71 |
“Man kan inte vara fyrkantig när man jobbar med människor” : En kvalitativ studie om kommunala socialarbetares upplevda handlingsutrymme i arbetet mot hemlöshetBengtsson, Jacob, Nylund, Jimmy January 2022 (has links)
Denna kvalitativa studie undersökte handlingsutrymme hos socialarbetare inom socialtjänsten enligt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater inom en kommun som inte arbetar utefter bostad först-modellen för att motverka hemlöshet. Fyra handläggare som regelbundet hanterar ärenden där klienter är eller riskerar att bli hemlösa intervjuades, två som arbetar inom biståndsenheten och två som arbetar inom utredningsenheten boende. Inhämtad empiri tyder på ett märkbart handlingsutrymme hos respondenterna, och författarna av denna studie tolkar standardisering som en av de mer begränsande faktorerna i detta handlingsutrymme. Vidare tolkar studiens författare resultaten från intervjuerna att en begränsning av tillgängliga insatser handläggarna kan erbjuda klienter påverkar deras upplevda handlingsutrymme. / This qualitative study aimed to research discretion among social workers in the social services according to Lipsky’s (2010) theory of street-level bureaucracy within a municipality which does not utilize housing first as a solution against homelessness. Four case workers who regularly administrate cases involving homelessness or risk of homelessness among clients were interviewed, two working in the assistance unit (biståndsenheten) and two working in the housing investigation unit (utredningsenheten boende). Findings indicate noticeable levels of discretion among the interviewees, and the authors of this study interpret standardization as one of the more limiting factors in their discretion. In addition, the study’s authors interpret results from the interviews as an indicator that the amount of interventions the case workers can provide their clients limits their discretion.
|
72 |
Att Vara Mänsklig I Enbyråkrati : Socialsekreterares Arbetssituation / Being human in a bureaucracy : Social workers’ worksituationJonsson, Lovisa, Ekenberg, Ida January 2023 (has links)
Syftet med studien var att beskriva socialsekreterares upplevelse av sin arbetssituation i förhållande till möjligheter och utmaningar i arbetet. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som sedan presenterades utifrån en tematisk analys. Resultaten visade att socialsekreterares arbetssituation påverkas av flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och av denna anledning uppstod svårigheter att upprätta tydliga skiljelinjer mellan temana. Ett viktigt resultat var att uppfattningen av arbetsbelastningen inte endast bör mätas i kvantitativa mått, utan att även aspekter som ärendets komplexitet påverkar hur arbetsbelastningen uppfattas. Ett annat fynd var betydelsen av socialt stöd från kollegor. Resultatet visar att detta lyfts fram som den viktigaste stödformen för upplevelsen av trivsel och välbefinnande i arbetet, men att höga nivåer av stöd inte kan kompensera för en ohållbar arbetssituation. Vidare finns det flera skäl att fortsätta arbetsmiljöarbetet på socialtjänsten, inte bara för att förbättra socialsekreterares arbetssituation och välbefinnande, utan även för att en osund arbetssituation medför konsekvenser för såväl klienter som för organisationen i helhet. / The aim of this study was to describe social workers' experience of their work situation in relation to opportunities and challenges in their work. Data were collected through semi-structured interviews which were then analyzed based on a thematic analysis. The results showed that the work situation of social workers is affected by several factors that mutually affect each other and for this reason, difficulties arose in establishing distinct dividing lines between the themes. A significant finding was that the perception of the workload cannot only be measured in quantitative measures, but that aspects such as the complexity of the case affect how the workload is perceived. Another key finding was the importance of peer social support. The result shows that this is highlighted as the most important form of support for comfort and well-being at work, however, high levels of support cannot replace a sustainable work environment. Furthermore, there are several reasons to continue improving the working environment at social services, not only to improve social workers' work situation and well-being, but also because it has negative consequences for both clients and the organization as a whole.
