För att belysa frågan om vilka kunskaper elever behöver för att klara antagningsprov till musikhögskola är syftet med föreliggande uppsats att utforska hur tre musikhögskolestudenter ser på sina högskolförberedande studier i ämnet musik. Forskningsfrågan är: Hur uppfattar studenterna att gymnasieskolans estetiska program och/eller folkhögskolans estetiska kurser förberett dem inför högskolestudier i musik? Studien ramas in av hermeneutisk perspektiv och metoden är kvalitativa intervjuer med tre högskolestuderande i musik. Resultatet är indelat i två teman: Gymnasieskolans högskoleförberedelser och folkhögskolans högskoleförberedelser. Under temat gymnasieskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att gymnasieskolan inspirerar dem till fortsatta studier i musik på folkhögskola, att brist på information gällande högskoleutbildningar i musik förekommer och att det föreligger en avsaknad av förberedelser inför högskolestudier i musik. Under temat folkhögskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att musicerande i grupp förekommer på folkhögskolor och att dessa förbereder dem inför högskolestudier, att även musikteoretisk undervisning förekommer som förbereder dem för högskolestudier och att träning i auditions och prov förekommer och förbereder dem inför antagningsprov. I sista kapitlet diskuteras det gap som framkommer i de intervjuade studenternas uppfattningar gällande skillnaden mellan gymnasiets kurser och musikhögskolornas antagningsprov, gymnasiets undervisning i musikteori och notläsning, folkhögskolans roll i elevernas musikutveckling, artistdiskurs visavi skoldiskurs samt frågan om alla elever som läser estetisk inrikning på gymnasiet vill bli musiklärare eller musiker. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och några förslag på fortsatt forskning ges.

Abstract Nordberg, Olle (2014) Nöjesläsare och analytiska texttolkare. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Uppsala University, Sweden This thesis discusses the literary reading of Swedish teenagers in the digital era, with a focus on literary competence and attitudes. The results are based on two empirical studies, which in some ways are related to each other. The first study compares teenagers’ reading in 2000 and 2012. Swedish 18 year-olds were given an essay test that originally took place as a national test in 2000. In the test assignmentthe student is asked to discuss his/her own reading. A comparison has been made between results from each year and changes in young people’s relationship with fiction has been analyzed during a time period when the IT and multi-media habits of teenagers were radically shifting. In the following study, the same group of students, from 2012, read a short story by the Swedish author Werner Aspenström. They processed the text by answering different kinds of questions about their reading including emotional reactions, interpretations and associations. They also answered questions about themselves as readers of fiction and media consumers.     The first study indicates that there has been a change in the view of literary fiction so that the reading of fiction today is seen by young people as mere entertainment. To see the reading of fiction as a way of understanding reality better and developing one’s personality is clearly more common among the test results from the year 2000. This tendency can also be observed in the fictional works that students refer to as strong reading experiences. Young people from the 2012 test emphasize fantasy to a greater extent than was the case 12 years earlier. In that earlier group there was a larger number of classics and renowned writers mentioned.  Overall, the reading experiences are described as entertainment in a rather shallow and subjective way by the 2012-students. Their literary competence appears to be low.     However, in the second study it became clear that these teenagers actually possess a rather advanced literary competence. The results from the interpretative parts of the survey are generally good, even though students state that they read very little fiction compared to other forms of media consumption. It is clear that the students can shift between different kinds of reading, and that they can be competent readers even if they do not regard themselves in that way. Another seemingly contradictory conclusion from the study is that the teenagers can express a really positive attitude to books and the reading of fiction, but at the same time state that they very seldom read. The results show, however, that they clearly do not connect their reading from screens with their traditional book reading. All the reading done while working on school projects and so on simply does not count as “reading”. In addition to this it can be said that the traditional division between fact and fiction is not something that these young readers set store by. Time-hallowed lynchpins in the complex field of literary reading appear to have become obsolete.     In the concluding part of the study the need for new perspectives and empirical ways of understanding the reading of young people is underlined. The results are presented as a possible starting point for a morecomprehensive discussion, not only in the area of empirical reading studies, but also in the fields of literary teaching and literary didactics.

<p>Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ”redskap”, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer.</p>

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ”redskap”, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer.

