Spelling suggestions: "subject:"gymnasieskolan."" "subject:"gymnasieskola.""
31 |
Konsekvenser av förändringar i det svenska skolväsendet / Consequences of changes in the Swedish school systemRasmusson, Gustav, Blixt Jörgensen, Rasmus January 2024 (has links)
För de flesta elever utgör gymnasieskolan det sista steget före universitetsstudier, och inom vissa program får eleverna till och med en försmak av högre utbildning. Gymnasiet sammanfaller med en period i ungdomen som kan vara emotionellt utmanande, vilket gör det angeläget att erbjuda eleverna en klar, tydlig och rättvis vägledning så långt det är möjligt. Skoldisciplin omfattar många olika aspekter och kan ha olika betydelser för olika människor, vi syftar dock främst på olika skolformer. I denna kunskapsöversikt utförs en omfattande undersökning och jämförelse mellan de två huvudtyperna av skolor inom det svenska utbildningssystemet: de traditionella, kommunala skolorna och de fristående, ofta mer specialiserade skolorna. Kunskapsöversiktens primära mål är att djupgående förstå och belysa deras distinkta egenskaper, pedagogiska strategier och deras inverkan på elevernas prestationer, sociala utveckling och beslutsprocesser gällande skolval. Ett viktigt fokusområde är att utforska hur skolvalet bidrar till socioekonomisk och etnisk segregation i grundskolan. Detta inkluderar att analysera hur olika skolmiljöer påverkar elevers sociala interaktioner och elevprestationer. Kunskapsöversikten avser att utvärdera hur fristående skolor med specifika profiler, som exempelvis idrott eller teknik, påverkar elevengagemang och prestation jämfört med de mer generellt utformade läroplanerna i kommunala skolor. Viktigt att tillägga är att det även finns kommunala skolor med specifika profiler. Ett centralt tema i kunskapsöversikten är att förstå orsakerna bakom elevers och föräldrars val av skoltyp. Detta omfattar att undersöka faktorer som geografisk närhet, skolans sociala och akademiska rykte, samt uppfattade framgångsnivåer. Genom att samla in både kvantitativ och kvalitativ data, syftar kunskapsöversikten till att ge en mångfacetterad bild av hur dessa faktorer samverkar i skolvalsprocessen. Kunskapsöversikten ämnar också att analysera skillnaderna i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor, samt hur dessa skoltyper förbereder elever för högre utbildning och yrkesliv. Genom att adressera dessa aspekter syftar kunskapsöversikten till att utröna mönster och tendenser mellan fristående och kommunala skolor, och att bidra till en fördjupad förståelse för de olika skoltypernas fördelar och nackdelar på ett statistiskt och lokalt plan. Detta inkluderar en granskning av hur skoltypen påverkar elevernas framtida akademiska och yrkesmässiga möjligheter, samt en bedömning av hur väl eleverna är rustade för framtida utmaningar beroende på deras skolbakgrund. Denna förståelse är avgörande för att informera beslutsfattare, utbildningspolitiker, lärare, föräldrar och elever om de olika skoltypernas potential och begränsningar. Kunskapsöversiktens resultat kommer förhoppningsvis kunna ge värdefulla insikter för samhällskunskapslärare och andra intressenter inom utbildningsområdet. Genom att besvara frågan om huruvida fristående eller kommunala skolor erbjuder bättre möjligheter och/eller högre betyg, och hur de skiljer sig i termer av pedagogiska metoder, elevprestationer och sociala dynamiker, bidrar denna kunskapsöversikt till en bredare och mer nyanserad diskussion om utbildningens framtid.
