Varje år ställs Sveriges niondeklassare inför ett stort val som kan påverka deras framtid, nämligen gymnasievalet. Val av gymnasium är dock något komplext för eleverna. Det är mycket information som ska beaktas och det kan vara svårt att orientera sig bland alla valmöjligheter. En informationskanal är gymnasieskolornas hemsidor. Denna studie fokuserar just på gymnasieskolornas hemsidor. Studien genomfördes våren 2021 och baseras på en summativ kvalitativ innehållsanalys av 29 gymnasieskolors hemsidor. Denna uppsats syftar till att se hur samtliga gymnasieskolor i Uppsala använder sin marknadsföring på hemsidorna. Är texten på hemsidorna riktad till en viss målgrupp av elever? Vilka egenskaper är det som skolorna lyfter fram hos sig själva? För att ta reda på detta har material samlats in från gymnasieskolornas respektive hemsidor. Tidigare forskning visar att gymnasieskolor i Sverige har riktat sin marknadsföring gentemot en viss målgrupp av elever. Materialet har sedan analyserats utifrån bland annat Pierre Bourdieus kapitalbegrepp, texter om sociolingvistik samt utifrån en grundläggande marknadsföringsmodell. Resultatet av studien visar att gymnasieskolorna riktar sig mot olika målgrupper av elever. Det kan exempelvis vara att skolor väljer att skriva fram att hos dem ska eleven bli en allmänbildad individ, som bör studera vidare efter gymnasiet. Medan andra skolor istället fokuserar på att ge verktyg till eleven som hen kan använda direkt efter gymnasiet för att bli en del av arbetsmarknaden. Uppsatsen budskap är att gymnasieskolor bör fundera på vad de förmedlar för budskap till eleverna genom texten på sina hemsidor. I agendan för en likvärdig utbildning för alla bör således alla elever inkluderas och ha samma tillgång till informationen. Gymnasieskolorna bör alltså fundera på deras text är formulerade på ett sätt som når alla målgrupper av elever, så att alla elever känner att de har möjligheten att välja det gymnasium de vill.

De senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte med examensarbetet var att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention var även att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvägledning i deras nuvarande situation. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter för att nå så många som möjligt. Vårt resultat visade bland annat att eleverna fick sin vägledning först i nionde årskursen. Eleverna själva önskade att de hade erbjudits vägledningen tidigare, i sjunde eller åttonde klass. Det framkom också att det ofta var genom enbart klassrumsinformation som eleverna fått sin studie- och yrkesvägledning. Eleverna i studien tänkte mycket på framtida studier eller arbeten. Dessutom synliggjordes elevernas behov av att ha någon att ventilera dessa tankar med. Resultatet visade att det var det personliga kontaktnätet som de främst vände sig till med sina funderingar. De undersökta skolorna uppnådde inte den förväntan vi hade på studie- och yrkesvägledning. Den kunskap och de förmågor vi får med oss från utbildningen används inte i så stor utsträckning på skolorna i denna studie.

