Nationella utvärderingar visar att resultaten i matematik har fått en positiv utveckling och att svenska högstadieelevernas resultat i matematik inte dalar länge. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 9 har om skolämnet matematik samt hur dessa uppfattningar påverkar deras val av gymnasieprogram. Arbetets målgrupp är elever med utländsk bakgrund som går i en mångkulturell skola som ligger i ett socialt utsatt område. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätundersökning med 30 elever från årskurs 9. Skolan där eleverna i undersökningen går är en kommunal skola i en stor stad. Den är placerad i ett mångkulturellt område med låg socioekonomisk status. Skolan är en F-9-skola med cirka 580 elever, varav majoriteten med utländsk bakgrund. I enkätresultatet framkommer att de flesta av eleverna kan få hjälp med matematikläxorna av sina föräldrar. Undersökningsresultaten visar att många elever uppfattar ämnet matematik som användbart i vardag och viktigt i deras framtida studier. Vidare visar resultaten att en stor andel av eleverna ser fram emot matematiklektionerna och att de tycker om ämnet matematik. Därutöver visas i enkätresultaten att vissa elever med låga kunskaper i matematik väljer gymnasieprogram såsom natur- och ekonomiprogrammet där goda matematikkunskaper krävs. Trots att undersökningen är för liten för att man ska kunna dra en generell slutsats visar resultaten att eleverna anser att ämnet matematik är viktigt för deras framtid.

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdomineratgymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen?Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdomineradegymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörandesocial bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformationoch framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad påintervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- ochfordonsprogrammet. Vårt intryck är att det finns många betydande faktorer tillvarför flickor väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi menar attflickornas sociala bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Samtligaflickor har under någon period av sitt liv umgåtts med killkompisar och de harfått positiv respons ifrån omgivningen på sitt val av ett mansdomineratgymnasieprogram vilket har bidragit till deras otraditionella val. Flickornasintressen anser vi vara en annan viktig faktor men även att få en yrkesbehörighetoch att efter gymnasiet direkt kunna gå till ett arbete, utan att behöva studeravidare, var av betydelse. Vad gäller upplevelsen av gymnasieinformationen såfann vi att den i vissa fall bidrog till att flickorna slutligen bestämde sig. Vår bildär att de är praktiskt lagda flickor med ett starkt självförtroende. De är positivaoch optimistiska och ser många möjligheter som de också tar tillvara på.Flickornas goda självbild och starka själförtroende anser vi är en bidragandefaktor till att de vågar gå emot strömmen och välja ett mansdomineratgymnasieprogram. Vi menar att för att kunna förstå flickornas karriärbeslutmåste man ta hänsyn till hela deras livshistoria. Vi anser att flickorna har enbred handlingshorisont då de även har kunnat se de otraditionella gymnasievalensom möjliga alternativ. Slutligen anser vi att Syv har en viktig uppgift att breddaelevernas handlingshorisont så att fler elever kan gå emot strömmen och välja ettotraditionellt gymnasieprogram.

Denna uppsats behandlar frågan kring vilka möjligheter och begränsningar det finns med att svenskämnet följer samma kursplan på alla nationella gymnasieprogram. Detta har studerats genom att undersöka hur lärare undervisar på olika gymnasieprogram, samt vilken attityd det finns till svenskämnet på de olika programmen. Data till uppsatsen har samlats in genom elevenkäter samt lärarintervjuer. Min slutsats är att oavsett om gymnasiet ska behålla systemet där alla program läser samma svenskämne, eller ämnet blir programanpassat, bör kursplanen vara tydligare. En tydligare kursplan i svenska hade kunnat hjälpa lärare att fokusera på innehållet i svenskundervisningen, samtidigt som denna kursplan kunde tydliggöra ännu mer att ämnets innehåll bör anpassas efter studieinriktning. Vidare har undersökningen pekat på att svenskämnets status inte är så hög på något program, vilket också skulle kunna förändras om mer fokus läggs på innehållet i svenskundervisningen

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder på gymnasiet innebär samt hur vägledare och elever upplever programmet utifrån begreppen känsla av sammanhang och stigmatisering. Våra frågeställningar är: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebära? 2) På vilket sätt kan skolgången anpassas för eleverna som går på individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vägledare arbeta med elever på ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gå på programmet utifrån begreppen stigmatisering och känsla av sammanhang? Vi använder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM är viktiga för personer med ADHD. Vi gör en kvalitativ undersökning med intervju som metod där vi utgår ifrån en standardiserad intervjuguide. Huvudresultatet i undersökningen är att ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebär ett program där möjligheten finns att individanpassa skolgången i så stor utsträckning att eleverna upplever sin skolgång som meningsfull.

