SAMMANFATTNING: Forskning visar att placeringsansvarigas sätt att arbeta med placering och uppföljning av barn tenderar till att öka risken för ett så kallat sammanbrott av placeringen, att placeringen avslutas tidigare såsom det inte var tänkt. Studier har dock inte enbart från utgått från socialsekreterarnas syn vilket måste vara relevant då socialsekreterarna utför arbetet. Syftet med studien var att jämföra två organisationers arbetssätt och arbetssituation gällande placering och uppföljning av barn samt att undersöka hur detta påverkar placeringars sammanbrott. Vidare har detta förklarats utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. För att besvara syftet användes kvantitativ metod och enkätundersökning i två olika kommuner i Sverige. Resultatet analyserades utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. Studien visar att Kommun B har högre effektivitetskrav i uppföljningsarbetet och kommun A har det i placeringsarbetet. Handlingsfriheten för socialsekreterarna är större i kommun A gällande uppföljningsarbetet samt att kommun A:s organisation är mer specialiserad. Höga effektivitetskrav och en stor begränsad handlingsfrihet är definitivt faktorer som får en negativ effekt på placeringars utgång.

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori. Den tidigare forskningen som använts i studien utgörs av internationell och nationell forskning om skolkuratorers drogförebyggande arbete och skolkuratorers handlingsutrymme och samverkan i det drogförebyggande arbetet. Analysmetoden som använts i studien är hermeneutiskt inspirerad och används tillsammans med en abduktiv slutledning. Resultatet av studien visar att skolkuratorerna upplever det drogförebyggande arbetet som viktigt och beskriver att det bedrivs på både individ- och gruppnivå. Vidare visar studien att samverkan med socialtjänst och polis utgör en viktig del i det drogförebyggande arbetet. Handlingsutrymme beskrivs i studien som en förutsättning för att kunna arbeta drogförebyggande. En viktig slutsats i studien är att skolkuratorerna inte har samma referensram vad gäller begreppet drogförebyggande arbete vilket vi ser som en påverkansfaktor till hur arbetet beskrivs och bedrivs i praktiken.

The purpose of this study is to understand the collaboration between school and social services. The primary focus of this study is the subject of interaction. The study analyzes how confidentiality affects collaboration between school and social services and examines what effect the organizations’ different roles have on collaboration. The method used is qualitative interviews and the gathered empirical data has been analyzed using theories of discretion and street-level bureaucracy. Eight professionals have been interviewed; four social workers from social services and four teachers. All participants agreed that collaboration is necessary between schools and social services but there is a mutual lack of knowledge about each other's organizations. The study concludes that because of the organizations' differing tasks, it is difficult for them to know who should take responsibility in their interaction. There are some methods that facilitate achieving good interaction.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person. Resultatet visar även hur avkall på de administrativa delarna i arbetet är en fungerande strategi för att kunna leva upp till höga organisatoriska krav och samtidigt få tillräckligt med tid för klienterna. / For social welfare secretaries, meetings with clients are largely characterized by a sense of conflict between personally held visions and the often bureaucratic and limited resources of the organization. Human and organization, which is a qualitative case study of a livelihood support unit in the greater Stockholm area, examines how organizational limitations within social service affect the perceived sense of coherence of the social welfare secretary. Using the sense-of-coherence theory, and its three subcomponents comprehensibility, manageability and meaningfulness, as a theoretical framework, the current study aims to increase the understanding for the work situation of the social welfare secretary. Results show that social welfare secretaries perceive a tension between the yearning to be a representative of a bureaucratic organization on one hand, and the desire to be a fellow human being on the other. The results also indicate that employees who accept the limited resources and conditions of the organization tend to do so by adopting a different perspective on the nature of their work, namely by regarding their task as helping people in need, rather than being agents of change in society. In doing so, the perceived tension between personal and organizational goals or ambitions is reduced. Furthermore, results suggest that some social welfare secretaries omit certain administrative tasks in an attempt to simultaneously meet the requirements of both the organization and their own personal ambitions, such as having enough time to spend with clients.

