Det grundläggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen påverkar elevernas grovmotoriska utveckling i ämnet idrott och hälsa. Många elever upplever osäkerhet i samband med motoriska aktivititeter på idrottslektionen på grund av den exponerade position som uppstår. Den motoriska utvecklingen är mycket väsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen på undervisningen kan begränsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger på hur sociokulturella förhållningssätt påverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgår. Alla elever genomgår stora förändringar både fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremål för en social formgivningsprocess. Denna process är inte alltid gynnsam för deras personliga motoriska utveckling vilket kan medföra sociala problem och även påverka individens teoretiska inlärningsförmåga. Kvalitativa intervjuer med idrottslärare som varit yrkesverksamma i över tio år utgör metoden för undersökningen. Dessa intervjupersoner upplever osäkerhet hos eleverna på grund av idrottsämnets exponerade och kollektiva utformning men deras åtgärder för att skapa en bra undervisningsmiljö skiljer sig en aning. Undersökningens slutsatser visade att gruppens sociala nivå och förmåga att samverka är mycket avgörande för motorikundervisningen. Sammansättningen är den enskilt viktigaste faktorn för att få en grupp som visar acceptans för olikheter. För att nå den gruppsamverkan som är önskvärd för undervisningen kan antingen gruppen delas eller aktivt få arbeta med gruppdynamik.

Studien belyser styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jämställdhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhället, massmedia och hemmen kan påverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien åskådliggör att det är av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie är att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jämställdhet i förskolans vardag.Syftet med studien är att kartlägga pedagogers uppfattning kring jämställdhet i förskolan. Samt att utforska hur barnen väljer att ta initiativ mellan könen och till pedagogen, likaledes studera barnens val av aktivitet i verksamheten från ett jämställdhetsperspektiv.Metoden för studien är kvalitativ med inslag av kvantitativ metod och etnografi som används för att studera och förstå den sociala tillvaron vi lever i. För att kunna besvara studiens syfte, har intervju och observation använts. Utifrån respondenternas svar observationernas data har studiens resultat delats upp i rubriker där likheter och skillnader belysts. Det framkom att ett aktivt jämställdhetsarbete förekom hos två av åtta respondenter. Ett genomgående mönster var miljön och samhällets påverkan till flickor och pojkars könsskapande. Sammansättningen av könen har betydelse för hur barnen väljer att samspela. Pedagoger i studien antyder att det är av betydelse att ge barnen möjligheter till att välja aktivitet oberoende av kön. / Program: Lärarutbildningen

Pedagogiska insatser för främjande av elevers relationsskapande i fritidshemmet är ett utvecklingsinriktat arbete som utfördes under våren 2017 i ett fritidshem på en mindre ort. Under en VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) uppmärksammades ett utvecklingsområde. Barnen i verksamheten grupperade sig i mindre isolerade grupper, där medlemmarna sällan gick ur sina grupper och mötte andra barn i verksamheten. Utvecklingsarbetets syfte var att genom pedagogiska insatser främja varierade gruppkonstellationer. Arbetet har använt Lewins action research spiral som modell, samt inspirerats av Wengers sociala inlärningsteori, och har resulterat i två temaarbeten som skulle främja de varierande gruppkonstellationerna projektet sökte. Dessa temaarbeten följdes upp och utvärderades tillsammans med den befintliga personalen i verksamheten. För att skapa en nulägesanalys samt generera en god didaktisk bas för projektet har systematiska observationer gjorts i barngruppen. I dessa observationer har värdefull information framkommit som har varit betydande för såväl projektets uppstart som resultat. Genom arbetet har det visat sig vara svårt att påverka gruppkonstellationer och luckra upp inrutade mönster. Barnen i projektet påverkades i många fall utifrån olika gränsmarkeringar, så som kön, miljö, likheter och olikheter. Projektet kan därför visa vikten av ett aktivt genusarbete i skola/fritidshem samt pedagogens egen roll för att varierat möte ska ske för eleverna. De pedagogiska insatser detta projekt syftar till är att försöka skapa gemensamma intressen för barnen, som de sedan själva kan mötas i. Under arbetets gång har det visat sig att det inrymmer flera olika typer av handlingar i de pedagogiska insatserna för att främja varierande gruppkonstellationer.

