Bakgrund I Sverige ökade den totala köttkonsumtionen mellan åren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer från Svenska Livsmedelsverket är däremot att minska intaget av charkprodukter och rött kött, samt att öka intaget av grönsaker och baljväxter. Syfte Syftet med denna studie var att inom Umeå kommuns projekt, “En vegetarisk dag i veckan”, utvärdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras inställning till och efterfrågan av vegetarisk skollunch. Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enkät som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umeå kommun som deltog via ett bekvämlighetsurval, vårterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansnivån p<0,05. Resultat Totalt besvarades 122 enkäter varav 68 flickor och 54 pojkar. Studien visade att 51 % (n=62) alltid åt skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost. Flickor valde det vegetariska alternativet oftare än pojkar (p<0,001). Nästan hälften av alla respondenter, 48 % (n=28), valde det vegetariska alternativet främst för att det var gott. Resultatet visade även att 14 % (n=17) av respondenterna åt vegetariskt oftare sedan projektet startade och 9 % (n=10) åt vegetariskt mer sällan. Slutsats Det fanns delade meningar bland elever om vegetarisk kost. Nästan hälften av eleverna valde att inte äta skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost, därmed sågs en generellt låg efterfrågan av den. Intresset av vegetarisk kost var högre bland flickor än pojkar. Projektet påverkade ett fåtal gymnasieelever att äta vegetarisk kost oftare vilket tyder på att förändra måltidsval är ett stort arbete där mer kunskap och arbete krävs. / Background Meat consumption increased in Sweden between the years 2000-2010 with 20 % per capita. Meanwhile, there are recommendations from the Swedish National Food Agency to reduce intake from charcuteries and red meat, as well as to increase intake of vegetables and pulses. Objective The purpose of this study was to evaluate Umeå municipality’s project: “A vegetarian day once a week”, through assessing upper secondary school pupil’s attitudes to and perceived demand of vegetarian school lunch as well as their participation at mealtimes at a school in Umeå. Method A questionnaire was designed in the program esMakerNX2. The questionnaire was distributed through mail and as a paper-based version in an upper secondary school in the municipality of Umeå, during the spring of 2014. Convenience sampling was used. Data collected were analyzed in IBM SPSS Statistics 21 with a significance level of p<0,05. Results A total of 122 pupils participated, 68 girls and 54 boys. About half of the participants, 51 % (n=62), ate every time when only the vegetarian meal alternative was offered. Girls chose the vegetarian meal alternative more often than boys (p<0,001). Almost half of the pupils, 48 % (n=28), chose the vegetarian meal primarily because of the good taste. Results even showed that 14 % (n=17) ate vegetarian meals more often since the start of the project, whilst 9 % (n=10) ate less often. Conclusion The pupils had different opinions about vegetarian meals in school. Almost half of the pupils chose not to eat when the lunch served was exclusively vegetarian. The interest of vegetarian food was stronger among girls than boys. A few upper secondary school pupils were influenced by the project to eat more vegetarian food, which shows that changing people ́s meal patterns is a big task where more knowledge and work is needed.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elevers förståelse av kursplaner påverkar deras förmåga att hantera studieutmaningar i skolan. Med anledning av att en ny läroplan nyligen implementerats är vi intresserade av hur införandet hittills har påverkat eleverna. Studien är baserad på sex intervjuer med gymnasieelever.  Studien är kvalitativ där respondenternas inre tankar och upplevelser om relationen mellan kursplaner och studier utgör studieobjektet. Uppsatsen har sina teoretiska utgångspunkter i den sociologiska teorin KASAM, vilket står för känsla av sammanhang. KASAM består av de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan beskrivas som förmågor en individ kan inneha. Hur starka dessa förmågor är hos individen avgör hur bra denne kan hantera omständigheter. KASAM utgör även studiens analysverktyg där vi skapat kategorier utifrån indikatorer som bygger på de tre komponenterna. Det är alltså genom att undersöka respondenternas KASAM som vi uppfyller studiens syfte. Resultat från studien visar att eleverna tenderar att ha låg begriplighet gällande mål och kriterier i kursplaner samt hur kursplaner används i praktiken. Framförallt är det språket i dokumenten som gör att eleverna har svårt att förstå och ta till sig innehållet. Den låga begripligheten hos eleverna påverkar elevernas hanterbarhet, mest utmärkande då de inte kan använda kursplanerna som en resurs i sina studier. Vidare visar resultaten att de flesta eleverna känner någon form av meningsfullhet med att gå i skolan, att skolan är viktig för framtiden där betyg och/eller kunskaper ses som viktigt. Det är endast en elev i vår studie som har höga värden på samtliga komponenter där den höga begripligheten gällande mål och kriterier i kursplaner tillsammans med en hög meningsfullhet gör att denne hanterar utmaningar och omständigheter avsevärt bättre än resterande respondenter. Eleven är även den enda som aktivt använder kursplaner i sina studier och ser dokumenten som en resurs. Avslutningsvis visar våra resultat att elever med hög KASAM hanterar studieutmaningar bättre än elever med låg KASAM.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och värderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien är en gjord genom en kvantitativ enkätundersökning där gymnasieelever har fått värdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning där gymnasieelever har fått beskriva och motivera varför de värderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhåller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkätstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att värdera regler som har med relationer att göra högre än andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar också att värderas högt. Regler som rör etikett är de regler som värderas lägst. Till skillnad från de studier som gjorts på yngre elever i Sverige tycks gymnasieelever i denna studie inte se skyddande regler som speciellt viktiga. Den kvalitativa intervjuundersökningen visar också att elever tycker att det är viktigt att det finns ordningsregler i skolan. Även här gör de skillnad på vilka regler de uppfattar som viktiga samt mindre viktiga. De regler som de upplever som viktiga är också de regler som de själva kan motivera och det gäller främst relationella och strukturerade regler. De regler som de inte ser som viktiga är de regler som de heller inte kan förstå eller se syftet med. Detta gäller främst etikettsreglarna.

