillnad på tillgång till läkemedel och vård påvisas runt om i världenvilket ger skillnad på patienters upplevelser. Det föreligger behov av riktlinjer om smärtlindring vid cancerrelaterad smärta och kontinuerlig information om dem på lokal nivå. Dessutom krävs det att alla länder ska förhålla sig och följa de internationella riktlinjerna för att förbättra cancerrelaterad smärtlindring vilket kan minska ojämlikhet i vården och lidandet runt om i världen.

This century is expected to be characterized by heavy urbanization patterns, according to the UN forecast, with over 2.5 billion more people living in urban areas by year 2050 (FN 2018). With more people living in cities worldwide, the demand for better urban development and more effective ways to handle economic, social and environmental issues are being sought after. In this study, a qualitative content analysis has been made to investigate how UN Global goal 7, 11, 12 and 15 are being expressed in some of Copenhagen, Oslo and Stockholm sustainability strategies. The purpose of this study has been to understand how these Nordic actors are planning their own cities, in relation to contemporary environmental challenges, based on the content and meaning of the global goals. The results show that the content of the chosen goals was present in their strategies. There were more similarities in expressions, than differences, between the cities, where technology, growth and environment was highlighted to enable a better life for more people. At numerous occasions the cities positioned themselves as optimistic towards greener cities and put forward an array of different initiatives and measures e.g. related to renewable energy, resource efficiency and green spaces. The prerequisites of the cities in accomplishing their goals depends on a set of different factors. Good implementation and perceptiveness to the surrounding socio-political situation are some essential elements to regard if they are to succeed with their plans. / Det här århundradet förväntas enligt FN:s prognoser att präglas av kraftig urbanisering i stora delar av världen, med 2.5 miljarder fler människor i urbana områden till år 2050 (FN 2018). När allt fler människor bosätter sig i städer ställer det högre krav på att utveckla fungerande och effektiva sätt att hantera de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som kan tänkas uppstå av en sådan förändring. I den här studien har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att undersöka hur FN:s hållbarhetsmål 7, 11, 12 och 15 uttrycks i några av Köpenhamns, Oslos och Stockholms hållbarhetsstrategier. Syftet har varit att undersöka hur de här nordiska aktörerna planerar sina städer, med hänseende till dagens miljöutmaningar och avgränsningen har varit de utvalda hållbarhetsmålens innehåll och mening. Resultatet visar att innehållet i dessa mål gick att spåra i städernas strategier. Städernas uttryck präglades av fler likheter än skillnader, där teknologi, tillväxt och miljö var faktorer som kan kombineras och leda till ett bättre liv för fler människor i städerna. De positionerade sig vid flera tillfällen som optimistiska till att leda utvecklingen mot grönare städer och framförde en rad olika gröna initiativ, exempelvis inom förnyelsebar energi, resurseffektivare system och grönområden. Förutsättningarna för att städerna ska uppnå sina mål beror på en rad faktorer. Klart är dock att de är beroende av god implementering, samt att de behöver vara lyhörda mot omgivande socio-politiska beslut och händelser om deras strategier ska lyckas.

The acceleration of globalisation has forced companies to cope with its propulsion in order to become more competitive and internationalised, an internationalisation that creates the importance of knowing how to manage global and virtual teams (GVT). The knowledge in the area today has shown to be vague, generalised and hard to grasp, especially for the unexperienced GVT-project manager. The purpose of this thesis is therefore to study whether the literature regarding how to manage a GVT corresponds with the perceptions in practice and how these findings can contribute to a more efficient project management approach. This study is examined using a qualitative method based upon literature and semi-structured interviews. This foundation is used to provide a deeper understanding of the subject as well as it puts this research questions into the proper context. The interview respondents are from the same organisation, however, from offices located in four different countries. The result shows that there are different perspectives on how GVTs should be managed efficiently, and that different leadership preferences exits. Furthermore, there exists a lot of possibilities, but also challenges that must be coped with in order to reach the team’s full potential. These challenges are connected to the virtual work settings and practical problems as well as the team's heterogeneity and communication structure. It was found that it is important to consider the purpose of the collaboration in order to strategically plan for its initiation and execution. / Globaliseringens acceleration har tvingat företag att hantera sin framdrift för att bli mer konkurrenskraftiga och internationaliserade, en internationalisering som vidare leder till vikten av att veta hur man ska hantera globala och virtuella team (GVT). Kunskapen i området idag har visat sig vara vag, generaliserad och svår att ta till sig, särskilt för den oerfarna GVT-projektledaren. Syftet med detta examensarbete är därför att studera huruvida uppfattningen om hur man ska hantera GVT skiljer sig mellan litteratur och i praktiken samt hur dessa upptäckter kan bidra till ett mer effektivt projektledningssätt. Denna studie undersöks med en kvalitativ metod baserad på litteratur och semi-strukturerade intervjuer. Grunden används sedan för att få en djupare förståelse av ämnet såväl som den sätter rapportens frågeställningar i rätt sammanhang. Intervjurespondenterna är från samma organisation, dock från kontor i fyra olika länder. Resultatet visar att det finns olika perspektiv på hur GVT ska ledas effektivt och att olika ledarskapspreferenser existerar. Dessutom finns det många möjligheter, men också utmaningar som måste hanteras för att nå teamets fulla potential. Dessa utmaningar är kopplade till virtuella arbetssätt och praktiska problem samt teamets heterogenitet och kommunikationsstruktur. Det konstaterades att det är viktigt att överväga syftet med samarbetet för att strategiskt planera för dess initiering och genomförande.