Detta arbete började ta sin form redan under tidig vår 2015. Då skrev vi vårt SAGarbetesom lade grunden till detta examensarbete om nivågruppering. Vi fokuserade vidvårt SAG-arbete (en kunskapsöversikt) på fördelar och nackdelar med nivågruppering imatematikundervisning och inte så mycket om hur nivågruppering påverkar eleverna.Vi kommer därför nu gå djupare in på nivågruppering och framförallt hur elevernaskunskapsutveckling påverkas sett ur lärares perspektiv.Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori vid analys av vårt resultat. Dettaeftersom teorin beskriver var den mest gynnsamma kunskapsutvecklingen hos enmänniska sker.Vi har satt oss in i den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet och kan konstateraatt det inte finns särskilt många relevanta undersökningar eller artiklar ur svenskaskolors perspektiv på nivågruppering i matematik. Inte heller i de årskurser, som vigenom vår utbildning får behörighet i; F-3, finns det relevant forskning. Vi har därförintervjuat lärare i vår närmiljö för att få ta del av deras åsikter, tankar och uppfattningarinom ämnet.Resultatet som framgick vid våra intervjuer är bland annat att dagens lärare inte ärsärskilt insatta i den forskning som finns och bedrivs inom nivågruppering. Däremotanvänder alla de tillfrågade nivågrupperingar på något sätt vid flera olika tillfällen i sinmatematikundervisning. Ingen av respondenterna använder fasta nivågrupperingar utandessa grupper brukar variera beroende på syfte och uppgift. Alla respondenter ärnegativt inställda till att låta eleverna vara delaktiga vid gruppindelning.Vi avslutar med en diskussion kring våra tankar och slutsatser inom ämnet baserat påvad detta arbete resulterat i.

Allt fler barn spenderar alltmer tid i förskolan (Skolverket, 2011). Detta bidrar till att förskolan fungerar som en arena för barns socialisering, kamratskap och grupptillhörighet. I läroplanen (Lpfö 98, rev. 2010) står det att ett av syftena med förskolan är att barnen ska socialiseras till framtidens samhällsmedborgare. Det kräver att barn känner en trygghet för att de ska kunna knyta vänskapsrelationer och ingå olika kamratgrupper och att det är pedagogernas skyldighet att jobba för den tryggheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur och på grund av vilka faktorer några barn i en barngrupp väljer sina lekkamrater. Den kamratkulturen som uppstår i barngruppen kommer beskrivas utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det perspektivet kommer även färga analysen med hjälp av olika identitetskategorier så som kön, ålder och etnicitet men även andra faktorer så som lekkultur och modersmål. Syftet är också att undersöka hur barn upprätthåller sin kamratkultur i förskolan.För att samla in material använde vi oss av observation som metod och fältanteckningar som verktyg. Vi valde att observera barnen under den tiden på förmiddagen som de hade fri lek för att se hur de själva valde att dela upp sig i olika lekar. Det vi fick fram av vår dokumentation var fyra grupper där alla medlemmar i varje grupp hade flera identitetskategorier gemensamt med de andra gruppmedlemmarna. Det var dessa grupper som vi valde att fokusera på i vår analys och där vi även lyfter fram hur gruppkonstellationerna såg ut och varför de såg ut som de gjorde. Våra slutsatser av analysen visade att de barn som hade många identitetskategorier gemensamt gärna drog sig till varandra.

