The aim of this study is to explore and create a deeper understanding of how street-level bureaucrats experience the cooperation process between other professionals and organizations regarding elderly with mental illness. Swedish statistics shows that mental illness is common among the elderly population and that they are at risk to be looked over because of complex needs that require the expertise of various professionals. Also, previous national reports show that elderly with mental illness often get deprioritized at psychiatric clinics. This area is quite unexplored in a Swedish context, as well as in our time, which implies more research is needed in this area. A qualitative method was used to answer this study’s questions. With a hermeneutic perspective, seven semi structured interviews were conducted with street-level bureaucrats working in elder care from different municipalities in Sweden. Two theories from Michael Lipsky, “street-level bureaucracy” and “discretion”, were used to analyze the empirical data. The results from this study shows that there is an overall view on cooperation as something highly important and complex, and if the overall goal isn’t clear, then there's a risk for roll transgression between the different professions. If the individual has double needs or complex needs, then a working cooperation becomes even more important. The result also shows that depending on how the street-level bureaucracy views their discretion, it can give them power to control the discretion.

Studiens syfte är att undersöka hur flickor som lever i hederskontext beskrivs av socialnämnd och förvaltningsrätt i ansökningar för Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Studien undersöker LVU 3 § vilken utgör att den unga har ett eget socialt nedbrytande beteende som kan legitimera för omhändertagande. LVU 3 § kan legitimera inlåsning av unga vilket gör den relevant i syftet att den kan skydda unga från hederskontext. Särskilt gestaltningar av ett annat socialt nedbrytande beteende i rekvisitet för LVU 3 § är av intresse för att förstå hur nämnd och rätt resonerar kring flickornas behov av vård. Ett annat socialt nedbrytande beteende innebär att den unga har ett beteende som avviker från samhällets grundläggande normer. Tidigare studier har visat att det är svårt för socialnämnden att skydda flickor som lever i hederskontext och att socialarbetare känner en osäkerhet för hur de ska hjälpa dem. Då flickor som lever i hederskontext är en utsatt grupp blir det extra relevant att undersöka om det går att skydda flickorna med hjälp av LVU 3 § samt varför nämnden väljer att ansöka om det. Studiens empiri består av alla LVU-domar mellan 2015 och 2016 som på något sätt berör hedersproblematik. Domarna har analyserats i en tematisk analys utifrån teman kring det som anförs vara ett annat socialt nedbrytande beteende hos flickorna. I den tematiska analysen skapades temana 1) beskrivningar av flickornas gränslösa beteenden och deras sexuella relationer, 2) beskrivningar av flickornas beteenden som vagabonderande och utåtagerande och 3) beskrivningar av att flickorna inte låtit sig skyddas.  Resultatet har analyserats inom ramen för gräsrotsbyråkrati (Lipsky, 2010), ett fragmentariskt synsätt hos rätten (Eldén & Westerstrand, 2004) och könsliga normer inom rättssystemet (Schlytter, 1999). I analysen definieras socialarbetare som gräsrotsbyråkrater vilka försöker skydda flickorna utifrån ett villkorat handlingsutrymme. Det fragmentariska synsättet hos rätten visar på att de ofta missar den större kontexten av heder som flickorna befinner sig i. Slutligen används Schlytters teori om kön och juridik i socialt arbete vilken visar på att förarbetena för LVU inte är anpassade för hedersproblematik. Flickorna blir beskrivna på ett sätt som liknar det som Schlytter urskiljer som rättsliga flicknormer. Studien visar även att det finns en vidgning av rekvisitet för ett annat socialt nedbrytande beteende vilket innebär att socialnämnden vidgar på rekvisitet för att flickorna ska passa in i det. Trots det får dessa flickor inte vård med LVU 3 § i lika stor utsträckning som andra flickor. Ytterst visar resultatet på att det finns ett stort antal avslag för LVU 3 § i materialet. Rätten har bifallit för LVU 3 § i enbart hälften av domarna vilket skiljer sig från det större projektet som studien tillhör. Ytterligare ger resultatet en bild av att nämnden ofta ansöker om LVU 3 § när flickorna sedan tidigare vårdas med LVU 2 §. I linje med tidigare studier blir det tydligt att vården inte fungerar för att skydda flickorna men att vård med LVU 3 § anses kunna skydda flickorna från hederskontexten.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för biståndshandläggarnas arbete med äldre kvinnor över 65 år som utsätts för våld i nära relationer. I studien tillämpades en kvalitativ datainsamlingsmetod genom fem semistrukturerade intervjuer baserat på ett målstyrt urval. Respondenterna i studien är biståndshandläggare som handlägger ärenden inom socialtjänsten i en mellanstor kommun i Sverige. Fokus under intervjuernas gång riktades mot biståndshandläggarnas utredningsprocess, samt deras möjligheter och utmaningar i att erbjuda skydd och stöd till äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Resultatet visar på att biståndshandläggare beskriver fenomenet våld i nära relationer bland äldre kvinnor som ett komplext problem och finner svårigheter med att identifiera våldet. Biståndshandläggare har heller inga specifika insatser riktade mot våld i nära relationer, utan vid misstankar om våld lägger de in eller utökar hemtjänst, boendestöd med mera. Trots att en hel del kunskap om frågan våld i nära relationer bland äldre kvinnor saknas, upplever de yrkesverksamma behov av en vidare kunskapsutveckling och särskilt när det gäller en intersektionell förståelse av våldet. Samtidigt visar resultatet på att en fungerande samverkan med andra interna-och externa aktörer medför kunskapsutveckling, och på så vis möjliggör att stödinsatser sätts in. Slutligen visar resultatet på tidsbrist och hög arbetsbörda på arbetsplatsen vilket medför ett begränsat handlingsutrymme, som dock kan utvidgas beroende på biståndshandläggarnas erfarenhet och kunskap. En otillräcklig tid och ett begränsat handlingsutrymme kan medföra att äldre kvinnor inte får den hjälp som krävs för att våldet ska upphöra.