I Sverige finns det ungefär 2 100 vattenkraftverk som står för ca 40 % av Sveriges elproduktion.Ungefär 1 700 av dem är småskaliga vattenkraftverk och utgör 2,1 % av vattenkraftens elproduktion.Vattenkraften har negativa ekologiska konsekvenser på vattendragets konnektivitet vilket skaparproblem för den biologiska mångfalden. Tyresån vattensystem ligger i Stockholms län och är reglerat.Vattensystemet har tre vandringshinder, inklusive ett småskaligt vattenkraftverk – Uddby kvarn,vilket medför att vattensystemet har en dålig ekologisk status utifrån konnektivitet. Syftet medrapporten är att sammanställa de nyttor och problem som finns kopplade till den småskaligavattenkraften i Sverige och utifrån detta ta reda på vilka av FN:s globala hållbarhetsmål som påverkasav den småskaliga vattenkraftens verksamhet. För att undersöka det genomförs en litteraturstudiesamt en fallstudie, med inslag av intervjuer från sakkunniga informanter, som fokuserar på Tyresånsvattensystem. Platsbesök har även förekommit vid två tillfällen. De värden som är kopplade till småskalig vattenkraft är betydelsen för elsystemet, ekologiskaeffekter samt sociala och kulturella värden. I nedre Tyresån finns de tre strömmarnaFollbrinksströmmen, Nyfors och Uddby kvarn som alla är reglerade på olika sätt. Uddby kvarnlevererar el till ungefär 500 hushåll. Utifrån intervjuerna är närheten till höga naturvärden samt högakulturvärden positivt i Tyresån och bör behållas. Tyresåns ekologiska status utifrån konnektivitet ochfisk är dålig samt näringsämnen och bottenfaunan är måttlig. De åtgärder som tas upp för förbättradkonnektivitet är inlöp, anpassad reglering, återställning i Nyfors, biotopvård i Follbrinksströmmen,fingaller och uppsamling av ål. Sex globala hållbarhetsmål har tagits fram som går att koppla tillTyresåns vattensystem. Målkonflikter och synergier diskuteras, likaså ekologiska effekter kontra elproduktion och betydelsenav den småskaliga vattenkraften i Sverige. Den åtgärd som skulle gynna alla globala målen förTyresån är en återställning i Nyfors. Det finns även synergier mellan de globala målen rent vatten ochekologisk mångfald samt hållbar energi och bekämpa klimatförändringarna. Den störstamålkonflikten mellan de globala målen hållbar energi för alla och ekosystem och biologisk mångfald. / In Sweden, there are approximately 2 100 hydropower plants, which account for about 40 % ofSweden's electricity. Approximately 1 700 of them are small-scale hydropower plants and constitute2,1 % of the hydroelectric power generation. Hydroelectric power has negative ecologicalconsequences on the water's connectivity, which creates problems for biodiversity. Tyresån islocated in Stockholm County and is regulated. The water system has three migratory obstacles,including a small-scale hydropower plant - Uddby kvarn, which means that the water system has apoor ecological status based on connectivity. The aim of the report is to compile the benefits andproblems associated with the small-scale hydropower in Sweden and investigate which of the UN'ssustainable development goals that are affected by the small-scale hydropower. A literature study isconducted along with a case study which focus on Tyresån’s water system where two interviews andtwo site visits has been carried out. The values linked to small-scale hydropower are the importance for the electricity system, ecologicaleffects as well as social and cultural values. In the lower Tyresån there are the three streamsFollbrinksströmmen, Nyfors and Uddby kvarn which are all regulated in different ways. Uddby kvarnsupplies electricity to approximately 500 households. Based on the interviews, the proximity tonature and high cultural values are positive in Tyresån and should be sustained. Tyresån's ecologicalstatus is poor, due to lack of connectivity, fish, nutrients and bottom fauna. The actions suggested forimproved connectivity are inlets, custom regulation, restoration in Nyfors, biotope care inFollbrinksströmmen, grid and collection of eels. Six sustainable development goals can be linked tothe Tyresån water system. Conflicts and synergies are discussed. The main conflict is between ecological effects versuselectricity production and the importance of small-scale hydropower in Sweden. The action thatwould benefit all sustainable development goals for Tyresån is a restoration in Nyfors. There are alsosynergies between the sustainable development goals of clean water and sanitation and life on land,as well as affordable and clean energy and climate action. The largest conflict between thesustainable development goals related to small scale hydro power are affordable and clean energyand life on land.