No description available.

No description available.

No description available.

Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital. Resultatet visar att de största skillnaderna mellan vilka faktorer som anses vara viktiga eller mindre viktiga för gymnasievalet beror främst på vilken klass eller etnisk bakgrund eleven har. De faktorer som skiljer sig mest åt är föräldrar, studie- och yrkesvägledare. De faktorer som är viktiga för samtliga informanter är gymnasieskolans information och miljö. Faktorerna som anses minst viktiga är att välja samma program eller skola som kompisar. Någon betydande skillnad mellan kön och olika faktorer upptäcktes ej.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval. Det studien vill sätta ljuset på är hur elev och förälder samspelar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval samt att belysa vilka faktorer som möjligen kan påverka elevens gymnasieval. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bourdieus teoriramverk, med utgångspunkt i hans teori om utbildningsfältet.

Syftet med denna kvantitativa studie är att få veta mer om varför elever i val av gymnasieprogram väljer bort estetiska programmet musik. De samband som finns mellan betyg och gymnasieval och andra samband undersöks för att få insyn i detta område med utgångspunkt i elevernas åsikter genom enkät. I tidigare forskning är främst fokus på elevers gymnasieval, framtidsdrömmar och musikalisk identitet. Det finns också ett kapitel om musikutbildningens historia. Vidare presenteras i metodkapitlet hur enkäten formats, etiska frågor och genomförande. Studien resulterade i slutsatser om att de som var mest benägna att söka till estetiska programmet hade höga förväntningar på sitt betyg i musik. Trots detta var det ingen av de som deltog i enkäten som med säkerhet kunde svara på att de kommer söka till estetiska programmet med inriktning musik. Den pekar också på att de som var benägna att söka programmet valde bort det på grund av geografin eller viljan till annan yrkesinriktning.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka som är de främst förekommandepåverkansfaktorerna, vilket inflytande de har på elevernas gymnasieval och elevernas egnainsikter om respektive faktorer. Tidigare forskning visar att faktorer som elevernasfamiljebakgrund, livshistoria och geografiska plats är betydande vid eleversbeslutsfattande i gymnasievalsprocessen. Enligt dessa studier föredrar ungdomar attdiskutera gymnasievalet med sina föräldrar och för många är det viktigt att föräldrarna ärstolta över dem. Med en kvalitativ metod har vi intervjuat sex elever i årskurs nio medsyfte att studera vad elever baserar sina gymnasieval på, genom att undersöka olikapåverkansfaktorer. I undersökningen ställer vi frågor om intresse, omgivningens åsikter,uppväxt och andra faktorer som eleverna anser är viktiga. Det empiriska materialet haranalyserats utifrån Gottfredsons Theory of Circumscription, Compromise and selfconcept, The Careership theory och Lovéns fyrstegsmodell. Resultatet visar attinformanterna till stor del påverkas av sin omgivning, bekantas erfarenheter, upplevelseroch den egna uppväxten. Hälften av informanterna går i samma spår som någonfamiljemedlem. Studiens informanter har antingen varit och skuggat eller besökt ett ellerflera olika öppet hus. Båda alternativen ansåg de som bra och avgörande i hur de slutligenfattade sina beslut.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ”vanliga” elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får. Skolan har lättare att se och planera för elever med synliga handikapp, är en elev rullstolsbunden byggs det om på skolan och ingen kräver att han/hon ska kunna gå. Däremot om en elev med neuropsykiatriska funktionshinder finns på skolan tänker inte alla på hans/hennes handikapp, för det är inte ”synligt”. I stället upplevs eleven ofta som jobbig, stökig och ouppfostrad, där alla kräver att de ska skräpa sig och ingen tar hänsyn till handikappet.I vårt examensarbete vill vi ta reda på hur gymnasievalet ser ut för neuropsykiatriskt funktionshindrade elever. Och vilka kunskaper vi behöver ha som studie- och yrkesvägledare i vårt arbete med neuropsykiatriskt funktionshindrade elever, samt vilka valmöjligheter har neuropsykiatriskt funktionshindrade elever. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt, där vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi valde denna metod då vi anser att man under personliga intervjuer får utförligare svar på sina frågor. Våra huvudsakliga intervjupersoner är studie- och yrkesvägledare på grundskolan och elever med neuropsykiatriskt funktionshinder. För att få en helhetsbild av hur gymnasievalet ser ut, har vi även valt att intervjua tre personer från Malmö Stad som är delaktiga i elevernas gymnasieval.Enligt läroplanen Lpo94 är det skolans uppgift att se till att alla elever känner sig lika mycket värda. De ska tas hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Genom de intervjuer vi gjort, har vi kommit fram till att skolan oftast inte följer läroplanen. Studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning menar att elever med neuropsykiatriska funktionshinder har samma valmöjligheter som andra elever, medan deras grundförutsättningar kan vara annorlunda. Av de studie- och yrkesvägledarna vi intervjuat har det framkommit att resursfördelningen ser olika ut på Malmö Stads grundskolor. Vissa skolor har mindre undervisningsgrupper för elever med särskilt behov, medan andra låter de eleverna gå i vanliga klasser. I vår undersökning framkom det att en elev med neuropsykiatriska funktionshinder behöver en diagnos för att få den hjälp han/hon har rätt till enligt lagen. / Pupils with difficulties