No description available.

När ett barn placeras i familjehem så har socialtjänsten det övergripande ansvaret för att skapa bra samarbete mellan de tre parterna socialtjänst, familjehem och de biologiska föräldrarna. Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningar för det så kallade tre delade föräldraskapet utifrån socialsekreterarnas erfarenheter. Det tredelade föräldraskapet består av socialsekreterare, familjehem och föräldrar, vars mål är att verka för barnets bästa vid en placering. Socialtjänsten och de socialsekreterare som arbetar inom myndigheten är de som har det övergripande ansvaret för att ett bra samarbete skapas mellan de tre parterna. Studiens deltagare består av fem socialsekreterare som arbetar på enheten för barn och unga i en kommun i Mellansverige. Resultatet visar att socialsekreterarna arbetar aktivt för att delge information till föräldrar och familjehem. De har också ett gemensamt synsätt i hur de hanterar svårigheter i det tredelade föräldraskapet. Detta genom gemensamma möten mellan socialsekreterare, familjehem och biologiska föräldrar. Det finns också en medvetenhet kring sin myndighetsroll och dess maktposition.  Likaså visar resultatet att det finns en hög tillit mellan socialsekreterare och deras chefer. En av slutsatserna är att denna tillit gynnar hur socialsekreterarna upplever och hanterar sin myndighetsroll i det tredelade föräldraskapet, vilket i sin tur kan öka förutsättningarna för ett bra samarbete.

Studien syftade till att undersöka i vilken utsträckning lagändringen om barnfridsbrott har påverkat socialsekreterares utredningsarbete av barn och unga, hur socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme med barn som bevittnat våld i nära relation samt om socialsekreterarna upplever några förbättringsmöjligheter inom arbetet. Fyra socialsekreterare verksamma inom utredning av barn och unga intervjuades. Intervjuerna transkriberades och tematiserades. Utifrån den tematiska analysen identifieras tre huvudteman: lagändringens konsekvenser på utredningsarbetet, förbättringsmöjligheter och socialsekreterarens handlingsutrymme. Resultatet analyserades utifrån Lipskys teori om handlingsutrymme samt tidigare forskning. Studiens resultat visar på att lagändringen om barnfridsbrott haft en viss påverkan på socialsekreterarnas utredningsarbete. Socialsekreterarna upplever att lagändringen bidragit till ett stärkt fokus på barnets upplevelse och behov av stöd, efter att ha bevittnat våld, utifrån att det numera är brottsligt och straffbart att utsätta ett barn för att bevittna våld samt att förövaren ska polisanmälas. Socialsekreterarna upplever samtidigt svårigheter med att hjälpa barn som bevittnat våld i hemmet som befinner sig i gråzonen mellan frivilliga och tvingande insatser. De påpekar även att de inte finns insatser att tillämpa i deras arbete som är speciellt skapta för barn som bevittnat våld. Socialsekreterarna efterfrågar ytterligare evidensbaserade insatser och en förändring i lagstiftning för att effektivare kunna skydda barn från att bevittna våld i hemmet.