Denna uppsats ämnar att synliggöra och problematisera gymnasieelevers föreställningar om skönhetsideal och mode genom olika tider. För att därigenom se om och hur eleverna använder ett genusperspektiv i sina uttryck för historiemedvetande. Med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuerna har jag tagit del av elevernas tankar och hur de uttrycker historiemedvetande ur ett genusperspektiv kring skönhetsideal och mode från fyra tidsperioder. Utifrån valda bilder på män och kvinnor, barn och ungdomar, både målade porträtt och fotografier, har eleverna fått samtala kring valda frågor. Uppsatsens resultat visar att eleverna har ett intresse för frågor som rör skönhetsideal, mode och föreställningar om manligt och kvinnligt. Eleverna kan diskutera och resonera om hur synen på manligt och kvinnligt mode har genomgått förändringar och hur mode kan komma att se ut i framtiden utifrån dessa förändringar. De kan även samtala om hur synen på skönhetsideal har förändrats genom historien och hur främst kvinnors kroppar står i fokus när det kommer till utseende och förväntningar på hur kroppar ska se ut.

Studien syftar till att belysa elevhälsans upplevelser kring sitt uppdrag att förebygga skolmisslyckande hos ungdomar samt att analysera vilka faktorer som verkar skyddande för unga i riskzon. De metodologiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är en fenomenologisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, vilken beskriver hur individen samverkar och utvecklas på mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. Studien visar att det elevhälsan ser som mest adekvat för att gymnasieelever ska lyckas i skolan är goda relationer, både till skolpersonal men även till föräldrar och vänner, samt att de elever som har mycket frånvaro får det stöd som är lämpligt. Elevhälsan lyfter fram att  gott samarbete inom och utanför skolan är ett måste för att fånga upp elever i riskzon. En av våra pedagogiska implikationer är att elevhälsan ska utveckla förmågan att se den enskilda eleven och utveckla en förståelse för hur de olika systemen integrerar med individen för att på så sätt kunna främja skolframgångar.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka gymnasielever och deras syn på de kroppsideal de möter i sociala medier. Studien syftar även till att undersöka elevers erfarenheter om och hur undervisningen i idrott och hälsa behandlar sociala mediers framställningar av kroppsideal. Utifrån syftet ställs följande frågeställningar: Vilka kroppar exponeras i sociala medier enligt gymnasieelever? Påverkar exponeringen från sociala medier gymnasieelevers kroppsuppfattning och i så fall på vilket sätt? Upplever gymnasieelever att exponeringen av kroppsideal i sociala medier tas upp och bearbetas i undervisningen i ämnet idrott och hälsa? Metod Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes på gymnasielever i Stockholms län. Intervjuerna har analyserats genom en tematisk analys där resultatet har kategoriserats utifrån bestämda teman. Resultat Intervjuerna påvisade att exponeringen från bilder av kroppsideal på sociala medier i stor utsträckning påverkar ungdomar samt att det på olika sätt kan leda till konsekvenser. Vidare verkar det vara ett ämne som varken diskuteras eller behandlas inom skolan i ämnet idrott och hälsa trots att det står med i läroplanen. Slutsats I studien framkommer det att sociala medier förmedlar ett kroppsideal som för många är långt ifrån hur ens egen kropp ser ut. Ett ouppnåeligt ideal skapas där föreställningar och attityder till de kroppar som inte ser ut som idealet påverkar ungdomar som i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. Detta är vad det verkar inget som behandlas speciellt mycket inom skolan och det finns definitivt en lucka att fylla då det står med i läroplanen för både grundskolan och gymnasiet. / Intention and questions The intention of the study is to investigate the ideal body that upper secondary school students come across in social media. The study also aims to inquire students experiences on how the subject of physical education and health takes discussing in body images and ideal in social media. From the purpose of the study, these questions formulations are presented. Which types of bodies are exposed in social media according to the students? Do the exposure from social media affect the student own body image linked to physical training, if yes, in what way? Do the students experience the exposure of physical training and body image in social medias are adapted and worked on in the pedagogy subject of physical education and health? Method Three focus group interviews were implemented on secondary school students in the district of Stockholm. The interviews have been analysed through a thematic analysis and the results have been categorised according to pre-arranged themes. Results The interviews illuminated that the exposure of images of the ideal body in social media effects youths to a great extent and can lead to consequences. Further on this seems to be a subject that is not discussed or dealt with in school, particularly not in the subject of physical education and health even though it is a part of the curriculum. Conclusion In the study it seems to emerge that social media is transmitting a body image that seems far away from how your own body appears. An unachievable ideal is created where conceptions and attitudes to the bodies that does not look like the ideal effects youths which in worst cases can lead to very damaging consequences. This seems particularly to be something that is not of high priority in school and there is definitely a gap to fill since it is a part of the curriculum in both elementary and upper secondary school.

