Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor. Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.

<p>Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor.</p><p>Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.</p>

Hållbar utveckling ingår i riktlinjerna i förskolans läroplan och är ett komplext område vilket gör att det kan uppfattas svårfångat att arbeta med i förskolans kontext. Kunskapsområdet ställer höga krav på förskollärare att genom sin kompetens lyckas omsätta ämnesinnehållet till undervisning som främjar ett lärande för hållbar utveckling. Den här studiens syfte var att undersöka och jämföra hur förskollärare som är verksamma på förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering beskriver deras arbete och förutsättningar inom kunskapsområdet hållbar utveckling. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Databearbetningen i studien utgick från ett övergripande läroplansteoretiskt och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att förskollärarna uttrycker att arbetet inom hållbar utveckling i förskolan är viktigt, de visar även en förståelse för de olika hållbarhetsdimensionernas innebörd. De dimensioner som i störst utsträckning behandlades i lärarnas svar var den ekologiska och sociala. Studiens resultat visade även att faktabaserade, normerande och pluralistiska undervisningsprinciper förekom i förskollärarnas uttryck av deras undervisning inom kunskapsområdet men att den normerande och pluralistiska undervisningsprincipen var framträdande. I jämförelsen av delstudiernas resultat identifierades vissa skillnader, en framträdande olikhet är förskollärarnas uppfattningar av begränsningar i arbete inom hållbar utveckling. Förskollärarna på certifierade förskolor uttryckte inre begränsande faktorer, exempelvis brist av intresse och ämneskunskaper hos pedagoger till skillnad från förskollärarna i verksamheter utan certifiering, som beskrev yttre begränsade faktorer som tid och personalbrist. Likheter mellan delstudiernas resultat kunde också urskiljas vid jämförelsen, bland annat uppfattningen att inre faktorer som exempelvis kunskap ansågs möjliggörande i arbetet inom hållbar utveckling. Studiens resultat indikerade att förskollärarna på förskolor med Grön Flagg certifiering har en utbredd förståelse och ett fördjupat sätt att arbeta på inom hållbar utveckling.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man arbetar med lärande för hållbar utveckling på olika skolor med Grön Flagg. Fokus har inte bara legat på skolornas arbete, utan också på föräldrarnas delaktighet och elevernas miljöintresse. Arbetet grundar sig på intervjuer av tre pedagoger, en på varje skola, och en enkätstudie genomförd med föräldrar till barnen på skolorna. Min hypotes har varit att även hemmet präglas av skolans hållbara utvecklingsarbete genom elevernas miljöintresse. De frågeställningar som varit centrala för detta examensarbete är: Tycker föräldrarna att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan? Anser föräldrarna att skolans arbete med Grön Flagg synliggörs för dem? Märker föräldrar till barnen på Grön Flagg-skolor av ett miljöintresse hos sina barn? Har man ändrat några vanor i hemmet till följd av barnens miljöintresse? Skiljer det sig beroende på elevens ålder och ser det annorlunda ut på en landsortsskola jämfört med en tätortsskola? Det empiriska resultatet ställs mot idéerna för lärande för hållbar utveckling, riktlinjerna i skolans styrdokument, Grön Flaggs grundprinciper och kopplas till teorier om delaktighet, meningsfullhet och vilka faktorer som möjliggör en beteendeförändring. Resultatet visar att föräldrarna anser att det är viktigt att deras barn får kunskap om hållbar utveckling genom skolan, men även att de tycker att skolans arbete med Grön Flagg inte alltid synliggörs för dem. Eleverna på skolorna med Grön Flagg tillåts vara delaktiga och ges en handlingskompetens vilket visar sig i ett miljöintresse som sträcker sig utanför skolan. Resultatet visar att även hemmet påverkas av skolans hållbara utvecklingsarbete. Dels genom att barnen visar sitt miljöintresse genom att ställa frågor och diskutera olika miljöaspekter med sina föräldrar, men också genom att vanorna i hemmen har förändrats till följd av barnens miljöintresse.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagoger tillsammans med barnen på förskolor med Grön Flagg certifikat arbetar med nedskräpningsfrågor och källsortering. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och sex pedagoger som arbetar på Grön Flagg förskolor. Av resultaten framgår att man på Grön Flagg förskolor arbetar relativt kontinuerligt med nedskräpningsfrågor och källsortering tillsammans med barnen. Pedagogerna anser att det är två bra sätt att arbeta med miljö då det är konkret och något som kan väcka intresse för miljöfrågor hos barnen. Resultatet visar också vikten av att låta barnen vara delaktiga och ha inflytande över arbetet med nedskräpningsfrågor och källsortering. Något som också framkommer av undersökningen är att barnen har blivit mer intresserade och medvetna om miljön tack vare deras arbete med miljöcertifieringen Grön Flagg. / The purpose of this study was to examine how pre-school teachers at pre-schools with Green Flag certification work together with the children concerning questions about littering issues and recycling. I used semi-structured interviews and six teachers were interviewed, all working at pre-schools with Green Flag certificate. The results show that they work relatively constantly with littering issues and source separation with the children. Pre-school teachers believe that these are two good activities because they are tangible and something that can spark interest in environmental issues among children. The results also show the importance of allowing children to be involved and have a say in the work of littering issues and recycling. What also emerges from the survey is that children have become more interested and aware of the environment through their work with Green Flag.