Detta är en jämförande studie vilken undersöker hur social klass och kön tas i uttryck i elevers val av gymnasieprogram och hur dessa skiljer sig mellan två valda samhällsklasser. De valda samhällsklasserna är arbetarklass och övre medelklass och syftet med studien är att se hur valet speglas av individers klassbakgrund och kön samt hur det tas i uttryck i respektive grupp. De frågeställningar studien har besvarat är på vilket sätt social klass och genus tas i uttryck i individers val av gymnasieprogram samt hur individer förhåller sig till såväl omgivning som klass och familj i sina studieval. För att analysera detta används Pierre Bourdieus teori om social klass och habitus, Yvonne Hirdmans genusteori samt perspektivet intersektionalitet vilket bidrar till att kunna analysera teorierna tillsammans. Tidigare forskning på ämnet visar att elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning tenderar att välja studieförberedande program i större utsträckning än elever vars föräldrar inte har eftergymnasial utbildning. Vidare är den könssegregerade arbetsmarknaden ett resultat av elevers studieval vilket visar att individer tenderar att göra studieval baserat på vilket kön de har. Studien är en kvalitativ undersökning och omfattas av tio stycken semistrukturerade intervjuer med elever som går sitt sista år på gymnasiet. Fem av respondenterna tillhör arbetarklassen och resterande fem tillhör övre medelklassen. Resultatet visar att social klass färgar elevers val då utbildning värderas olika samhällsklasserna emellan. Deras upplevelser och berättelser om sina föräldrars engagemang i studierna ser mycket olika ut vilket kan ses som bidragande orsak till de skilda valen mellan samhällsklasserna. Även kön färgar till viss del elevers val och speciellt för individer ur arbetarklassen då de yrkesförberedande programmen är mycket tydligare könskodade än de studieförberedande.

SAMMANFATTNINGDen svenska gymnasieskolan är könssegregerad och det finns gymnasieprogram som domineras nästan helt av det ena eller det andra könet. Ändå finns de ungdomar som gör ett otraditionellt gymnasieval och söker ett gymnasieprogram där de kommer att vara i minoritet. Syftet med detta examensarbete är att studera hur killar som valt ett program som domineras av tjejer resonerar kring sitt val och de erfarenheter de gjort under sin studiegång. Området har undersökts genom kvalitativa samtalsintervjuer med sju stycken killar på Omvårdnadsprogrammet och Hantverksprogrammet, frisör. Dessa program är läsåret 2007/2008 två av de mest könssegregerade svenska gymnasieprogrammen. Genom intervjuerna har vi undersökt killarnas sociala bakgrund, vad de anger som orsaker till gymnasievalet, reaktioner från omgivningen, hur de uppfattar det att vara i minoritet och killarnas framtid. Resultatet av intervjustudien visade på variation hos killarna men vi fann också likheter. Flera olika faktorer spelade in vid killarnas val: intresse, tankar på det framtida yrket, praktisk utbildning och en passande personlighet, var alla viktiga områden. Även om killarna har diskuterat sitt val med personer i omgivningen har de valt utifrån sina egna tankar och känslor, de har gjort sitt val utifrån sig själva. Utifrån litteraturen vi har läst och genom att tolka vårt resultat tycker vi oss se att den nutida individualiseringen har påverkat våra respondenter. Individens frihet har ökat, och killarna verkar ha tagit vara på denna frihet. Detta förefaller hänga samman med det goda självförtroende vi upplever att respondenterna har, de har vågat gå mot strömmen och valt sin egen väg.