|
73 |
Frihetens Begränsningar : En Kvalitativ Studie Om Hur Socialsekreterare På Ekonomiskt Bistånd Beskriver Sin Arbetssituation Och Handlingsutrymme / Limits Of Freedom : A Qualitative Study Of How Social Workers In The Financial Assistance Department Describe Their Work Situation And DiscretionMehmeti, Arian, Abdiweli, Said January 2022 (has links)
The purpose of this study is to explore how social workers in financial assistance describe their work situation. The aim is also to investigate how social workers in financial assistance describe their discretion and whether there is a relationship between their work situation and discretion. A qualitative method in the form of six semi-structured interviews has been used to obtain relevant empirical data for our study. We interviewed six social workers in the field of financial assistance with different levels of experience. The social workers who participated work either in the financial assistance intake unit or ongoing financial assistance for clients of varying ages who apply for continued financial assistance each month. Our study shows that social workers in financial assistance have different definitions of discretion. The first definition of discretion implies that social workers' discretion is created and adjusted by various factors such as laws, management and supervisors, personal preferences and clients. The second definition describes discretion as a right that comes with working as a social worker on financial assistance and implies that discretion is explored and tested in the work by the social worker himself. Our study also shows that the work situation of a social worker in financial assistance and their discretion influence each other. Greater discretion has a positive effect on the social worker's work situation and limited discretion has the opposite effect. A heavy workload and lack of time, while management and supervisors try to impose constraints on the social worker, have a negative impact on a social worker's discretion. This in turn leads to stress for social workers in financial assistance. The results of the study also show that factors such as experience and room for interpretation of the law increase the discretion, which contributes to a more positive attitude towards social workers’ work situation.
|
74 |
Föräldrarna får sista ordet : En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever att föräldrars rättigheter begränsar barns rättigheter / The parents get the last say : A qualitative study on how social workers experience that parental rights infringe children’s rightsNilsson, Ellen, Andersson, Angelica January 2023 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka socialsekreterares upplevelser av att arbeta inom den sociala barnavården vilken förutsätter föräldrars frivillighet för att barn ska få sina rättigheter gällande stöd, skydd och delaktighet tillgodosedda. Studien har i synnerhet fokuserats kring att undersöka huruvida socialsekreterare upplever att föräldrars lagstadgade rätt till frivillighet begränsar barns lagstadgade rätt till delaktighet och skydd. Kvalitativ forskningsmetod valdes för att besvara frågeställningarna och studiens empiri består av intervjuer med sex socialsekreterare och en sektionschef, samtliga verksamma inom den sociala barnavården. För att bearbeta och analysera empirin användes tematisk innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk vilket empirin tolkats och analyserats genom består av två teorier. Den första teorin, gräsrotsbyråkrati, har använts för att förstå och förklara de dilemman som socialsekreterare behöver hantera och ta ställning till i sitt arbete. Den andra teorin består av barndomssociologi vilken utgår ifrån vikten av att betrakta barn som kompetenta aktörer i samhället. Studiens resultat visar att ett bra samarbete mellan socialsekreterare och föräldrar är avgörande för att barnet ska få tillgång till stöd. Vidare tyder studiens resultat på att socialsekreterare upplever att föräldrars rättigheter utgör ett hinder i deras arbete med att tillgodose och främja barns lagstadgade rättigheter. Föräldrars lagstadgade rätt till frivillighet riskerar att innebära att barnets rätt till delaktighet och skydd försummas. / The aim of this study has been to examine social workers experiences of working in social childcare, which requires parents voluntariness in order for children to have their rights regarding support, protection and participation fullfilled. In particular, the study has focused on investigating whether social workers feel that parents statutory right to voluntariness limits children's statutory right to participation and protection. Qualitative research method was chosen to answer the questions and the study's empirical data consists of interviews with six social workers and one section manager, all active in social childcare. To process and analyze the empirical data, thematic content analysis was used. The study's theoretical framework through which the empirical evidence was interpreted and analyzed consists of two theories. The first theory, street-level bureaucracy, has been used to understand and explain the dilemmas that social workers meet and need to deal with in their work. The second theory consists of childhood sociology, which is based on the importance of considering children as competent actors in society. The study's results show that good cooperation between social workers and parents is crucial for the child to have access to support. Furthermore, the study's results indicate that social workers feel that parents rights constitute an obstacle in their work to accommodate and promote children's statutory rights. Parents' statutory right to volunteering risks neglecting the child's right to participation and protection.