|
32 |
The Carlforsska Experience : - uppfyller reklamfilmen sitt syfte?Lindstedt, Alexandra, Tilstam, Christoffer, Toster, Annie January 2010 (has links)
<p>Syftet med studien var att beskriva överensstämmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ”The Carlforsska experience”. Eleverna i detta fall var elever som gick i årskurs åtta på Skiljeboskolan i Västerås. För att beskriva överensstämmelsen gjordes en fallstudie där empiri insamlades genom intervjuer, där det togs reda på om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumärkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ”The Carlforsska experience”. Studien visade att reklamfilmen ”The Carlforsska experience” på många punkter uppfattades av mottagarna på det vis som Carlforsska gymnasiet ämnade.</p><p>Studien är avsedd för uppdragsgivaren Carlforsska gymnasiet i Västerås, men även för reklambyrån NPP som fick uppdraget att skapa reklamfilmen <em>”The Carlforsska experience”</em>. Studien är också menad för Mälardalens högskola samt de som har intresse för ämnet marknadsföring.</p>
|
33 |
The Carlforsska Experience : - uppfyller reklamfilmen sitt syfte?Lindstedt, Alexandra, Tilstam, Christoffer, Toster, Annie January 2010 (has links)
Syftet med studien var att beskriva överensstämmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ”The Carlforsska experience”. Eleverna i detta fall var elever som gick i årskurs åtta på Skiljeboskolan i Västerås. För att beskriva överensstämmelsen gjordes en fallstudie där empiri insamlades genom intervjuer, där det togs reda på om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumärkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ”The Carlforsska experience”. Studien visade att reklamfilmen ”The Carlforsska experience” på många punkter uppfattades av mottagarna på det vis som Carlforsska gymnasiet ämnade. Studien är avsedd för uppdragsgivaren Carlforsska gymnasiet i Västerås, men även för reklambyrån NPP som fick uppdraget att skapa reklamfilmen ”The Carlforsska experience”. Studien är också menad för Mälardalens högskola samt de som har intresse för ämnet marknadsföring.
|
34 |
Tilltal i bild och text : En studie av gymnasieskolors hemsidor ur ett kommunikationsperspektivLundholm, Janna January 2012 (has links)
Due to political decisions regarding the Swedish school, public and independent schools booth face the need topromote themselves in the quest for new pupils. This study aims to, from a communications perspective, examine how four selected upper secondary schools address their target audience; the pupils‐to‐be, on their homepages. Additionally, I intend to investigate whether, and if so, how, said addressing can be connected to the different target groups applying to the schools in question. The questions asked in this study regard the way in which the selected schools describe themselves on their homepage; how do they use the textual and visual content to address their audience, and can there be disagreement between the meaning of the text and that of the image? To answer these questions, I use a theoretical base made out of visual communication and semiotic as well as rhetorical analyses. The methodological procedure is a qualitative approach on the matter, allowing me to understand the “what” of the content on the homepages, as well as the “how” it’s being communicated. I have separated the text from the image, analyzing them separately, so that I can make sense of the whole based on what the segments tell me. I’ve come to the conclusion that there seems to be a pattern between the way in which a Swedish upper secondary school address their target group, and which pupils choose to apply to the school. The schools whose applicants have a high median value in their grades tend to refer to academic values in their descriptions, while the schools whose applicants have the lower median value tend to speak more of the world outside the classroom, and refer to such things as connections with companies or the pupils’ interests.
|
35 |
Kampen om eleverna : En kvalitativ studie av informationsmaterialet från gymnasieskolor i Skellefteå / The battle for the students : A qualitative study of the information material from secondary schools in Skellefteå countyBurlin, Malin January 2012 (has links)
The purpose of this study is to see how secondary schools in Skellefteå County market themselves in order to attract students. How the schools portrait themselfs, what is in focus in the information material and how the schools communicate their message to the students who are about to choose schools are the questions asked. The study contains both municipal secondary schools and independent secondary schools. A text analysis has been implemented on texts from the schools websites and interviews were conducted with five respondents from the municipal secondary schools. The independent secondary schools were unable to participate in interviews. The study is based on theories regarding communication, marketing and campaigning. The study shows that the municipal secondary schools are in the progress of presenting a united profile and identity. This is something that this study found is not really anchored with everyone who works with marketing the schools. Furthermore they want to be perceived as the serious and stabile alternative and this also is the main focus in the material from all municipal secondary schools. The independent schools seemingly wants to be perceived as caring and their main focus in the material lies in the employability of the students. They also seem to find it important to uplift the fact that it is possible to get the competence needed to carry on to university through their educational programs. Both municipal secondary schools and independent secondary schools communicate their message mainly with a sensemaking view on communication, in other words they seek a kind of relationship with the students in order to get their message through.