Skolgången kan i många fall vara fylld av utmaningar för elever med ADHD och ADD. Detta är något som i vår tid utforskas mer och mer. Något som återstår att undersöka är hur arbetet med ADHD och ADD i skolan egentligen ser ut. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolkuratorer, lärare och specialpedagoger bemöter och arbetar med barn utifrån behoven som förekommer kring ADHD/ADD-problematik samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats genom intervjuer med respondenter från ovannämnda urval. Vilka strategier som våra respondenter tillämpar i vardagen för att hjälpa barnen ifråga, vad deras uppfattning och kunskap om diagnoserna är samt hur samverkan fungerar inom och utanför organisationen är tre centrala aspekter i studien. Resultatet av denna studie var att mycket av de strategier för bemötande av och arbete med elever med ADHD/ADD som togs upp under intervjuerna var synliga i tidigare forskning. Intervjuerna har analyserats utifrån Michael Lipskys (1980) begrepp street-level bureaucrats, eller gräsrotsbyråkrater. Respondenternas bild av ämnet var varierande då vissa fokuserade på de positiva aspekterna av diagnoserna medan andra fokuserade mer på problematiken som kopplas till ADHD/ADD. Nästan samtliga respondenter upplevde att kunskapen om ämnet var adekvat på deras skola för att bemöta barnens behov. Samverkan inom skolorna var vanligt förekommande och ansågs fungera väl medan samverkan med andra organisationer ansågs vara bristfällig eller icke-existerande. För framtida forskning kan det vara av intresse att undersöka hur högskoleutbildning kan utvecklas för att förse information om ADHD/ADD då detta har funnits vara bristfälliga enligt studiens respondenter.

In the swedish curriculum one of the exam goals for the students is to have knowledge about the human rights. The aim of this study is to analyze and investigate four social studies teachers views on the education about the human rights and if the student reach the exam goals of the curriculum for the upper secondary school. The study shows challenges that the teachers experience as lack of time for education about the human right, lack of motivation from the students towards the subject and the great differences in the students abilitites. The study also points that the teachers uses different strategies and didactic means to reach the goals for the education about the human rights. To analyze the framework of this study I’ve used the theoretical framework of Michael Lipskys theory Street Level Bureaucrats. To reach the aim of this study I’ve applied qualitative metod framework with semi structured interviews.

The child protective services in Sweden contains two central parts, child protection and family support/ services. In the proposal for a new Social Service Act the family support is expanded to easier provide support for parents and children without assessments. Since year 2020 the Convention on the Rights of the Child has been accepted as law in Sweden (2018:1197) which includes statements about children’s rights to participation. This master’s thesis aims to examine professional’s description of how and to what extent children gives the opportunity to participate in family support/services offered on voluntary ground and provided without professional assessment. This study consists of mixed methods, one survey combined with semi-structured interviews. The respondents are professionals working within the family support. 50 respondents from five different municipalities responded to the survey and seven interviews were conducted. The empirical analysis was conducted in SPSS and with qualitative thematic analysis respectively. The theoretical framework is social constructionism, sociology of childhood and organization theory such as Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. The professional’s within this study is categorized as street-level bureaucrats which broadly means that their work is characterized by different goal conflicts for example between the interest of the clients and the organization. The conclusion in this thesis is that different internal and external factors are central when deciding whether children should participate in family support or not. The professional’s express a need to protect children from potential harm (protectionism) and participation and protection do not seem to fully be possible to reconcile. Different kind of organization culture and guidelines are also central for the children’s participation in family support offered on voluntary ground and the family support is to some extent described as parent oriented. The survey showed that older children (12-17 years) to a higher extent then younger children (0-5 and 6-11 years) are involved in the voluntary family support which is explained by the child’s verbal abilities. Also, the environment and setting are mentioned as factors that affect children’s participations together with older children better responding to the professional’s expectations of a conversation.