SAMMANFATTNING Titel: Motivation på hantverksgymnasium. Författare: Stefan Erlandsson och Grete Hallum. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer från hantverksprogrammet, inriktning glas. Syftet med studien är att ta reda på varför eleverna har sökt sig till en så pass udda utbildning samt vad de tycker påverkar deras motivation till lärande i skolan. För att nå detta mål genomförde vi en intervjustudie baserad på sex elevers yttranden samt en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskning skrivit om elevers val av gymnasieprogram och deras motivation i skolan. Slutligen diskuterar vi resultaten av intervjun där eleverna har uttalat sig om vad som ligger till grund för deras gymnasieval samt vilka faktorer de anser är motivationshöjande i skolan. Resultatet från intervjuerna och litteraturstudierna visar att intresse är den faktorn som främst är avgörande vid elevers val av gymnasieprogram. Hälften av eleverna hade varit säkra på sitt val från barnsben medan den andra hälften var genuint intresserat av hantverk och hade hittat glashantverket under sitt sökande efter en hantverksutbildning. Det alla eleverna påpekade gällande deras motivation i skolan var det nära lagarbetet glasskolan kräver. Några elever ansåg att deras lärande blev bromsat av andra i gruppen men fler tyckte att allt samarbetet var motivationshöjande. Det var också olika meningar om hur högt kraven på eleverna skulle vara dock var alla eniga om att en lärare måste kunna sänka sig till elevens nivå och kunskap i en lärandesituation.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod på yrkesförberedande gymnasieprogram? / Portfolio Is portfolio use of vocational training in upper secondary schoola possible method?

Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid två gymnasieskolor i södra Sverige med användning av en enkät som bestod av 32 frågor. Det skulle både finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram på de skolor som deltog. Sextio elever från respektive gymnasieinriktning skulle ingå i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 år att delta från två skolor. Resultatet baserades på 118 besvarade enkäter, 60 från de yrkesinriktade- och 58 från de högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Individerna som studerade på högskoleförberedande gymnasieprogrammen åt i större utsträckning frukost (p=0.009) och skollunch dagligen (p=0.003) och handlade mer sällan i skolans kiosk eller närliggande livsmedelsbutik (p=0.000). De drack även kaffe med socker mer sällan under skoltid (p=0.006), drack juice eller saft mer sällan i hemmet (p=0.009) och åt chips eller ostbågar mer sällan i hemmet (p=0.044). Studiens slutsats är att det fanns skillnader mellan gymnasieelever vid de yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram när det gäller frukost- och lunchvanor. Få skillnader fanns i övrigt mellan gymnasieeleverna vid de båda gymnasieinriktningarna avseende konsumtion av produkter som kan ha betydelse för karies. / The aim of this study was to examine differences in dietary habits that have significance for the development of caries between youths at professional- respectively higher educational preparatory high school programs. A survey with 32 questions was conducted at two high schools in southern Sweden. The schools should have hade professional- and higher educational preparatory high school programs. Sixty students from each high school orientation would be included in the study. A total of 143 students >16 yearswere invited to participate from two schools. The result is based on 118 answered surveys, 60 from the professional- and 58 from the higher educational preparatory high school programs. Individuals that studied at the higher educational preparatory high school programs ate in greater numbers breakfast (p=0.009) and school lunch (p=0.003) daily and shopped more rarely at the school kiosk or nearby grocery store (p=0.000). They also drank coffee with sugar more rarely under school time, (p=0.006), drank juice more rarely at home (p=0.009) and ate potato chips or cheese doodles more rarely at home (p=0.044).The conclusion of this study is that there were differences between high school students at the professional- and higher educational preparatory high school programs with regards to breakfast- and school lunch habits. Few differences existed otherwise between both high school orientations regarding consumption of products that could have significance for the development caries.

<p> </p><p>Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte <strong>från</strong> ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte<strong> till</strong> ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater. En strategi var att förlänga betänketiden innan yrkesvalet, då bytte man till ett studieinriktat program. Man kan se att elevernas senaste omval upplevs mer säkra än tidigare val. Faktum är att alla elever valt yrkesförberedande program från grundskolan. De elever som gick på annan ort sökte sig hemåt i omvalet. Samtliga elever har bytt från yrkesförberedande program till studieförberedande gymnasieprogram. Information om gymnasiet och de förberedande aktiviteterna inom studie- och yrkesvägledning är något som skolan erbjuder inför gymnasieval. Eleverna i denna undersökning har nämnt många olika aktiviteter inom studie och yrkesvägledning men de enda kommentarerna kring detta var att det var för lite praktik och att man inte lärde sig så mycket av studiebesök på företag. Föräldrar, kamrater, vägledare och mentorer är de man i denna undersökning talar med inför sina omval. Alla informanter hävdar att de pratar med kompisar men påtalar också att det är deras egen vilja som styr. Trots denna rapports begränsningar visar detta arbete på att det för en del elever kan vara för tidigt att göra studie- och yrkesval redan från grundskolan, årskurs nio.</p> / <p> </p><p>The purpose of our essay is to shed light on the reasons for students making a new/second selection of program to upper secondary school.  The essay is based upon qualitative research and interviews with six pupils who have made a new selection.  Often the causes for making a new selection are either to leave a particular program or to enter a particular program.  Some of the reasons for students changing <strong><em>from</em></strong> a program are uncertainty, poor organization, living away from home, uncomfortable living quarters, tired of the program, lack of interest, low pace of study, as well as a lack of knowledge of one's self and/or the program.  The reasons for a student changing <strong><em>to</em></strong> a particular program are interest, uncertainty and friends.  One strategy was to extend the time for consideration regarding choice of vocation and then changing to a study-specific program.  It is apparent that the most recent selection was considered more certain than previous selections.  All of the students in this study had chosen vocational programs while in comprehensive school.  Those students who studied in communities away from home chose to return to their home community to study.  All of the students have changed from vocational programs to programs preparing them for continued academic studies.  Information concerning upper secondary school and preparation for both vocational and academic studies is offered by the school before program selection.  The students in this study have mentioned numerous activities concerning academic and vocational preparation but their only comments concerning these activities were that there was too little practical experience and too little information presented during their educational visits to various businesses.  Before making a new choice of program, students generally discuss their choice with parents, friends, guidance counselors and mentors.  All the students claim that they had had discussions with their friends but that the final decision was their own. </p>

Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte från ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater. En strategi var att förlänga betänketiden innan yrkesvalet, då bytte man till ett studieinriktat program. Man kan se att elevernas senaste omval upplevs mer säkra än tidigare val. Faktum är att alla elever valt yrkesförberedande program från grundskolan. De elever som gick på annan ort sökte sig hemåt i omvalet. Samtliga elever har bytt från yrkesförberedande program till studieförberedande gymnasieprogram. Information om gymnasiet och de förberedande aktiviteterna inom studie- och yrkesvägledning är något som skolan erbjuder inför gymnasieval. Eleverna i denna undersökning har nämnt många olika aktiviteter inom studie och yrkesvägledning men de enda kommentarerna kring detta var att det var för lite praktik och att man inte lärde sig så mycket av studiebesök på företag. Föräldrar, kamrater, vägledare och mentorer är de man i denna undersökning talar med inför sina omval. Alla informanter hävdar att de pratar med kompisar men påtalar också att det är deras egen vilja som styr. Trots denna rapports begränsningar visar detta arbete på att det för en del elever kan vara för tidigt att göra studie- och yrkesval redan från grundskolan, årskurs nio. / The purpose of our essay is to shed light on the reasons for students making a new/second selection of program to upper secondary school.  The essay is based upon qualitative research and interviews with six pupils who have made a new selection.  Often the causes for making a new selection are either to leave a particular program or to enter a particular program.  Some of the reasons for students changing from a program are uncertainty, poor organization, living away from home, uncomfortable living quarters, tired of the program, lack of interest, low pace of study, as well as a lack of knowledge of one's self and/or the program.  The reasons for a student changing to a particular program are interest, uncertainty and friends.  One strategy was to extend the time for consideration regarding choice of vocation and then changing to a study-specific program.  It is apparent that the most recent selection was considered more certain than previous selections.  All of the students in this study had chosen vocational programs while in comprehensive school.  Those students who studied in communities away from home chose to return to their home community to study.  All of the students have changed from vocational programs to programs preparing them for continued academic studies.  Information concerning upper secondary school and preparation for both vocational and academic studies is offered by the school before program selection.  The students in this study have mentioned numerous activities concerning academic and vocational preparation but their only comments concerning these activities were that there was too little practical experience and too little information presented during their educational visits to various businesses.  Before making a new choice of program, students generally discuss their choice with parents, friends, guidance counselors and mentors.  All the students claim that they had had discussions with their friends but that the final decision was their own.

Syftet med denna studie är att utreda hur inkludering, socialt och pedagogiskt, upplevs av nyanlända elever efter övergången från Språkintroduktionsprogrammet (Sprint) till ett nationellt gymnasieprogram samt vilka framgångsfaktorer för inkludering som lyfts av lärare inom en gymnasieskolas verksamhet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts genom semistrukturerade intervjuer där tre elever och tre lärare har intervjuats. Resultaten visar att eleverna, två och tre år efter övergången till sitt gymnasieprogram, i huvudsak fortfarande umgås med elever med liknande bakgrund och samma modersmål, trots att de gärna vill ha mer kontakt med svenskfödda elever. Studiens resultat visar även att eleverna upplever sig ha svårigheter med svenska språket och särskilt med ämnestypiska ord och begrepp, vilket leder till att eleverna upplever stress i skolarbetet. Lärarna arbetar aktivt för att främja de nyanlända elevernas inkludering, vilket uppskattas av eleverna. Både lärare och elever uttrycker önskemål om fler insatser från skolledningens sida, bl.a. i form av flerspråkigt studiestöd och språkstugor. Slutsatsen som kan härledas utifrån studien är att de nyanlända eleverna önskar bli mer inkluderade i den svenska elevgruppen, att svenska språket utgör en utmaning för den pedagogiska inkluderingen samt att eleverna uttrycker behov av fler åtgärder och stöd från skolledningens sida.