<p>I uppsatsen undersöks vilka gymnasieval tjejerna på Skäggetorpsskolan gör. Meningen är att få fram varför de gör de programval som de gjort och om deras bakgrund påverkar dem i deras val. Även deras egna funderingar om vad som är viktigast när de väljer program. Dock är det inte enbart deras aktuella gymnasieval som undersöks utan också vilka tankar tjejerna har om sin framtid.</p>

<p>Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital. Resultatet visar att de största skillnaderna mellan vilka faktorer som anses vara viktiga eller mindre viktiga för gymnasievalet beror främst på vilken klass eller etnisk bakgrund eleven har. De faktorer som skiljer sig mest åt är föräldrar, studie- och yrkesvägledare. De faktorer som är viktiga för samtliga informanter är gymnasieskolans information och miljö. Faktorerna som anses minst viktiga är att välja samma program eller skola som kompisar. Någon betydande skillnad mellan kön och olika faktorer upptäcktes ej.</p>

I uppsatsen undersöks vilka gymnasieval tjejerna på Skäggetorpsskolan gör. Meningen är att få fram varför de gör de programval som de gjort och om deras bakgrund påverkar dem i deras val. Även deras egna funderingar om vad som är viktigast när de väljer program. Dock är det inte enbart deras aktuella gymnasieval som undersöks utan också vilka tankar tjejerna har om sin framtid.

Ungdomar idag står inför en mängd valalternativ. Syftet med studien var att få förståelse för hur ungdomar i ett individperspektiv hanterar och upplever sin beslutsprocess beträffande sitt gymnasieval. En kvalitativ metod användes och intervjuer genomfördes med åtta elever i år nio från en skola i en medelstor kommun. Resultatet visar att tanken på gymnasievalet initieras främst från personer i ungdomarnas närhet. De har periodvis tänkt väldigt intensivt på gymnasievalet. De flesta ungdomarna tycker själva att de har tillräcklig kunskap om sig själv och alternativen. Att ta beslutet upplevs som jobbigt för några, medan flertalet säger sig vara oberörda. Slutsatsen är att beslutsprocessen är en subjektiv upplevelse som skiljer sig kraftigt åt och hanteras väldigt olika av ungdomarna. The purpose of the study was to reach understanding how youths in an individual perspective handles and experience their decision making process regarding the choice of upper secondary education. A qualitative method was chosen for the investigation and interviewees carried through with eight pupils in ninth grade from the same school and municipal. The result points out that the thoughts of the choice of education in upper secondary school initiates from people close to the youths. From time to time they have thought intensively about their choice of education. The majority of the youth think that they have enough knowledge about them self’s and the alternatives. To make the choice is hard work for some of them, while the majority states they are unaffected. The conclusion reached was that the decision making process is a subjective experience that diverge a lot and handles enormously different by the youths.

Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har. Resultatet av intervjustudien visade att elevernas bakgrund har haft stor betydelse för deras val och att det är viktigt att tjejer och killar provar på varandras områden för att ett intresse ska kunna väckas. Ungdomarnas värderingar och förväntningar på sitt framtida yrke skiljer sig från tidigare forskningsresultat om de tjejer och killar som gör traditionella val.

The properties of this material has been studied and it was found that there is very little difference in what affect students in there choice of school, studies and career. Boys who choose hairdressing and styling differ more than girls who choose a career in technics. This is a surprising result which we didn´t expect. In researching background material we learned that it should differ more in perspective of gender. We have compiled the material around young people's choices to high school. A choice that affects not only their future course of study, but also future career. The analysis was made from a gender perspective. Based on discussions and conversations with the involved schools advisors (Study and Vocational Counsellor), we have developed a number of issues that we tried to find answers to. As a representative of a typical male sphere, we chose high schools national technology program IT alignment and as a typical female sphere, we chose Barber program. By means of  qualitative survey we collected information to see patterns in background to the choices young people make who went from high schools 9:th grade to high schools 1:st year.

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie ämnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrån elevernas egna berättelser om framtid och inställning till vidare studier på Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever på varje program i det tredje och sista året på gymnasiet visar studien bland annat på att elever som valt att studera på det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrån att de vill läsa ett program som underlättar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever på Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder på en medvetenhet hos samtliga elever utifrån varje elevs förutsättningar och utbildningskapital från tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de någon gång i framtiden kommer att studera vidare på Högskola eller Universitet. Elever från det Naturvetenskapliga programmet kommer från mer studievana hem där minst en av föräldrarna har en examen från Högskola eller Universitet. Synen på pengar och karriär skiljer sig mellan programmen då detta är av mer relevans hos eleverna på det Naturvetenskapliga programmet än hos eleverna på Barn- och fritidsprogrammet.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna. Majoriteten anser att gymnasiet ska ge en bred grund för framtida studier men en intervjuperson ser ett framtida yrke som det primära. Föräldrarnas roll i sina barns gymnasieval har flera dimensioner. Den visar sig genom deras förhållningssätt till barnets mognad, deltagande i aktiviteter och i diskussioner med barnet. Dessutom påverkas rollen av andra personer i barnets omgivning som enligt föräldrarna har betydelse för barnet. Resultaten visar att samtliga föräldrar anser att gymnasievalet är viktigt för deras barns framtid. Vi har dragit slutsatsen att föräldrarna, säkerligen omedvetet, påverkat barnens val genom sina egna värderingar och tidigare upplevelser. Barnens gymnasieval tycks här också visa på en social reproduktion.

Undersökningen visar vilken form av studie- och yrkesvägledning elever i år 8, i två kommuner, tagit del av. Den visar även vilken information de önskar få och vilka förväntningar de har på vägledningen inför det stundande gymnasievalet. Metoden som använts är en enkätundersökning med fasta svarsalternativ och utrymme för elevens egen åsikt. Undersökningen visar att eleverna tagit del av studie- och yrkesorientering genom åren i grundskolan. Den visar även att de vill få en personligt utformad vägledning med en vägledare de känner förtroende för. För att få studie- och yrkesvägledningen att fungera på bästa sätt för eleverna inom skolan, krävs att modeller utformas gemensamt av studie- och yrkesvägledaren, rektor och övrig personal, så att eleverna upplever att informationen de får inte är allmängiltig utan svarar mot deras enskilda behov.

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig påverkas av sina föräldrar när de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns några skillnader i denna eventuella påverkan beroende på vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid årskurs tre vid två gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som användes var både en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkäter, vilket innebär en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv användes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att se om det har någon betydelse för hur ungdomar väljer, hur deras föräldrar eventuellt påverkar dem och om det har någon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar väljer. Sedan finns även en förförståelse angående att det finns en skillnad i hur ungdomar har påverkats av sina föräldrar beroende på vid vilken skola eller inriktning de studerar. Resultatet av undersökningen tyder på att det finns skillnader både mellan skolorna och till viss del även mellan de olika inriktningarna inom samma skola. Resultatet visar att beroende på vilken skola ungdomarna har valt att studera vid så fanns det en skillnad på hur viktiga olika faktorer var när de sökte gymnasieskola.