The purpose of this study is to investigate/evaluate how employment officers handle the refugees who have different backgrounds and therefore different conditions for entering the labour market. Semi-structured interview was used and a total of seven employment officers participated and the result shows that all the participants experienced cultural clashes in their work. Everyone has their own way for solving this issue, for example to inform the clients how the employment officer works or helping the clients with their issues and questions. The aspects of ethnicity and gender are important especially for female clients during conversation for establishment since the living conditions between the genders are not always equally. Depending on the clients individually qualifications the employment officers will decide how to help the clients. Furthermore, the employment officers considered that those efforts offered to the clients are sufficient. However, establishment within two years is hard to achieve, especially for clients who are illiterates and women who have been housewives their whole life. The result should be interpreted with caution due to the few participants.

I denna studie är syftet att skapa en förståelse kring vad som utmärker socialsekreterarnas eftervårdsarbete med ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer som datasamlingsmetod där socialsekreterarna delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån intervjuerna har det i analysen gått att urskilja tre teman som beskriver vad som utmärker socialsekreterares eftervårdsarbete. Dessa teman är: Bibehålla ungdomarnas utveckling, Motstånd i eftervården och Förväntningar på ungdomarnas framtid. De olika insatserna som socialsekreterarna lämnar samt de framgångar och motgångar de har erfarenheter av i eftervården har tolkats utifrån resilience och gräsrotsbyråkrati. Med stöd av dessa teoretiska utgångspunkter framkommer områdena boende, sysselsättning, behandling och socialt nätverk, som socialsekreterarna anser främjar ungdomarnas chans att klara sig efter avslutad placering. I studien framkommer även att socialsekreterarna upplever motstånd från ungdomarna och på vilket sätt de bemöter detta. Studien belyser även att socialsekreterarna arbetar med att integrera ungdomarna i det övriga samhället och vilka förväntningar de uppfattar de kan ställa på dessa ungdomar. / In this study the aim is to create an understanding of what characterizes social workers measures in leaving care for young people in secure units. The study uses semi-structured interviews as a qualitative data collection method where social workers shared their experiences of working with leaving care for young people in secure units. Based on the interviews, our analysis found three themes that describe what characterize social workers’ work. The themes are: Maintain young people’s achievements, Resistance in leaving care and Expectations for young people’s future. What kind of measures the social workers provided along with what they experienced benefited or hindered their work has been analyzed on the basis of resilience and street-level bureaucracy. With the support of these theoretical perspectives housing, employment, treatment and social network was found to be a part of the social workers’ measures to promote young people’s chances for an independent living. It was also found that social workers experiences resistance from young people and how they worked with these setbacks. The study also highlights how the social workers’ strived to integrate young people back into society.

This study regards the Swedish documentation system, BBiC, which is translated from the English version LACS. BBiC is created to make sure that the children’s needs are put in centre of attention in child protection investigations. The BBiC-system becomes problematic regarding unaccompanied refugee children because of the parent-perspective which is a keystone in the system. Therefor BBiC creates discretion for the social worker which is not BBiC: s original intension. The study’s aim was to understand how BBiC: s creates discretion for the social worker that works with unaccompanied refugee children. In the results of the study we show that the social workers discretion expands when using BBiC in the work with unaccompanied refugee children. Because of the lack of guidelines from Socialstyrelsen, BBiC is used differently in different municipalities. The social workers sees BBiC in different ways, some see BBiC as a complete system and has adapted BBiC well to the work with unaccompanied refugee children and therefore the discretion increases. Some has only adapted BBiC as a way of thinking and still has a large discretion. We use Lipskys theory about street-level bureaucracy and discretion. We selected the theory and its concept because it is relevant to analyze how BBiC has created discretion for the social workers that work with unaccompanied refugee children. With a large discretion there is also a risk of injustice safety for the unaccompanied refugee child. Therefor the legitimacy of municipality can be questioned. We preformed semi-structured interviews in eight municipalities in southern Sweden and had twelve interviewees. We have also done literary studies regarding Socialstyrelsens reports about BBiC and the research that concerning the implementation of BBiC.

The aim of this study has been to highlight how school social workers experience their discretion, and furthermore how they feel about working in a context mainly dedicated to teachers. The study is executed with a qualitative research method where ten interviews with school social workers, in eight schools in the area of Stockholm have been conducted. The theoretical framework used to analyze the results was discretion, street-level bureaucracy and human service organizations.The main findings of this study imply that the most important ambition of the social work that was conducted in the schools was to help the students reach their knowledge goals. The assignment is, however, not clearly defined, which has lead to school social workers defining the mission and goals themselves. They all have wide discretion and great possibilities to decide how to execute their work, but how they use the freedom that was given seems to vary among them. An additional finding was that being a school social worker is often a solitary role in the organization, and therefore most of them highlight the importance of enjoying independent work and having a co-worker to discuss their work with.