|
36 |
Ekonomistyrningen och ledarskapets påverkan på den svenska gymnasieskolan : En jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor / The Impact of Management Control and Leadership on Swedish Upper Secondary Schools : A comparison between public and private upper secondary schoolsCharlotte, Flodin, Sanna, Hagelin January 2018 (has links)
Introduktion: Valet av gymnasieskola, vilken skola och program en elev väljer att studera vid, är ett val alla i årskurs nio i Sverige måste ta. Ett av dessa val är om eleven ska studera vid en kommunal eller fristående skola. Idag verkar inte skillnaderna vara så stora som de var i början av 90-talet, så finns det ens några skillnader mellan en kommunal och en fristående gymnasieskola idag? Givetvis finns det många faktorer i skolans värld som går att jämföra, men vi har valt att fokusera på ekonomistyrning och ledarskap. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och öka förståelsen för vilka skillnader det finns inom ekonomistyrning och ledarskap på gymnasieskolor med olika huvudmän, samt att se om det finns något samband mellan ekonomistyrningen och ledarskapet. Metod: Vi använder oss av en deduktiv ansats i uppsatsen eftersom vi har utgått ifrån kända teorier och ett antal hypoteser som vi testat mot den insamlade empirin. Teorierna ledde till de observationer och resultat vi fått fram i studien. Vi har också använt oss av flermetodsforskning, huvudsakligen är detta en kvalitativ studie men den kompletteras av en kvantitativ metod. Studien utformas som en fallstudie och vi undersöker fyra fall. Insamling av data till denna studie gjordes genom intervjuer och enkäter. Slutsats: Gällande de fall vi har undersökt kan vi se att det inte finns några större skillnader mellan kommunala och fristående gymnasieskolor inom ekonomistyrning och ledarskap. Den största skillnaden är den politiska styrningen, annars kopplas variationerna mer till den enskilda individen och inte till huvudmän. Slutsatserna som vi har dragit i denna uppsats kan inte generaliseras eftersom studien gjordes på så få fall. En större och djupare studie behövs för att kunna generalisera resultaten.
|
37 |
Gymnasieskolor och resiliens : Anställdas uppfattningar om gymnasieskolors resiliens under coronakrisen våren 2020 till våren 2021. / Upper secondary schools and resilience : Employees' perceptions of upper secondary schools’ resilience during the corona crisis in spring of 2020 to spring of 2021.Övergaard, Ina, Blonde, Staffan January 2022 (has links)
Coronakrisen har varit och är fortfarande i skrivande stund en stor samhällsbörda för många olika typer av organisationer och har varit särskilt påfrestande för gymnasieskolor. Samtidigt har det lett till en god möjlighet att utforska organisationers krishantering. Denna studie är baserad på tidigare forskning om resiliens för att vidareutveckla begreppets förståelse och praktiska innebörd genom att undersöka hur anställdas uppfattningar av organisatorisk resiliens påverkas av demografisk bakgrund och hemarbetsförutsättningar. Studien genomfördes genom en sambandsanalys av enkätfrågor baserade på Mallaks (1998a) principer av resiliens och frågor om demografisk bakgrund samt hemarbetsförutsättningar som riktades åt anställda på gymnasieskolor i Skåne. Studien identifierade indikationer på ett starkt samband mellan vissa av Mallaks (1998a) principer (framför allt de principer som berör de anställdas egna arbeten) och anställdas uppfattningar av dess hemarbetsförutsättningar. Det identifierades även ett samband med viss demografisk bakgrundsinformation och vissa av principerna, men sambandet var svagare. Detta tyder på att det finns behov att forska vidare på anställdas behov i hemarbete samt för organisationer att tillgodose dessa behov samt undersöka hur anställdas uppfattningar påverkar organisationers resiliens. / The corona crisis has been and still is at the time of writing a major societal burden for many different types of organizations and has been particularly stressful for upper secondary schools. At the same time, it has led to a good opportunity to explore organizations' crisis management. This study is based on previous research on resilience to further develop the understanding of the concept and its practical meaning by examining how employees' perceptions of organizational resilience are affected by their demographic background and working from home conditions. The study was conducted through a correlation analysis of survey questions based on Mallak's (1998a) principles of resilience and questions about demographic background as well as the conditions for working from home aimed at employees at upper secondary schools in Skåne. The study identified indications of a strong connection between some of Mallak's (1998a) principles (especially principles that concern the employees' own work) and employees' perceptions of their conditions while working from home. The study also identified some connection with demographic background information and some of the principles, but this connection was weaker. This indicates that there is a need to further research the needs of employees while working from home as well as for organizations to meet those needs and to examine how employees' perceptions affect the organizations resilience.