|
75 |
Organisatoriska förutsättningar för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av organisatoriska förutsättningars betydelse för arbetet med klienter inom ekonomiskt bistånd / Organizational conditions for caseworkers in financial assistance : A qualitative study about caseworkers experiences of the significance of organizational conditions for their work with clients in financial assistanceAbdul Rahim, Osama, Özgur, Merdan Mulla January 2024 (has links)
Financial assistance from social services can be described as an important protection against financial vulnerability. Many of the people that seek out to get support in the form of financial aid are vulnerable people that are in need of an income. The purpose of this study is to explore the organizational conditions that caseworkers in financial assistance perceive as significant for their work with clients. We’ve performed semi-structured interviews with seven caseworkers that work in the department of financial assistance to gather in-depth insights into their experiences and perspectives about the organizational conditions. Using Lipsky's theory of street-level bureaucracy to analyze our results, we also connected our findings to previous research in the field. The findings reveal that control, demands and information are critical organizational factors that have a significant importance for their client work. Caseworkers experience that organizational conditions complicate client interactions, worsen relationships, and limit discretion. Caseworkers also desire more understanding, trust, clearer information, and reduced workloads. Previous research highlights the importance of balancing organizational demands with client needs, emphasizing the need for supportive policies and effective communication to enhance social work practice. Future research could explore implementing new approaches suggested by caseworkers to see how these changes would impact their work and improve the quality of financial assistance. Furthermore, future research could also investigate the perspectives of the organization to gain a more comprehensive understanding of the subject.
|
76 |
LSS-handläggares arbete med personlig assistans: handlingsutrymme och dilemman / Work of LSS-officers with personal assistance: Discretion and dilemmasComstedt, Olivia, Johansson, Thea January 2024 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka LSS-handläggares upplevelser och erfarenheter av utredning och bedömning av rätten till personlig assistans för vuxna med funktionsnedsättning i Sverige. Genomförandet av studien är en semistrukturerad intervjumetod tillsammans med två vinjetter. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex kommunala LSS-handläggare. I studien är de teoretiska utgångspunkterna från ett organisationsteoretiskt perspektiv där vi analyserat vårt material utifrån begreppen handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati. Resultatet av vår studie visar att LSS-handläggare upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning och utredning av rätten till personlig assistans i Sverige som skiftande. Beroende på vilken situation handläggarna är i så har de i vissa situationer möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme medan de i andra situationer upplever handlingsutrymmet som begränsat. De situationer där handläggarna har möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme är exempelvis i bedömningar där det uppstår ett gränsfall om den enskilde har rätt till personlig assistans. Handläggarna påpekar att de i sådana situationer kan skapa möjligheter i beslutet till både bifall och avslag. Någonting som också påverkar att handlingsutrymmet kan vidgas är handläggarnas tillgång till bra handledning på arbetsplatsen. Det som stramar åt LSS-handläggarnas handlingsutrymme vid bedömning och utredning av personlig assistans är exempelvis att LSS-lagstiftningen ofta upplevs som fyrkantig. Tillgång till praxis påverkar även vidden av handlingsutrymmet då handläggarna inte anser att de kan ta rättssäkra beslut när praxis är otillräckliga. LSS-handläggarnas upplevda dilemman skapas när handlingsutrymmet upplevs som litet och de hamnar i situationer som försvårar deras beslut. / The purpose of this study is to examine LSS-officers' experiences of investigation and assessment of the right to personal assistance for adults with disabilities in Sweden. The implementation of the study is a semi-structured interview along with two vignettes. The results of the study are based on semi-structured interviews with six municipal LSS-officers. The theoretical framework of the study is from an organizational theory perspective where we analyzed our material using the concepts of discretion and street-level bureaucracy. The results of our study show that LSS-officers experience their discretion in the assessment and investigation of the right to personal assistance in Sweden as variable. Depending on the situation, LSS-officers have the opportunity to expand their discretion in some cases, while in other cases they find their discretion limited. Situations where the LSS-officers can expand their discretion arise, for example, in assessments where there is uncertainty about whether the individual has the right to personal assistance. In such cases, LSS-officers note that they can create possibilities in the decision for both approval and rejection. Access to good mentoring at the workplace also affects the ability to expand their discretion. Factors that limit LSS-officers discretion in the assessment and investigation of personal assistance include the perception that the LSS-law is often rigid. Access to case law also affects the extent of discretion, as LSS-officers do not believe they can make legally correct decisions when case law is insufficient. The dilemmas faced by LSS-officers arise when they perceive their discretion as limited and encounter situations that complicate their decision-making.