Svenska gymnasieskolor, både kommunala och fristående, har snabbt adopterat en datorbaserad inlärningsplattform. Det här betyder att varje elev får tillstånd att låna en dator från skolan, vars syfte är att effektivisera skolarbetet. Att flytta undervisningen iväg från papper och penna mot ett mer digitalt arbetssätt medför dock vissa risker gällande informationssäkerhet. Denna uppsats syftar att undersöka, genom en surveyundersökning av 4 olika gymnasieskolor i Sverige, kunskapsnivåerna i informationssäkerhet hos studenter mellan 16 och 19 år gamla, samt även hur denna kunskap lärs ut. Studien var uppdelad i en enkätundersökning av studenter, med 163 respondenter, och intervjuer med 3 anställda på 3 av skolorna. / High schools in Sweden, both public and private, have rapidly been adopting a computerbased learning platform. This means that each student is granted permission to lease a laptop from the school, which is intended to effectivize school work. However, moving the educational platform away from paper and pen and towards a digital platform poses certain risks concerning information security. This paper aims to examine, through a survey of 4 different high schools in Sweden, the education levels of students aged 16 to 19 concerning information security, and also how that education has been conducted. The study was divided into a survey of students, with 163 respondents, and interviews were conducted with 3 key members of 3 of the schools.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till denna studie är Statistiska Centralbyråns uppmärksammande om att kommunala gymnasieskolor har 7000 kronor dyrare kostnad per elev än den fristående gymnasieskolan. En av de bidragande faktorerna till att kostnaden är lägre hos fristående skolor kan vara att de har en mer effektiv inköpsprocess. Tidigare studier beskriver fristående skolornas situation som mer flexibel medan de kommunala skolorna präglas av mer byråkrati. Den problemformulering vi förhållit oss till var: Vad finns det för skillnad i inköpsprocessen vid kommunala respektive fristående skolor som leder till att kommunala skolor har en högre kostnad per elev? Syfte: Syftet med studien är att utifrån en komparativ fallstudie finna de likheter och skillnader som återfinns i inköpsprocessen hos de olika skolverksamheterna. Därefter analyseras orsaker till inköpsrelaterade olikheter fram. Metod: Vi har gjort en komparativ fallstudie av inköpsprocesser i gymnasieskolor som bedrivs av offentlig sektor och privata aktörer. Vår empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som berörs av hur inköpen går till på skolorna. Empiri: Det empiriska resultatet visar att de aktiviteter som skiljer sig åt i inköpsprocessen är val av leverantör och tilldelning av kontrakt. De fristående skolorna har ett relationsfokus i sitt arbete med leverantörerna, något som de kommunala skolorna inte har möjlighet att skapa på grund av att de är tvingade att följa Lagen om offentlig upphandling. De fristående skolorna är mer flexibla vid val av leverantör då deras ramavtal inte är bindande. Det kan även konstateras att de fristående skolorna har ett större fokus på att hålla ner sina kostnader då de har ett vinstsyfte med sin verksamhet, medan de kommunala skolorna endast behöver sträva efter att hålla sin budget och att bedriva bra undervisning. Slutsatser: Den största uppmärksammade skillnaden vi kunnat urskilja i studie är att friskolorna arbetar på ett mer flexibelt sätt. Friskolorna bygger sina ramavtal på en kostnadsorientering där relationen till leverantören ligger i fokus. De kommunala skolorna har istället en prisorientering vid val av produkt. / Background and problem: The drawn much attention to that community schools' have 7000 Swedish Crowns higher cost per pupil than independent schools', published by Statistics Sweden, is the background to this study. One of the contributing factors to the fact that the cost is lower in independent schools' may be that they have a more efficient purchasing process. Previous studies describe the independent schools' situation more flexible, while the municipal schools' are characterized by bureaucracy. The issue to relate to was: What is the difference in the purchasing process at the municipal and independent schools, which leads to the municipal schools have a higher cost per pupil? Purpose: The purpose of the study is based on a comparative case study to find the similarities and differences found in the purchasing process of the independent school operations and the activity in municipal schools, to consequently analyze purchases related causes to differences. Method: We have made a comparative case study of the purchasing processes in secondary schools' run by the public sector and private operators. Our empirical data is collected through semi-structured interviews with key people involved in the purchasing process. Empiricism: The empiric results show that the activities that differ in the purchase process are supplier selection and contract award. The independent school has a relationship focus in its work with suppliers, something that public schools' do not have the option to create because they are forced to follow the Public Procurement Act. The independent schools' are more flexible in the choice of provider as their framework agreement is not binding. It may also be noted that the independent school has a greater focus on keeping down their costs since they have a profit with their business while municipal schools' only need to strive to keep their budget and to pursue good education. Conclusions: The biggest noticeable difference we have been able to identify in our comparative study of independents schools' purchasing process and the municipal schools' purchasing process is that independent schools' are working in a more flexible way. Independent schools are building their framework agreement on the modern approach of purchasing theory, that is through a cost-orientation, where the relationship with the supplier is in focus.

Syftet med denna uppsats är att studera hur undervisningen gällande den svenska religionskunskapen ser ut och hur den disponeras. Frågeställningarna besvaras genom en enkätundersökning som behöriga religionslärare som undervisar på gymnasiet fått besvara. Dessa enkätfrågor är framtagna för att utreda hur mycket tid respektive lärare ägnar åt varje arbetsområde för att ge eleverna möjlighet att nå målen i kursplanen. Enkätens frågor är direkt ställda så att de motsvarar de kunskapsmål Skolverket publicerat i Gy11.    Exempel på den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är främst universitetslektorn Sören Dalevi och Kristian Niemi med fokus på deras begreppsförklaringar till religionsdidaktik och religionspedagogik. Ytterligare kommer universitetslektorn Björn Falkevalls lista på olika påverkningsfaktorer som varje lärare förhåller sig till i sin undervisning att bearbetas. För att testa Falkevalls lista kommer även didaktikern Gerhard Arfwedsons argument att presenteras som en motsats till Falkevall.    Resultaten i denna uppsats visar på att gymnasielärare inom ämnet religion tenderar till att ägna stort fokus på de abrahmitiska religionerna och mindre tid åt de övriga religionerna och livsåskådningarna.   // Sara Karlsson

No description available.