|
38 |
Självpresentationernas logiker : en tematisk studie av gymnasieskolors identitetsskapande på webbenGustrén, Cia January 2019 (has links)
The aim of this licentiate thesis is to examine the means of self-presentation on the websites of 18 upper secondary schools in Sweden. This empirical material may be referred to as a kind of marketing since they render a highly idealized image of schools. To some extent they exaggerate what school is about, as a way for schools to promote themselves as well as to maintain their hold on the market. Self-presentations thus play an important role in the struggle to attract prospective students and keep these enrolled. The fact that self-presentations refer to schools and not companies in general—although several schools certainly strive to define themselves as such—indicates that self-presentations are not like any other marketing practice. They can also be read as a kind of imaginative documents. In this capacity, self-presentations do not only express what school is or may be interpreted as, but foremost how it envisions itself in the future. The material underlying the study consists of a selection of excerpts that were collected from the schools' webpages at different points of time during the years 2011/2012 and 2016/2017. This allowed me to study both continuities and change in the way schools are presented online. In this study, schools' self-presentations are analyzed thematically in combination with Jason Glynos and David Howarth's so called logics approach, which has been developed out of poststructuralist discourse theory and its ontological assumptions. A logic may be understood in this case as a rule or pattern governing the way a phenomenon like school is constituted. As a research strategy, logics have helped me explore, step by step, the conditions of possibility as well as impossibility of identity-formation processes. I mainly deal with four logics that comprise the overarching principles that structure what it means to be a school: business adaptation, academization, individualization and social responsibility. The empirical study thus consisted in setting out the social, political and fantasmatic aspects of these logics—which consequently served to thematically analyze the contemporary identity-formation on schools' websites. Social aspects have been a descriptive tool to study what characterizes school as presented in the empirical material, whereas political and fantasmatic aspects refer to analytical and critical perspectives. The aim has been to illuminate not only the way schools' identities are organized but also how and why this happens – in other words, what logics do to the identity-formation of schools. Importantly, the logics in question are interrelated and work together at the same time as they 'struggle' over the significance of being a school. As I argue, the identity-formation of upper secondary schools can hence be perceived as crisscrossed by competing and complementary logics that all make certain claims as to what a school is supposed to be (or not). The main task of a traditional Swedish school has been to foster democratic members of society. The findings of my study, however, question such a general understanding. In my empirical material a self-referential meaning of school rather emerges with the purpose to produce good employees; that is, a competent work-force willing to submit to the norms and values of the corporate sector. Subsequently, the boundaries between school and the surrounding world are also increasingly loosened, as business is brought into the classroom and made a premise of learning and development in accordance with the needs and interests of the labor market. However, this replacement of a traditional school is only partial. Since schools are equally dependent on the societal tradition to appear as legitimate and credible alternatives on the educational arena they cannot wholeheartedly commit themselves to a corporate identity. Hence, self-presentations often indicate a struggle to be different enough to stand out from the host of other schools, but also to be similar enough to be considered a 'proper' school. This licentiate thesis has in common with previous studies that statements about qualification and employability measures have indeed increased. A corresponding decline of statements about active citizenship and critical thinking could not be detected – but then again, educational-political aspects confirm that a traditional school may be understood as a background against which an alternative school is formed. This is a conclusion which is consistent with the findings of previous studies on school and education policy.