Syftet med studien är att utforska orsakerna till att socionomer väljer att gå från kommunalt anställda till att hyra ut sina tjänster via bemanningsföretag. I dagsläget är det främst landets socialförvaltningar som anlitar dessa konsultföretag för att hyra in personal för myndighetsutövning i huvudsak barn- och ungdomsärenden. En kandidatuppsats* som lades fram höstterminen 2015 behandlade en liknande frågeställning och författarna presenterade resultat i form av respondenter (socionomer) som till stor del motiverades till övergången av olika ekonomiska faktorer. Inledningsvis väcktes därför frågan om det fanns socionomer som motiverades till bytet av andra faktorer än ekonomiska. Socionomyrket har enligt tradition snarare förknippats med filantropi och att hjälpa utsatta trots låga löner och ofta en på olika sätt krävande arbetssituation. Mina resultat visar att respondenterna värdesatte att vara en god gräsrotsbyråkrat i förhållande till klienter och brukare mycket högt, vilket också fick flertalet konsekvenser för mina respondenter. Resultaten visar också att mina respondenter hade likartade sätt att hantera det som skedde i och omkring denna process. Respondenterna är fyra till antalet, tre kvinnor och en man i olika åldrar. / The aim with this study is to learn more about the reasons why Swedish social workers start working as social workers for hire, employed by companies and agencies that specialize in renting out qualified staff to organizations. At the moment it is mostly the social services that use this service of renting staff for exercise of public authority in children and youth cases. When choosing this subject I wondered if there were social workers who did not become consultants mainly for different aspects of financial gain, as shown in a report* made by students in Lund last semester. My findings show that my informants sense of being good street level bureaucrats were the most important to them, a fact that had consequences in several ways. My results also show similarities in coping strategies among my informants during this process. I interviewed four informants, three women and one man.

Insatsen kontaktperson används flitigt inom socialtjänsten, trots det finns det ytterst lite forskning kring insatsen och dess effekter. Detta arbete strävar efter att få en ökad förståelse för socialsekreterares användande av insatsen kontaktperson för ungdomar samt hur socialsekreterares handlingsutrymme har påverkat det användandet. För att nå en ökad förståelse kring detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts där socialsekreterare från olika socialkontor fått berätta om sina erfarenheter och upplevelser kring insatsen. Utifrån de uppgifter som framkommit under intervjuerna har olika teman skapats som beskriver skäl att använda insatsen, vilka effekter som ses av insatsen samt skillnader och likheter mellan olika handläggares agerande. Resultatet visar att kontaktperson kan beviljas av många olika anledningar och att de upplevda effekterna varierar. Det blir också tydligt hur fritt det är för varje socialsekreterare att själv utforma insatsen, vilket gör att det går ifrågasätta klienters rättssäkerhet då detta skiljer sig mellan olika kommuner. / In Swedish social services work with youths one of the most common ways to help is to grant the youth a sort of grownup mentor, a contact person. Despite of this, there is very little research about this kind of mentoring and its effects. In this study, we wanted to increase our understanding of the use of contact person for youths and also how the social workers discretion affects the use of contact person. To be able to do that a qualitative interview study was made where social workers from different social service offices shared their knowledge and experiences about contact person. Based on the information that was given during the interviews we were able to identify different themes that describe reasons to use contact person, which effects the social workers can see and also the differences and similarities between the different social workers way to use it. The result shows that social workers can provide youths with a contact person for a variety of reasons, and that the experienced effects differ between the social service offices. The result also makes it clear how the social workers in a free way are allowed to form the setup and implement of the contact person, which makes it possible to question the client’s rights to receive the same help no matter where you live or who you meet with.

Syftet med studien var att undersöka hur professionella inom LARO tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, och hur de professionella anser att detta påverkar behandling. Studien gjordes utefter en hermeneutisk ansats med kvalitativ karaktär, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på LARO-mottagningar i södra Sverige. Detta gjordes utifrån Michael Lipskys teori Street-Level Bureaucracy, gräsrotsbyråkrati. Resultatet visar att Socialstyrelsens föreskrifter lämnar ett stort tolkningsutrymme och i sin tur ger de professionella ett stort handlingsutrymme gällande tillämpning. Skillnaderna kunde vara stora i hur de professionella tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter på de enskilda verksamheterna. De professionella kunde se svårigheter med hur de skulle arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter i praktiken, då de ansåg att Socialstyrelsens föreskrifter inte tydliggör hur de professionella ska tillämpa föreskrifterna. Vidare har Socialstyrelsens föreskrifter lättats upp vilket gjort att fler klienter fått tillgång till behandling, vilket även möjliggjort klientens möjligheter till en individanpassad behandling där de profes