|
77 |
Det är inte frågan som gör ont, det är våldet : En kvalitativ studie av socialsekreterares perspektiv på att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthetVistrand, Sara, Mebrahtu, Yordanos January 2024 (has links)
The study aimed to examine a deeper understanding of social workers´ perspective on identifying and asking questions about violence exposure within Intimate Partner Violence, using the theory of street-level bureaucracies with a focus on agency and knowledge and an intersectional perspective. The study is based on qualitative semi-structured interviews with eight professional social workers from Personal and family counselling services in a medium and small municipality in southern Sweden. The results indicate that social workers recognize symptoms and signs of violence exposure that appear in different ways in both children and adults. Adequate knowledge and ongoing education are considered essential for identifying and addressing violence exposure. The implementation of routines and guidelines varies and there are only general procedures for handling violence cases in all organizations, not specially for identifying or inquiring about exposure to violence. The theoretical framework highlights the social workers´ autonomy is challenged by the need to harmonize client needs with organizations goals when identifying and asking questions about violence exposure. Through the awareness of an intersectional perspective, the results reveal that social workers´ with adequate knowledge and ongoing education can decrease the possibility of subjective assessments and acknowledging that victims of violence have diverse needs and should not be categorized as a homogeneous group. / Denna uppsats ämnade att skapa en djupare förståelse för socialsekreterares perspektiv av att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet i våld i nära relationer, med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkratier med fokus på handlingsutrymme och kunskap samt ett intersektionellt perspektiv. Studien grundar sig på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar inom individ – och familjeomsorgen i en mellanstor och mindre kommun i södra Sverige. Resultatet visar att socialsekreterare identifierar symtom och tecken på våldsutsatthet som uppträder på olika sätt hos barn och vuxna. Adekvat kunskap och vidareutbildning bedöms nödvändigt för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Tillämpande av rutiner och riktlinjer är varierande och det finns endast generella rutiner och riktlinjer för hantering av våldsärenden i alla verksamheter och inte specifika sådana för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Det teoretiska ramverket synliggör socialsekreterarens handlingsutrymme som utmanas av att harmonisera klientens behov med organisationens mål gällande att identifiering och ställa frågor om våldsutsatthet. Genom en medvetenhet om ett intersektionellt perspektiv visar resultatet att socialsekreterare genom adekvat kunskap och vidareutbildning kan reducera möjligheten av subjektiva bedömningar och förståelsen för att våldsutsatta har olika behov och inte bör kategoriseras som en homogen grupp kan uppnås.