|
39 |
”Den enskilt viktigaste pusselbiten”? : En undersökning om hur gymnasielärare uppfattar sina möjligheter och motivation till att delta i skolutvecklingsarbete. / “The single most important piece of the puzzle”? : A study of high school teachers’ perceptions of their possibilities and motivation to partici-pate in professional development as part of school developmentHögdén, Robin January 2022 (has links)
This study investigates how high school teachers perceive their possibilities and motivation to participate in professional development as part of school development. This is because previous research shows that teachers’ work situation is tied to contextual factors that determine possibility and motivation, such as work environment, workload, government control and autonomy. The study looks at how the teachers try to define school development and what factors they perceive to affect or determine their possibility and motivation to take part in professional development thorough the method of focus groups. Three focus groups from three different private high schools in the center of a big urban area in Sweden have been performed and analyzed through motivational theory, specifically two-factor theory. The study shows that the teachers say that they perceive so-called hygiene factors relating to leadership, organizational factors such as scheduled time for planning, autonomy as well as their interests and keen, role models and subject relevance the most important factors that determine possibility and motivation for their professional development. These results coincide with previous international research about teacher’s professional development. The study concludes that teachers have strong perceptions of the factors that affects their possibilities and motivation to school development, which principals and other actors in the chain of governance could use to create successful school development. / Denna studie undersöker hur gymnasielärare uppfattar sina möjligheter och motivation till att delta i yrkesutveckling genom skolutveckling. Detta eftersom tidigare forskning uppger att lärares arbetssituation kopplat till kontextuella faktorer påverkar möjlighet och motivation, såsom exempelvis arbetsmiljö, arbetsbelastning, institutionell styrning och autonomi. Med hjälp av fokusgrupper som metod undersöks hur gymnasielärare försöker definierar skolutveckling och berättar om vilka faktorer som de upplever påverkar sina möjligheter och motivation till att delta i skolutvecklingsarbete. Tre fokusgrupper från tre olika centralt placerade friskolor i en svensk storstad genomfördes och analyserades genom motivationsteori, specifikt tvåfaktorteori. Studien visar att lärarna uppger att de viktigaste faktorerna som möjliggör och motiverar lärares deltagande i skolutveckling är så kallade hygienfaktorer relaterade till ledarskap, arbetsförhållanden såsom tid för planering, autonomi men även intresse, förebilder och ämnesrelevans; vilket sammanfaller med tidigare internationell forskning om lärares yrkesutveckling. Studien konkluderar att lärare har tydliga uppfattningar om vilka faktorer som påverkar deras möjligheter och motivation till skolutvecklingsarbete, vilken skolledare och andra deltagare i skolans styrkedja skulle kunna använda sig av för att genomföra framgångsrika skolutvecklingssatsningar.
