Spelling suggestions: "subject:"gymnasieskolan."" "subject:"gymnasieskola.""
41 |
En livboj att omfamna när det stormar : En kvalitativ studie av svenska gymnasielärares upplevelse av organisatoriska rutiner under och efter Covid-19 pandeminGustavsson, Julia, Krammer, Camilla January 2024 (has links)
Bakgrund: Organisatoriska rutiner utgör ett fundament för organisationers arbetssätt. För organisationers överlevnad krävs en adekvat anpassningsförmåga när omvärlden förändras, som exempelvis vid en samhällsomvälvande kris. Individer har en avgörande roll i denna omställning. Tidigare forskning redogör för hur individer påverkar organisatoriska rutiner, men det omvända förhållandet lyser med sin frånvaro. Dessutom saknas forskning på hur organisationer återgår till en vardag utan kris och vad som då sker med organisatoriska rutiner. Dessa förhållanden är betydelsefulla att studera, för att utökaorganisationers förståelse för hur de kan bidra med rätt stöd till individer inom organisationer, under och efter en extern kris. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka organisatoriska rutiners roll för gymnasielärare i svenska gymnasieskolor under och efter en extern kris. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi baserad på ett konstruktionistiskt perspektiv. Empirin har insamlats med hjälp av nio stycken semistrukturerade intervjuer i en små-N-studie. Intervjupersonerna har valts utifrån ett mål- och kriteriestyrt urval. Dataanalysen har utförts genom tematisk analys. Slutsats: Organisatoriska rutiner spelar en avgörande roll för gymnasielärare i tider av kris. De är en källa till stabilitet internt och möjliggör för organisationsöverskridande samarbete externt. Därutöver utgör organisatoriska rutiner ett verktyg i arbetet att uppnå ett tillfredsställande resultat i tider av kris, samtidigt som de sparar gymnasieläraremerarbete i jämförelse med om de inte existerat. Organisatoriska rutiner spelar även en betydelsefull roll för hur gymnasielärare uppfattar sin yrkesroll, varpå de utgör en drivkraft för fortbildning. Vid återgång till vardag utan kris förblir organisatoriska rutiner intakta, med undantag för justeringar i sekvenser som visat sig fungera bättre i den kontexten. Nyckelord: Organisatoriska rutiner, Kris, Covid-19 pandemin, Gymnasielärare, Svenska gymnasieskolor, Distansundervisning / Background: Organizational routines constitute a foundation for the way organizations operate. The survival of organizations requires adequate adaptability when the world around them changes, as in the case of a societal crisis. Individuals play a crucial role in this transition. Previous research addresses how individuals influence organizational routines, however, the reverse relationship is lacking. Furthermore, there is a gap in research regarding how organizations recover from crisis and what effect this has on organizational routines. Such relationships are important to study, in order to expand organizations' understanding of how they can provide the appropriate support to individuals within organizations, during and after an external crisis. Purpose: The purpose of this paper is to investigate the role of organizational routines for upper secondary school teachers in Swedish upper secondary schools during and after an external crisis. Methodology: The study was conducted using a qualitative research strategy based on a constructionist perspective. The empirical data was collected using nine semi-structured interviews in a small-N study. The interviewees were selected on the basis of a purposive and criterion-driven sampling. Data analysis was carried out through thematic analysis. Conclusion: Organizational routines are essential for upper secondary school teachers in times of crisis. They are a source of stability internally and enable cross-organizational cooperation externally. Organizational routines are a tool for achieving satisfactory results in times of crisis, while saving upper secondary school teachers' workload in comparison to not having them. Organizational routines play an important role regarding how uppersecondary school teachers perceive their professional role, thus providing an incentive for further learning. When returning to everyday life without a crisis, organizational routines remain intact, except for adjustments in sequences that function better in the current context. Keywords: Organizational routines, Crisis, Covid-19 pandemic, Upper secondary school teachers, Swedish upper secondary schools, Distance education
|
42 |
Verksamhetsstyrning i utbildningssektorn : Ett möjliggörande och tvingande perspektiv / Performance Management in education sector : An enabeling and coercive perspectiveCombler, Johan, Kuylenstierna, Wilhelm, Alkour, Khaled January 2022 (has links)
Tidigare forskning inom verksamhetsstyrning har fokuserat mestadels på finansiell drivna företag med hierarkisk styrning. Där den grundläggande tanken till verksamhetsstyrningen kommer från David Otleys ramverk från 1999 men har senare utvecklas. Med bland annat mer tydlighet i kommunikation och styrning mellan ledning och anställda. Det teoretiska ramverket som har används är Borys & Adlers ramverk från 1996 om möjliggörande och tvingande kontroll och som innehåller fyra attribut: reparation, intern transparens, global transparens och flexibilitet. Den datan som samlades in är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer med lärare som jobbar på grundskolor eller gymnasieskolor i syfte att ge inblick i hur de upplever verksamhetsstyrning. Lärarna kände att de fick lösa mång problem som uppstår självständigt och endast ifall det var något större och som inte lärarna enskilt kunde lösa så kopplades andra resurser och chefer in som stöd. Lärarna var autonoma i deras egna arbete och tyckte att kompetensutveckling bidrog till kunskaper som gynnade dem i deras yrkesutövning och därmed den interna transparensen. Lärarna hade även en organisationskännedom i form av samspel med kollegor med till exempel planering av ämnesöverskridande uppgifter. Det fanns även en möjliggörande flexibilitet i lärarnas arbete. / Earlier research within Management Control systems had focused on mostly the financially controlled companies with typical hierarchical guidance. There the main research thought about this type of management control or performance control system is coming from David Otley´s framework from 1999 but the framework has been further developed by him and other researchers. With, among