Hälso- och sjukvården ska enligt lag bedriva god omvårdnad. Trots detta förekommer det att patienter upplever ett missnöje med vården. För att säkra omvårdnadskvaliteten bör patienters perspektiv angående god omvårdnad stå i fokus. Så vad tycker patienterna egentligen? Litteraturstudiens syfte är därmed att beskriva patienters uppfattningar av god omvårdnad. Efter litteratursökningar i databaser valdes nio kvalitativa artiklar ut för analysen. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys har artiklarna sedan sammanställts. I resultatet framkommer en del olika aspekter på vad god omvårdnad är för patienterna. Detta beskrivs i två huvudteman, En hel människa och Adekvat vård. Utifrån första temat identifierades fem subteman, Att bli respekterad som en individ, Att ha en god relation med sjuksköterskan, Att sjuksköterskan finns där, Att få vara delaktig i sin omvårdnad och Att sjuksköterskan har ett genuint förhållningsätt. Utifrån det andra temat framkom tre subteman, Att sjuksköterskan har klinisk kunskap, Att få tillfredställande smärtlindring och Att få anpassad information. Resultatet kan vara till hjälp för fortsatt utveckling av omvårdnadskvaliteten då patientens perspektiv ligger som grund. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Forskning visar att det i Sverige blir allt fler äldre människor; samtidigt är dagens sjukvård inte organiserad för att möta deras behov. Äldre har ofta ett stort behov av omvårdnad och det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personfokuserat relaterat till detta. Det sker idag en åldersdiskriminering av äldre och sjuksköterskans personliga egenskaper, såsom hennes attityd och bemötande, kan påverka vårdens kvalitet och hur den äldre upplever sin hälsa. Där av tydliggörs vikten av en god vårdrelation, med respekt för individens autonomi, integritet och värdighet.Syfte: Syftet är att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans bemötande av äldre.Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes under mars och april månad, år 2011, i de elektroniska databaserna CINAHL, Medline och Pubmed. De vetenskapliga artiklarna härstammar från; Sverige, Norge, Finland, Australien, Kanada och Storbritannien.Resultat: Vid analys av de vetenskapliga artiklarna hittades två genomgående huvudkategorier, med respektive subkategorier. Huvudkategorierna var; yttre faktorer med subkategorierna; organisering av vården, tidsbrist och vårdmiljön, och inre faktorer med subkategorierna; kunskapsnivå, attityder och Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda äldre.Diskussion: I resultatet av den här studien framkom att många av de identifierade kategorierna påverkade varandra, exempelvis är organisatoriska faktorer avgörande för vårdmiljön och sjuksköterskans tillgängliga tid. Vilka också påverkar sjuksköterskans inre faktorer. Organisationen av vården påverkade sjuksköterskans bemötande gentemot äldre både positivt och negativt. Resultatet talar för att en organisation som ser till den äldre som en unik individ, där vårdarbetet är personfokuserat, kan påverka sjuksköterskans bemötande av den äldre positivt.Nyckelord: Äldre, vårdrelation, sjuksköterskeattityder, sjuksköterskans erfarenheter och god omvårdnad.Keywords: Aged, nurse-patient relations, nurse attitudes, nurse experiences and god nursing.

Introduktion: Palliativ vård i fokus att främja en värdig död är ett område som behöver ytterligare kunskap beskrivande och kunskapsuppdatering över tid. Sjuksköterska har ett omvårdnadsansvar och spelar en stor roll i omvårdnaden av palliativa patienter. Syfte: att belysa hinder och möjligheter till god omvårdnad vid sen palliativ vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: Litteraturstudien som var utformad från Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Studien är grundad på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser som har sökts från databaser Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Resultat: Efter bearbetning och analys, framkom resultat och delats in i fem teman: Sjuksköterskans kunskap och attityd, Sjuksköterskans inre egenskaper, Kommunikation, Arbetsmiljö samt Anhörigas delaktighet. Slutsats: Faktorerna såsom kunskap, attityd, inre egenskaper, kommunikation, arbetsmiljö eller anhörigas delaktighet kan spela som både hinder och möjligheter till god omvårdnad. Utbildnings- och kompetensutveckling hos sjuksköterskan är en nyckelfaktor till god omvårdnad vilket kan uppnå en patientsäker vård och säkerställa kvalitet inom vård.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål. Resultatet presenteras i två huvudteman: Att bli bejakad som människa respektive att erhålla adekvat omvårdnad. Dessa huvudteman beskriver vad patienten vill uppnå för känsla och vad han/hon vill få ut av omvårdnaden för att uppleva den som god. Att bli bejakad som människa beskrivs i två subteman, Att bli bemött med respekt och som en unik individ och att bli bemött som en delaktig partner i sin vård. Att erhålla adekvat omvårdnad beskrivs i tre subteman, sjuksköterskans egenskaper, god kompetens och yttre faktorer. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans personliga förmåga att bland annat vara omtänksam och ha ett vårdande förhållningssätt har stor betydelse för patientens upplevelse av god omvårdnad. Det har inte säkert gått att fastställa om det har någon betydelse vilken arbetsmodell som personalen arbetar utifrån eller om det påverkar patientens upplevelse av god omvårdnad då det inte framkommit vilken eller vilka arbetsmodeller som använts på de avdelningar där de studier som ligger till grund för detta arbete gjorts. Av det som framkommit som viktiga egenskaper för att patienten ska uppleva god omvårdnad tyder dock mycket på att arbetsmodeller som utgår från den enskilda individens behov borde ha goda förutsättningar för att nå upp till detta. / Program: Fristående kurs