|
40 |
Cybersecurity in the Technology Subject from the Swedish Perspective : Investigation, Analysis, and Evaluation Tool / Cybersäkerhet i teknikämnet från det svenska perspektivet : Undersökning, analys och utvärderingsverktygMushtaq, Wafaa January 2020 (has links)
This thesis contains pioneer work in Sweden which contributes to the research on cybersecurity teaching within the Technology subject as formulated in the course and subject governing documents.The work goes in line with a bigger strategy of the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) and the European Union (EU). A discourse analysis was performed on the interviews with four Swedish expertsfrom MSB, Internetstiftelsen, and #290CyberSecurity respectively where the interview questions were formulated around three axes; the first axis was the cybersecurity content and knowledge aimed at young individuals, the second axis was the experts’ views on teaching cybersecurity starting from lower secondary schools, and the third axis was regarding platforms or tools that could be used in cybersecurity teaching and what the experts’ perceptions on them are. The analysis resulted in six different codes and formulated the views of the experts. Content analysis was also performed on information from the experts’ organizations which were 14 security documents and reports in total that resulted in a content frame of ten cybersecurity areas. All the ten areas were found to be related to the keywords that appear in the governing documents of the Technology subjects in the course syllabus for grades 7-9 and the subject syllabus for Technology 1. Current cyber attacks and risks threatening young students were further analyzed under each area to narrow down the content frame tailoring it to young students. A new online evaluation tool was then developed to assess the cybersecurity sensibility of the young students. The formulation of the questions was inspired by the SANS cybersecurity awareness survey as well as based on both, the ten cybersecurity areas that are categorized in this thesis and the different scenarios of risks and cybersecurity attacks threatening young students. Domain SamplingTheory (DST) and scenario-based questions were considered to make the tool more fitting for the young and minimize the errors. The tool tested a random group of 250 students from 12 municipalities where110 were in the sixth grade and 140 in the ninth. The tool showed that despite students spending most of their time online using different devices and applications, they are not secure enough which puts them at risk. Moreover, most of the students were interested in getting cybersecurity education and very few received it in schools even though the cybersecurity requirements are stated in the governing documents of the Technology subject. / Detta examensarbete innehåller banbrytande arbete i Sverige vilket bidrar till forskningen om cybersäkerhetsundervisning inom teknikämnet i svenska skolor. Arbetet går i linje med en större strategi från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Europeiska unionen (EU). En diskursanalys utfördes på intervjuerna med fyra svenska experter från MSB, Internetstiftelsen och #290CyberSecurity där intervjufrågorna formulerades runt tre axlar; den första axeln var cybersäkerhetsinnehållet som är riktad mot unga individer, den andra axeln var experternas syn på undervisning i cybersäkerhet som börjar från grundskolorna, och den tredje axeln gällde de plattformar eller verktyg som kunde användas i cybersäkerhetundervisning samt vad experternas uppfattning om dem är. Analysen av intervjuer resulterade i sex olika koder vilket speglar experters åsikter. Innehållsanalys utfördes också på information från experternas organisationer. Det var totalt 14 säkerhetsdokument och rapporter som resulterade i en innehållsram med tio cybersäkerhetsområden. Alla de tio områdena är relaterade till nyckelorden som finns i styrdokumenten för teknikämnena i kursplanen för årskurs 7-9 och ämnesplanen för Teknik 1. Aktuella cyberattacker och risker som hotar unga elever analyserades vidare under varje område för att begränsa innehållsramen och anpassa den för unga elever. Ett nytt online utvärderingsverktyg utvecklades sedan för att bedöma cybersäkerhetsrespons och attityd hos de unga eleverna. Formuleringen av frågorna inspirerades av SANS cybersäkerhetsmedvetenhetsundersökning och var baserad på de tio cybersäkerhetsområdena som kategoriseras i detta examensarbete samt de olika scenarierna för risker och cybersäkerhetsattacker som hotar unga elever. Domain Sampling Theory (DST) och scenariobaserade frågor ansågs göra verktyget mer passande för de unga och minimera felen. Verktyget testade en slumpmässig grupp på 250 elever från 12 kommuner där 110 gick i 6:an och 140 i 9:an. Verktyget visade att trots att elever tillbringar större delen av sin tid online med olika enheter och applikationer är de inte tillräckligt säkra, vilket utgör en risk för dem. Dessutom var majoriteten av eleverna intresserade av att få utbildning i cybersäkerhet och väldigt få fick det i skolorna trots att det står i styrdokumenten för teknikämnet.
|
Page generated in 0.0688 seconds