other things, more clarity in communication and control between management and employees. The theoretical framework that has been used under this thesis research is Borys & Adlers framework from 1996 about enable and coercive control which includes four different attributes which are: repair, internal transparency, global transparency, and flexibility. The data was collected in semi-structured interviews with teachers that work at primary or secondary schools with the purpose of achieving insight into how they feel about the performance management control. The teachers felt that they needed to solve many of the problems that appeared by themself and only if the problem was too big or complex for them alone did they take help of other resources or the school management at the schools for support. The teachers were autonomous in their work and thought that competence development contributed to the knowledge that benefited them in their professional practice and therefore contributed to internal transparency. The teachers also had organizational knowledge in terms of interaction with their colleagues with, for example, the planning of cross-disciplinary courses. There was also enabling flexibility in the teachers' work. / <p>Arbetet skickades in till examinator 13/1-2022.</p><p></p>
|
43 |
”Maten är kass, men lärarna är snälla” : Recensioner av gymnasieskolor - ett beslutsunderlag för gymnasievalet på skolmarknaden / ”The food is crappy, but the teachers are kind” : Reviews of schools – basis for decision-making for upper secondary school election on a school marketBarakat, Mohammed, Östergren, Rolf January 2019 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för vad det är elever som söker till gymnasieskolan kan tänkas möta då de läser recensionstexter. Syftet är således att kartlägga recensionssystemets omfattning och innehåll kvantitativt; vad som tas upp i recensionstexterna, samt att undersöka hur recensionstexterna är konstruerade. Avslutningsvis syftar uppsatsen till att diskutera recensionssystemet i en större samhällskontext - som ett resultat av och en del i vår samtid. Vilka ämnen och teman förekommer i recensionstexter av gymnasieskolor samt hur frekvent är förekomsten? Hur värderas (positivt, negativt eller neutralt) de olika temana i recensionerna? På vilket sätt är recensionstexterna konstruerade och hur kan det tolkas? På vilket sätt framträder en skolmarknadsdiskurs i recensionstexterna? Metod De kvantitativa frågorna undersöks genom en innehållsanalys av slumpmässigt utvalda recensioner på gymnasieskolor i Stockholms län. De förekomna orden kvantifieras och delas in i teman, kategorieroch subkategorier. En bedömning görs även utifrån om de förekomna orden lyfts i en positiv, negativ eller neutral kontext. Den kvalitativa delen utgörs av en textanalys inspirerad av diskursanalysen. Av ett antal utvalda recensioner, baserat på dess innehållsliga relevans, analyseras dessa semantiskt med diskursanalytiska verktyg. I diskussions- och analysdelen behandlas resultatet utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning. Resultat Av innehållsanalysen framgår att de vanligast förekommande temana var allmänna värdeomdömen om skolan, att kommentera lärare samt skolans upplägg och utbildningens kvalité. Det är även vanligt att sociala aspekter så som atmosfär och gemenskap lyfts fram i recensionerna. Av den kvalitativa delen framgår det att recensenterna uttrycker sig på ett sätt som speglar skolmarknadsdiskursen. I somliga fall framgår tydligt hur recensenten anammat skolmarknadsdiskursen. Slutsats Resultatet indikerar att recensionssystemet riskerar att generera segregerande effekter. Framförallt utifrån den asymmetriska tillgången av information och att skola och identitet knyts allt närmare varandra. Detta förtydligas och ställs på sin spets i hur recensionerna är konstruerade och kan, i vissa fall, tänkas vara svårare att bearbeta då gemene elev tenderar att se recensenter som objektiva (till skillnad från övrig tillgänglig information). / Aim The aim with this study is to explore what kind of information pupils, searching for upper secondary school, might get from reading reviews of schools. The purpose is thus to quantify the scope and content of the review system quantitatively; what is mentioned in the review texts, and to examine how the review are textually constructed. Finally, the paper aims to discuss the review system in a larger social context - as a result of and a part of our time. What topics occur in reviews of upper secondary schools and how frequent is the occurrence? How are the different themes in the reviews valued (positive, negative or neutral)? In what way are the review texts constructed and how can it be interpreted? In what way does a school market discourse appear in the reviews? Method The quantitative questions are examined through a content analysis on randomly selected reviews of upper secondary schools in Stockholm County. The words in question are quantified and divided into themes, categories and subcategories. An assessment is also made based on whether the existing words are lifted in a positive, negative or neutral context. The qualitative part consists of a text analysis inspired by the discourse analysis. From a number of selected reviews, based on its substantive relevance, these are semantically analyzed with discourse analytics tools. In a merged discussion and analysis section, the result is treated on the basis of the theoretical framework and previous research. Results The content analysis shows that the most common themes were general value reviews of the school, commenting on teachers and the school's structure and the quality of the education. It is also common to mention social aspects such as atmosphere and cohesion. From the qualitative part it appears that the reviewers express themselves in a way that reflects the school market discourse. In some cases, it is clear that the reviewer has adopted the school market discourse. Conclusion The result indicates that the review system risks generating segregating effects. Especially based on the asymmetric availability of information and the fact that school and identity are getting more connected. This is clarified and put on its tip in how the reviews are constructed and, in some cases, may be more difficult to process when the common student tends to see reviewers as objective (in contrast to other available sources of information).
|
Page generated in 0.0569 seconds