Flertalet av de besökande på akutmottagningarna i Sverige är 65 år och äldre. Patientgruppen äldre som vårdas på akutmottagningarna har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvalitet till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gällande omvårdnad av äldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design. Ett frågeformulär med tio frågor skickades till första linjens chefer, det vill säga vårdenhetschefer eller motsvarande, på Sveriges 77 akutmottagningar. Svarsfrekvensen uppgick till 59,7 %. Förekommande riktlinjer evidensgranskades utifrån AGREE, ett instrument för granskning av riktlinjers evidens. Resultatet visade att tio av 46 akutmottagningar hade riktlinjer för omvårdnad av äldre. Evidensgranskningen med AGREE av dessa riktlinjer visade på likartade låga resultatpoäng. Merparten av riktlinjerna fick det högsta poängresultatet avseende mål och syfte, det vill säga de var tydliga med varför och för vilka riktlinjerna fanns. Resultatet av den slutgiltiga sammanställningen av riktlinjerna tydliggjorde bristen på riktlinjer för Sveriges akutmottagningar samt i de fall riktlinjer fanns så var de ofullständiga gällande evidensbaseringen. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad. / In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.

<p>För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad.</p> / <p>In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.</p>

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs aspekter på sjuksköterskans yrkesroll samt omvårdnadsansvar inom både vården i allmänhet och beroendevården. Vidare beskrivs patientgruppen och dess problematik samt begreppet medberoende och hur det kan försvåra valet av omvårdnad. Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka sjuksköterskans syn på vad som kännetecknar god omvårdnad och medberoende inom den slutna beroendevården samt vad som skiljer dem åt. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor intervjuades på en beroendeenhet i Stockholm enligt ostrukturerad metod. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Sjuksköterskans syn på vad som utgör god omvårdnad inom beroendevården, Sjuksköterskans syn på fenomenet medberoende inom beroendevården samt Sjuksköterskans uppfattning kring var gränsen går mellan god omvårdnad och medberoende. I resultatet kom det bland annat fram att sjuksköterskan inte har några större problem med att skilja på de båda begreppen god omvårdnad och medberoende, men att det är svårare i praktiken. Diskussion: Resultatet i studien diskuterades i relation till tidigare forskning, relevant litteratur och Ida Jean Orlandos interaktionsteori. I diskussionen kommer det bland annat fram hur sjuksköterskans omvårdnadsansvar kan gå över i ett medberoende. / Background: The background describes aspects of the nurse’s profession and care responsibility within both general care and in dependent care. Furthermore, it describes the patient group with its problems, the concept of co-dependency and how it can impact the choice of nursing.   Aim: The aim of this study has been to explore nurses’ view of what characterizes good care and co-dependency within the closed depending care. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Seven nurses at a   depending care unit in Stockholm were interviewed using an unstructured method. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The result from the interviews developed into three categories: The nurse’s view of what   constitutes good care within depending care, The view of the phenomenon of co-dependency within depending care and finally, The nurse’s perception of what differentiates good care and co-dependency. The result reveals, among   other things, the fact that while the nurse, intellectually, had no major problems in separating the concepts of good care and co-dependency, in practice it proved to be harder to implement. Discussions: The results are discussed in the context of previous research, other relevant literature and from Ida Jean Orlando’s interaction theory. In the discussion it reveals, among other things, how the nurses responsibility of care can develop into co-dependency.

Bakgrund: Inom palliativ omvårdnad förutsätts att patienten får behålla sin livskvalitet så långt det är möjligt. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att ge en god personcentrerad palliativ omvårdnad. Syfte: Att belysa de faktorer som bidrar till en god palliativ omvårdnad utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt som grundas på 16 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: De faktorer som bidrar till sjuksköterskans upplevelse av en god palliativ omvårdnad identifierades vara relationer, kommunikation, definition av den palliativa fasen samt teamarbete. Slutsats: Grunden för en god palliativ omvårdnad är ett gott samarbete mellan sjuksköterska, patient och anhöriga. Det är viktigt med ett fungerande teamarbete mellan olika professioner inom sjukvården samt att sjuksköterskor stöttar varandra i arbetet och att tid ges till reflektion. / Background: Within palliative care it is expected that the patient can keep the quality of life for as long as possible. It is the nurses´responsibility to give good person-centered palliative care. Aim: To illuminate the factors that contribute to good palliative care in the nurses´perspective. Method: A literature review was conducted of 16 scientific articles with both a qualitative and quantitative approach. Results: Factors that affect the nurses´ perspective of good palliative care are relationships, communication, how to define the palliative phase, and teamwork. Conclusion: The foundation of good palliative care is a cooperation between nurse, patient, and their family. A well-functioning teamwork between different professions is important within the healthcare and that nurses support each other in their work and that time is needed for reflection.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad kliniskt verksamma allmän-sjuksköterskor anser att god omvårdnad innebär. Studien är av empirisk kvalitativ art och baseras på fjorton legitimerade sjuksköterskors dagboksanteckningar under en fjortondagarsperiod. Aktuell metod är inspirerad utifrån Flanagans critical incident metod. Materialet från dagboksanteckningarna analyserades och resulterade i fyra överkategorier lindring av patientens smärta, oro och ångest, synliggöra patienten, delaktiggöra patienten samt lyhördhet för patienten. / The aim of this paper was to research how clinically active general practitioning nurses perceive good nursing. The study is of an empirical qualitative nature and is based on the diary notes of fourteen authorized nurses during a fourteen-day period. The employed method is inspired by the Flanagans critical incident method. The material from the diary notes was analyzed and resulted in four over-categories relief of the patients pain, worry and anxiety, making the patient visible, increasing the participation of the patient and sensitivity of the patient.