Då motivation är subjektivt kan det upplevas svårt att skapa. Motivation är ett motiv som har en påverkande effekt på individens tankesätt om att vilja handla till ett specifikt beteende. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av vad som är motiverande för gymnasielever. En kvalitativ metod användes för att genomföra studien. Fem semistrukturerade intervjuer tog plats med gymnasielever. Resultatet visar att eleverna motiveras av många olika faktorer. Dessa faktorer kunde exempelvis vara prestation och skolämnen. Främst visade undersökningen att stöttande, bra lärare som återkopplade med en tydlighet ha störst inflytande på eleverna. Resultatet visar även faktorer som kan ha en negativ inverkan på motivation hos eleverna. Exempelvis som bristande stöd från lärare och familj och vänners negativa påverkan. Slutsatsen kan därför dras att motivation borde betraktas som något subjektivt och förändringsbart beroende på kontexten.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder gällande skönlitteratur i och utanför skolan utifrån gymnasieelevers perspektiv. Empirin har samlats in genom en enkät som 98 elever från fem olika klasser har svarat på. Enkätundersökningen har kombinerats med semistrukturerade gruppintervjuer med nio gymnasieelever. Resultatet tyder på att majoriteten av dessa gymnasieungdomar inte har en vana att läsa skönlitteratur av anledningarna att de hellre är ute på sociala medier samt att de hellre läser någon typ av faktion och verklighetsskildring i stället. Slutsatsen som kan dras av dessa ungdomar som deltagit är att de inte har någon större läsvana samt att de vill ha en mer varierad litteraturundervisning.

No description available.

Allt för många elever anser att matematiken idag är understimulerande, tråkig och de har svårt att hitta ett syfte nu och senare i livet. Detta kan leda till att motivationen blir lidande då de inte ser någon mening med matematiken. Självreglerat lärande är ett begrepp som används allt mer inom Skolverkets (2018) ramar för skolutveckling. Det handlar om att styra delar av den individuella inlärningsförmågan, för att utveckla sitt eget lärande (Skolverket 2018). Utifrån vår tolkning av självreglerat lärande betraktas tre faktorer som avgörande för att lärande ska ske och dessa tre är motivation, kognition och resurs i miljö. Syftet med studien är att undersöka elevers mål i matematik och hur de kan uppnås. Detta utförs genom att analysera vilka strategier, metoder och resurser elever använder sig av, hur de används och varför de används. Arbetet har haft en kvalitativ ansats, där intervju av fokusgrupper samt observationer av lektioner har använts som metod. Resultatet från empirin visar att elevers motivation styrs av inre och yttre faktorer, i form av betyg. Utifrån betyget som eleverna strävade efter, visade de på en förmåga kring att planera vilka uppgifter som borde utföras. Hur resurserna användes skiljde sig åt men i huvudsak var det läraren och kompis/bordskamrat som fanns att tillgå. Eleverna med lägre betygsambition valde framförallt att intressera sig för svaret istället för processen. Trots detta fanns det elever med både lägre och högre betygsambitioner som var intresserade av processen och valde då främst läraren som resurs.