Hela idén med min uppsats har varit ett intresse och nyfikenhet om varför gymnasiets ekonomiprogram har varit och är så attraktivt att söka, i genomsnitt 7,7 % ökning per år mellan 2011–2019. Uppsatsens syfte har varit att söka en eventuell förklaring mellan ekonomiseringen av samhället och det ökade intresset för att studera på gymnasiets ekonomiprogram. Det är en kvalitativ analysmetod som har använts, en fallstudie i ekonomisering. Det teorimaterial som utgör grunden för analysen, är ekonomiseringen av samhället, ungdomars medievanor och motivationsteorier. I anslutning till syftet, ställdes två frågor: om det är möjligt att tolka och förstå uppgången bland förstahandssökande till gymnasiets ekonomiprogram utifrån ekonomiseringen av samhället, hur ser den då ut, samt, - finns det alternativa tänkbara förklaringar till uppgången av sökande till ekonomiprogrammet? Båda dessa frågor fick ett jakande svar. I min sammanfattning kom jag fram till, att gymnasievalet inte är någonting som avgörs mellan någon part från skolan och eleven, utan det sker på en annan arena utanför skolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som kan ha betydelse för läsundervisningeni engelska på gymnasiets yrkesprogram. Anledningen till att yrkesprogram har valts fördenna studie beror på att det verkar finnas ett stort läsmotstånd på dessa program, och det är svårt att hitta tidigare forskning om just yrkeselever. Hur engelsklärare utformar sin läsundervisning, vilka arbetsmetoder för läsning som anses vara lärorika/mindre lärorika för läsundervisningen i engelska på yrkesprogram, samt vilka faktorer som har betydelse för yrkeselevernas arbete med läsuppgifter i engelskundervisningen kommer att undersökas närmare. Metoden som tillämpas för att undersöka detta är fyra kvalitativa lärarintervjuer samt sex elevintervjuer. Resultatet visar att fria val av texter har en positiv inverkan för elevernas läsmotivation och detta är något som får stöd både från lärare och elever, men i huvudsak från elevperspektivet. Vidare så framkommer det i resultatet att stödet för diskussioner i helklass eller mindre grupper som arbetsmetod i läsundervisningen inte har ett särskilt starkt stöd från varken lärare eller elever, trots att tidigare forskning pekar på att diskussioner är en uppskattad arbetsmetod att använda sig av. Att elevernas intresseområden bör beaktas vid valet av texter är tydligt då denna aspekt lyfts fram av samtliga lärare samt en majoritet av eleverna. Om eleverna får läsa om något som intresserar dem är det större chans att de finner läsningen motiverande. Tydliga lässtrategier i undervisningen är något som förespråkas av hälften av de intervjuade lärarna samt större delen av eleverna. Lässtrategier förenklar för eleverna när de ska läsa en längretext och hjälper dem att förstå och komma ihåg det de läser. / The purpose of this essay is to examine what might be important for the teaching of reading in English in the upper secondary school's vocational program. The reason why vocationalprograms have been chosen for this study is due to the fact that there seems to be a great resistance to reading on these programs, and it is difficult to find previous research on vocational students in particular. How English teachers design their teaching when it comesto reading assignments, which working methods for reading that are considered instructive/less instructive for the teaching of reading in English in vocational programs, as well as important aspects for the vocational students' work with reading assignments in English teaching will be examined in more detail. The method used to examine this is four qualitative teacher interviews and six student interviews. The results show that if the students are allowed to choose texts freely, it will have a positive impact on students'reading motivation and this is something that receives support from both teachers and students, but mainly from the student's perspective. Furthermore, it appears in the results that the support for discussions in class or in small groups as a working method for reading assignments, does not have particularly strong support from either teachers or students,despite previous research indicating that discussions are an appreciated working method to use. That the students' areas of interest should be taken into account when choosing texts is clear as this aspect is highlighted by all the teachers and a majority of the students. If the students get to read about something that interests them, there is a greater chance thatthey will find the reading motivating. Clear reading strategies in teaching are something thatis advocated by half of the interviewed teachers and most of the students. Reading strategies make it easier for students when they have to read a longer text and strategies will help them to understand and remember what they read.

I föreliggande studie var syftet att synliggöra effekten av känsla av sammanhang (KASAM) på sångelevers välmående, motivation och självreglering. För att ta reda på detta har frågor ställts berörande kriterier som behöver uppfyllas för att känsla av sammanhang ska infinna sig. Även frågor om vilka verktyg och strategier studiens deltagare har för att hantera inre och yttre stimuli har berörts. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där kulturen och erbjudna verktyg är av yttersta vikt för en individs utveckling, har fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i 16-17-års åldern som läser instrumentet sång på gymnasiets estetiska program. Resultatet visar att informanterna beskriver sig själva utifrån hur de lever upp till skolans förväntningar på dem. Deltagarna i studien upplever större KASAM i musikämnena, framförallt i sångundervisningen, än i övriga ämnen där flera av deltagarna uttrycker att de inte vet varför många av skoluppgifterna ska göras. Flera av deltagarna ignorerar negativ stress och gör vad skolan förväntar sig av dem för att inte riskera ett lägre betyg eller ännu värre konsekvenser. Trots detta vågar de sällan uttrycka sin stress för, eller ifrågasätta, sina lärare, utan tänker att de behöver arbeta hårdare för att leva upp till skolans förväntningar. Flera av informanterna identifierar sig till stor del med prestationer, med en bra sångröst och med höga betyg. Det framkommer även att deltagarna i låg utsträckning har medvetna och konstruktiva strategier för att hantera inre och yttre stimuli eller stressorer. I Diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till teoretisk bakgrund och tidigare forskning. Även metodval, reliabilitet och validitet samt förslag till fortsatt forskning berörs.