|
78 |
”… men hon behöver inte säga ’jag ansöker..’ för att det ska bli en ansökan” : Biståndshandläggares diskretion – strategier, personliga egenskaper och professionsutbildning / ”… but she doesn’t need to say ’I apply...’ to make it become an application.” : Decision makers discretion – strategies, personal characteristics and professional training.Johansson, Isabella, Svanberg Faizi, Josephine January 2024 (has links)
Biståndshandläggare inom äldreområdet är en profession med hög arbetsbelastning och ett komplext uppdrag att verka i skärningspunkten mellan intentionerna i en målrationell lagstiftning, kommunal budget och den enskildes behov. Genom att låta handläggare besvara en vinjettstudie, där de presenterats för Esther, undersöktes biståndshandläggare som profession utifrån ett cyniskt perspektiv, hur biståndshandläggare hanterar sin arbetssituation utifrån diskretionsteori och om egenskaper hos biståndshandläggaren påverkar utfall i handläggningsprocessen. Studien visar att Esthers ärende handläggs på olika sätt, att handläggare fokuserar på olika behov och gör olika bedömningar av hennes rätt till bistånd i form av särskilt boende enligt 4 kap. 1 § SoL. Vidare undersökning av samband mellan egenskaper hos handläggare och utfall i handläggningsprocessen påvisar inga signifikanta samband som kan förklara utfallet. Resultatet pekar på att egenskaper som ålder, erfarenhet av biståndshandläggning eller annan myndighetsutövning och socionomutbildning inte skapar en mer rättssäker handläggning. Skillnader i biståndshandläggningen tycks i stället orsakas av de strategier som biståndshandläggare använder för att klara sin vardag. / Decision makers in the field of eldercare is a profession with a high workload and a complex assignment while navigating in the intersection between the intentions of a goal-oriented legislation, a municipal budget, and the needs of the individual. By asking decision makers to answer a vignette study, where they were presented to Esther, decision makers as a profession were examined from a cynical perspective. Examining the use of strategies to handle their workload, based on theories of discretion and if characteristics of the decision maker affect outcomes in the needs assessment process. The study shows that Esther’s case was handled in different ways, that decision makers focused on different needs and made different assessment regarding her right to accommodation at a retirement home according to chapter 4 § 1 in the Social Services Act. Further examination of the relationship between characteristics of decision makers and outcomes in the needs assessment process shows no significant relationships that explains the outcome. The results indicate that characteristics such as age, experience in needs assessment and other experience of authority or a degree from higher education in social work does not create a more legally secure process. Instead, the differences in the needs assessment seems to be caused by the strategies that decision makers use to cope with their working situation.
|
79 |
Från lindrigt utvecklingsstörd till förälder : En studie om socionmers förhållningssätt i arbete med föräldrar diagnostiserade med lindrig utvecklingsstörning / From focusing on mild intellectual disability to being a parent : A study of social workers’ approach in work with parents diagnosed with mild intellectual disability.Ali, Ajnur, Sargsyan, Araksya January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka socionomers uppfattning om förhållningssättet i arbetet med lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Studien syftar även till att undersöka om variationen i förhållningssättet är kopplat till organisation och yrkesroll. Materialet bestod av sex semistrukturerade intervjuer med socionomer från tre olika organisationer som arbetar med föräldrar som har lindrig utvecklingsstörning. Dessa var Vuxenhabiliteringen, LSS- verksamheter och Individ- och familjeomsorgen. I studien genomfördes en telefonintervju med en forskare som har expertkunskaper kring utvecklingsarbetet för föräldrar med lindrig utvecklingsstörning. Forskarens fokus kopplas till socionomernas upplevelser av arbetet, organisationens roll i arbetet samt betydelsen av samverkan. Studien syftade till att analysera resultatet utifrån två teoretiska perspektiv. Dessa är Gräsrotsbyråkrati samt Människobehandlande organisationer. Resultatet i studien visar på att socionomerna i dessa organisationer har olika förhållningssätt beroende på den verksamhet som de arbetar i samt den yrkesroll de har i organisationen. Studien indikerade även hur dessa organisationer påverkar föräldraskapet hos lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. / The aim of this study was to describe and analyse social workers’ approach in working with parents with mild intellectual disability. The study intends to find out if work approach is related to position and type of organisation. The data consists of six semi structured interviews with social workers from three different organisations that in work meet parents with mild intellectual disability. These organisations were Vuxenhabiliteringen, LSS and Individ- and Familjeomsorgen. In addition, an interview with a researcher that has expert knowledge in development for parents with mild intellectual disability was done. In the analysis the experiences of social workers were linked to organizational tasks and importance of cooperation. The study purposed to analyse the result from two theoretical perspectives; street- level bureaucracy and human-service organisations. The result shows that social workers in the organisations have different approaches dependent on what organisation they work in and the role and working tasks they have in work. The study also indicated how the organisations and their tasks affected the parenthood for persons with mild intellectual disabled parents.
|
80 |
"Jag är inte där för att få betalt, jag är där för att jag bryr mig" : Relationsskapandets roll i socialt arbete och dess förutsättningar enligt professionellaAl-Tai, Sally, Bragge, Ida January 2019 (has links)
The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.
|
Page generated in 0.1104 seconds