<p>The study examines risk perception and crisis preparedness among personnel at high-schools. The focus is set on teachers and leaders at four high-schools in Örebro municipality, Sweden. The purpose of the study is to examine crisis preparedness and identify factors which influences risk perception and crisis preparedness. The survey consisted of a questionnaire which was completed by 95 respondents. The results show that better information about the crisis preparedness in the schools is needed. Further education is also required, as two thirds of the respondents states that they have not received any training in crisis preparedness. Having personal crisis experience increases the awareness of risks. Being a leader increases both risk perception and the judgement of crisis preparedness of the school.</p>

The study examines risk perception and crisis preparedness among personnel at high-schools. The focus is set on teachers and leaders at four high-schools in Örebro municipality, Sweden. The purpose of the study is to examine crisis preparedness and identify factors which influences risk perception and crisis preparedness. The survey consisted of a questionnaire which was completed by 95 respondents. The results show that better information about the crisis preparedness in the schools is needed. Further education is also required, as two thirds of the respondents states that they have not received any training in crisis preparedness. Having personal crisis experience increases the awareness of risks. Being a leader increases both risk perception and the judgement of crisis preparedness of the school.

I detta examensarbete har semi-strukturerade intervjuer genomförts för att undersöka hur filosofilärare på gymnasieskolor uppfattar begreppet kritiskt tänkande, hur de beskriver att de arbetar med filosofiundervisning, samt hur de upplever att deras undervisning påverkar utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Bakgrunden till forskningen består av vad gymnasieläroplanen och filosofiämnesplanen säger om kritiskt tänkande, samt hur tidigare forskning förklarar begreppet kritiskt tänkande. Den tidigare forskningen beskriver filosofiundervisning som särskilt lämplig för utveckling av kritiskt tänkande hos eleverna, och visar filosofiundervisningens positiva påverkan på utveckling av kritiskt tänkande. Resultatet visar att de intervjuade lärarna beskriver kritiskt tänkande som förmågan att vara välgrundad i sina ställningstaganden, att ifrågasätta och reflektera över ställningstaganden och att visa öppenhet inför nya idéer. Lärarna upplevde att klassrumdiskussioner, diskussioner i mindre grupper och grupparbeten spelade en viktig roll i de didaktiska val som gjordes för att främja utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Dessa lärare upplevde att filosofiundervisningen hade en positiv påverkan på utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna, men att ämnesplanen var missgynnande för vissa elever.

Det finns en enorm okunskap om högkänslighet för de verksamma studie- ochyrkesvägledare inom skolan. Forskningen om högkänslighet är bristfällig och det somframgår är omdebatterat. Den forskning vi fann säger att högkänslighet är ettpersonlighetsdrag som finns hos ungefär en femtedel av världens befolkning. Dagenssnabba samhälle är inte anpassat för högkänsliga personer – vilket kan vara en nackdel för högkänsliga elever inom skolans värld. Syftet med vår studie var att undersöka vilkenkunskapsbas studie- och yrkesvägledare har om högkänslighet och hur de stödjerhögkänsliga elever i deras studie- och yrkesval. De fyra frågeställningar som undersöktesberörde områdena: kunskap och bemötande, metoder och verktyg, skolmiljön och övrigpersonal på skolan samt hur högkänsliga elever gynnas och begränsas vid studie- ochyrkesval ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. De teoretiska begreppen som användes vid analys av resultatet var the theraputic system utifrån the system theory framework (STF), Jürgen Habermas kommunikativt handlande och self-efficacy utifrån social cognitive theory (SCT). Kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades i form av nio intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att det inte finns tillräckligt med kunskap om högkänslighet för att kunna vägleda högkänsliga elever. Vidare finns det önskemål att förkovra sig mer om ämnet för att vidareutveckla verktyg och metoder, vilket kan underlätta för de högkänsliga eleverna. Det skulle kunna bidra till en bättre skolmiljö och normalisering för högkänsliga elever enligt studie- och yrkesvägledarna. I längden kan detta bidra till en ökad medvetenhet om högkänslighet både för eleverna som för studie- och yrkesvägledarna, i förhållande till hur skolan kan förbereda dem för deras kommande studie- och yrkesval.