Studien har haft som syfte att utifrån en kvalitativ metod undersöka hur lärare i teknik i årskurs 4–6 planerar och genomför sin undervisning för att främja elevers, och särskilt flickors intresse för teknikämnet. Studien syftar även till att få kunskap om lärare i teknikämnet arbetar genusmedvetet och hur de beskriver sina egna kunskaper om jämställdhet och genusfrågor. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Informanterna har varit sex verksamma lärare inom ämnet teknik för årskurs 4–6. Resultatet påvisar att alla informanter på olika sätt försöker att skapa ett intresse för teknik hos eleverna, men att de intes er att de behöver rikta in sig specifikt mot flickor, då intresseskillnaden inte finns i de lägre åldrarna som årskurs 4–6, som denna studie omfattat. Informanterna är medvetna om att teknikintresset svalnar i äldre åldrar hos flickor och försöker skapa lektioner som de märkt gynnar flickors intresse för teknikämnet såsom praktiskt arbete, grupparbeten och att använda sig av förebilder. Om informanterna ska anamma och integrera genuspedagogik i teknikämnet anser de att alla på skolan bör göra det och att det bör finnas en plan och stöd av en genuspedagog. Informanterna ser som sin huvudsak att i första hand fokusera på teknikämnet för att väcka nyfikenhet och intresse och menar att diskussioner om könsroller är mer lämpligt när barnen blir äldre. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik  </p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barngruppens storlek påverkar förskollärares arbete. Syftet är även att presentera vilka strategier som förskollärare använder sig av för att ge goda förutsättningar för arbete med olika storlekar på barngrupper. Studiens urval av deltagare bestod av sex förskollärare och datan samlades in genom kvalitativ intervjustudie. Resultatsvaren som framkom vid intervjuerna transkriberades och kategoriserades. Resultatet i studien analyseras med hjälp av modellens olika nivåer inom den utvecklingsekologiska systemteorin, grundad av Bronfenbrenner (1979). Resultatet visar på hur förskollärare i studien beskriver att det är svårt att hinna med att se alla barn i barngruppen på grund av barngruppens storlek, men att strategier såsom att “ta en sak i taget” eller att planera undervisning i mindre gruppkonstellationer är framgångsfaktorer. Vidare visar studiens resultat på en positiv aspekt gällande fler barn i samma barngrupp. En större barngrupp möjliggör för barnen att skapa fler kompisrelationer i förskolans verksamhet. Ytterligare resultat visar att alla förskollärare beskriver barngruppen som de arbetar med som stor oberoende av om det är 13 eller 33 barn i gruppen.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhälle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter såsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan även medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svårhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har ävenframkommit att denna heterogenitet kan påverka de sociala relationerna på arbetsplatsen. Dock är tidigare litteratur bristfällig gällande detta. Då sociala relationer är en avgörandefaktor till trivsel på arbetsplatsen och då det i sin tur gynnar företagets framgång, är dettarelevant att studera närmre. Samtidigt kan arbetsvillkoren tänkas ligga till grund för hur sociala relationer mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal fungerar. För att få enr ättvis bild av detta bör både inhyrda och ordinaries perspektiv studeras. Eftersom ledarna kanha en inverkan på arbetsvillkoren och den sociala gemenskapen bör även deras perspektiv tas i beaktning. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser en flexibilitetsstrategi får för arbetsvillkoren och de sociala relationerna mellan inhyrda konsulter och ordinarie arbetskraft. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett hermeneutistiskt förhållningssätt. 11 intervjuer har genomförts utifrån tre olika perspektiv: ledare, inhyrda och ordinarie. Tidigare litteratur och teori: Vi har valt att presentera vad som tidigare har studerats inomområdet med avseende på relevanta aspekter som rör studiens syfte. Fokus ligger därmed påstudier som berör arbetsvillkor och sociala relationer i organisationer som genom sin flexibilitetsstrategi använder sig av inhyrd arbetskraft. Teoriavsnittet bygger istället på tredelar: flexibilitetsstrategi, sociala relationer samt vad som kan tänkas påverka de sociala relationerna. Slutsats: Genom studien kan vi konstatera att en flexibilitetsstrategi får konsekvenser förbåde arbetsvillkor och sociala relationer mellan inhyrd och ordinarie arbetskraft. Strategin har resulterat i olika arbetsvillkor för anställningsgrupperna och dessa arbetsvillkor påverkar även i sin tur de sociala relationerna mellan dessa. Exempelvis skapar fallföretagets fysiskauppdelning mellan inhyrda och ordinarie bristfälliga relationer, ett “vi och dom” tänk, vissa fördomar och “småkonflikter” dem emellan. Dock verkade inte detta påverka