No description available.

No description available.

Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares uppfattning om, på vilka sätt vårdnadshavare involveras i förskolans miljövård inom ramen för hållbar utveckling. Tidigare forskning pekar på att barns viktigaste källor i lärande om förhållningssätt främst utgår ifrån vårdnadshavare. Mot denna bakgrund formuleras syftet som är; Hur arbetar förskollärarna med att skapa engagemang hos barnens vårdnadshavare i att värna om sin närmiljö? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärare i samverkan med vårdnadshavarna kring hållbar utveckling av förskolans närmiljö: djur och natur? För att söka svar på frågställningarna valdes en kvalitativ metod med intervjuer av fyra förskollärare med erfarenhet av hållbar utveckling genom Grön Flaggs metoder. Analys och tolkning av intervjuerna utgår ifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att inga av de intervjuade förskollärarna uppgav att vårdnadshavare är engagerade i förskolans Grön Flaggs arbete med hållbar utveckling. Förskollärarnas upplevelser av hinder för att engagera vårdnadshavarna i hållbar utveckling är tidsbrist, språksvårigheter samt stora barngrupper. Det verkar dock också finnas tillfällen där förskollärare gav exempel på olika typer av evenemang, installationer samt att aktivt utforska förskolans lek och lärmiljö, som de upplevde verkar främjande för att få vårdnadshavare engagerade i förskolans arbete.

<p>The aim with my work is to get a deeper knowledge about the preschool's views of environmental work. I also want to examine how the preschool teachers along with the children work with the project Green Flag in the preschool. I have used structured interview with two teachers in a preschool that works with Green Flag. Green Flag is an environment certification and is an evidence on that one works daily with a document aimed environmental work along with the children. I have found out that each year they work with different themes within Green Flag. They have among other thing worked with water, the forest, the cycle in nature and now they works with lifestyle and health. Each week they also have different types of duties that will be done. They throw debris to the compost, the soil from the compost is then used in order to cultivate vegetables and flowers. They do waste sorting; for example papers, plastics and glass and then they go and throw everything at the recycling central. They often go to the forest, and are outdoors much every day. To achive the goals for Green Flag, it is required it that all personnel in the preschool are equally involved in the work and think that it is funny and interesting with environmental work.</p> / <p>Syftet med mitt arbete är att få fördjupande kunskaper om förskolans syn på miljöarbete. Jag vill även ta reda på hur pedagogerna tillsammans med barnen arbetar med projektet Grön Flagg på förskolan. Jag har använt mig av strukturerad intervju med två stycken pedagoger på en förskola som arbetar med Grön Flagg. Grön Flagg är en miljöcertifiering och är ett bevis på att man jobbar dagligen med ett handlingsinriktat miljöarbete tillsammans med barnen. Jag har kommit fram till att varje år arbetar de med olika teman inom Grön Flagg. De har bland annat arbetat med vatten, skogen, kretsloppet och nu arbetar de med livsstil och hälsa. Varje vecka har de även olika sorters göromål som ska göras. De slänger skräp till komposten, kompostjorden använder de sedan för att odla grönsaker och blommor. De källsorterar papper, plast, glas med mera som de sedan går och slänger på återvinningscentralen. De går ofta till skogen, och är ute mycket varje dag. För att förskolan ska nå sina Grön Flagg mål så krävs det att all personal är lika mycket inblandade i arbetet och tycker att det är roligt och intressant med miljöarbete.</p>

<p>Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena.</p><p>Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen.</p><p>Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan. Efter alla förskolorna följer en sammanställning av likheter och skillnader mellan de tre olika temaområdena.</p><p>Resultatet visar att arbetet med lärande för hållbar utveckling i förskolan genomsyras av att utgå från barnens tankar och ideér, att fånga det vardagliga, en helhetssyn gällande verksamhetens delar och begreppets innebörd, att skapa ett naturligt förhållningssätt och kunskap om naturen genom att vistas där och avslutningsvis pedagogernas förhållningssätt och inställning.</p>