anställningsgruppernas trivsel märkbart vilket vi anser beror på att de sociala behoven tillfredsställs på respektive våning. För att dock försöka undvika negativa följder som enfysisk uppdelning exempelvis för med sig har vi kommit fram till vissa åtgärder ledarna på fallföretaget bör arbeta ytterligare med, såsom information, introducering och me rgemensamma aktiviteter. / Background and problem: Today, it has become more common for the companies to hire staff from employment agencies. This brings positive aspects along, such as increasedflexibility, but can also cause negative consequences. The company can through the heterogeneity in the working force get difficult to manage and it has also been found that thesocial relationships can be affected of this. However, previous literatures are deficient inrelation to this. As social relations are an essential factor to work satisfaction, and that in turn affect the future of the company. This is relevant to study more closely. At the same time, theworking conditions can be the basis for how the social relations between temporary andregular workers get along. To get an accurate picture of this, both temporary and ordinary workers perspectives has been studied. Since even the leaders can have an impact on both the working conditions and the social relations, their perspective should also be taken into consideration. Aim: The purpose of this study is to explore what consequences a flexibility strategy will have on the working conditions and the social relations between temporary and regularworkers. Method: The thesis is based on a case study of quality type with a hermeneutic view. 11interviews have been conducted from three different perspectives, with leaders, temporary and regular workers. Previous research and theory: We have chosen to present previous research within thecurrent research field, which is considered to be relevant to the purpose of this study. Thestudy´s main focus is therefore related to conditions in the workplace and social relationshipswithin organizations, which use hired employees as a part of their flexibility strategy. The theoretical framework chapter is founded on three parts: flexibility strategy, social relationships, and what factors that could affect the social relationships. Results: We can through the study conclude that a flexible approach has implications for bothworking conditions and social relations between temporary and regular workers. The strategy has resulted in various working conditions for the employment groups, and those working conditions in turn, also affect the social relations between the employees. The physicalseparation the case company use, create for example, flawed relationships, an “us and them ”thinking, as well as certain prejudices and “small disputes” between them. However, this didnot appear to affect the employment groups significantly, which we believe, is because of thesocial relations are met on each floor. However, to try to avoid the negative a physical separation brings, we have come up with some ideas, which the leaders in the case companyfurther should work with, such as information, introduction and more activities for both employment groups.

Svenska resultat i PISA-undersökningar har varit en nedåtgående spiral de senaste åren och det är skilda åsikter om varför det varit en negativ utveckling. Men i senaste PISAundersökningen visade Sverige en uppåtgående kurva och många är nu optimistiska kring att trenden har vänt. Syftet med denna studie är att undersöka om eleverna kan utvecklas genom arbete med problemlösning med hjälp av olika lösningsstrategier, gruppkonstellationer och kommunikation. Undersökningen görs med hjälp av att intervjua aktiva och legitimerade lärare i mellanstadiet som undervisar kontinuerligt i matematik. De lärare som deltar arbetar i årskurs 5 och 6. Resultatet visar att lärarna har olika sätt att undervisa i problemlösning men att det i regel handlar om ett tillåtande klassrumsklimat. Generellt sett försöker många lärare basera sin undervisning på forskning inom fältet, men studien visar även på några avvikelser. / Swedish results in PISA have been a downward spiral in recent years, and there are many different opinions about the negative trend. However, in the latest PISA survey, Sweden had shown improvements and many people in Sweden are now optimistic about the trend being changed. The purpose of this study is to investigate if pupils can develop by working with problem solving combined with different solution strategies, group constellations and communication. The study is conducted by interviewing active middle school teachers with teacher diplomas. The teachers teach continuously in mathematics and work in grade 5 and 6. The results show that teachers have different ways of teaching problem solving, but that the classroom environment is generally permissive. In general, several of the teacher try to base their teaching on research within the field. However, the study also shows some discrepancies.