Denna studie undersöker faktorer som kan ha betydelse för högstadieelevers gymnasieval. Genom en kvantitativ undersökning med webbenkät söker studien besvara hur elevers kapital ser ut och huruvida elevers gymnasieval kan förstås utifrån dessa. Undersökning har genomförts på fem grundskolor i Sverige. Materialet som samlats in har analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus, vilket behandlar olika typer av levnadssätt och tillgångar i samhället. Vidare har materialet även analyserats utifrån begreppet handlingshorisont av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes, vilket handlar om alternativ en individ ser som möjliga att agera inom. Studien diskuterar huruvida gymnasievalet verkligen är ett fritt val eller om individens handlingshorisont begränsar valalternativen. Resultaten visar hur socialt och ekonomiskt kapital inte har någon statistisk signifikans, medan kulturellt kapital visar på ett samband med gymnasievalet. En framträdande faktor är hur Yrkesprogrammen ses negativt på av en stor andel svarande, vilket motiverar för fler studievägledande insatser för högstadieelever.

Covid-19-pandemin orsakade en stor omställning i samhället där även skolväsendet blevpåverkat av dess följder genom bland annat inställd prao, digitala mässor och öppet hus. Vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetade med att ge grundskoleelevermöjligheten att genomföra ett välgrundat gymnasieval under pandemin. Studiensfrågeställningar är följande: “Hur arbetar vägledare med studie- och yrkesvägledning föratt ge grundskoleelever möjligheten att genomföra välgrundade gymnasieval?”, “Hurarbetar studie- och yrkesvägledare med yrkesbeskrivningar i vägledning med elever?”samt “Hur har pandemin påverkat vägledarnas arbetssätt?” Studien utgår från en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. I analysenanvänds de teoretiska utgångspunkterna System Theory Frameworks of CareerDevelopment (STF), Cognitive Information Process (CIP) och Careership theory. Resultatet visar att vägledarna arbetar med att öka elevernas självkännedom ochyrkeskunskap genom samtal och övningar, men trots detta upplever de en lägresjälvkännedom hos eleverna som gjort gymnasieval under pandemin jämfört med tidigareår. Vägledarna håller i informationspass och övningar om gymnasieprogram och olikayrkesbeskrivningar för att vidga elevernas perspektiv och utmana eventuellaföreställningar. Trots att dessa informationspass är en viktig del i att hjälpa eleverna attgöra välgrundade gymnasieval så har de blivit färre under pandemin, som ett steg i attminska smittspridningen. Utöver färre pass ersattes praon med andra aktiviteter medkoppling till utbildning och arbetsliv och öppet hus samt gymnasiemässor digitaliserades. Ett nytt tillvägagångssätt som tillkom under pandemin var att digital vägledning blev mertillgängligt.

Den bristfälliga forskningen om resursskolor väckte ett intresse hos oss att undersöka detta närmare utifrån ett vägledarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever på resursskolor. I studien har sex yrkesverksamma vägledare på sex olika resursskolor intervjuats. Det är inte givet att alla resursskoleelever har en diagnos, men av dem som har en diagnos är ADHD och AST de mest förekommande. Empirin har analyserats utifrån Careership-teorin, KASAM samt begreppet valkompetens. Resultatet pekar på att vägledningen alltid måste anpassas efter elevernas behov. En god relation till eleverna och deras känsla av trygghet är två essentiella faktorer som är avgörande för vägledarnas arbete. Eftersom det inte alltid ligger i elevens förmåga att kunna fatta och fullfölja beslut beträffande framtiden behöver vägledarna stötta och hjälpa eleverna i olika utsträckning, för att öka deras valkompetens och förbereda dem inför gymnasievalet och den nya skolformen. Studiens slutsatser är att vägledarna inte alltid kan vidga elevernas perspektiv utan snarare kan behöva begränsa dem. Fokus ligger på att öka elevernas självkännedom och stötta dem till att kunna bli självständiga i framtiden. Forskning pekar på att det finns utmaningar för individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att etablera sig i vidareutbildning och på arbetsmarknaden. Genom att arbeta med karriärlärande kan vägledarna förbereda och rusta eleverna inför vidareutbildning och arbetsliv.

Följande arbete ämnar att problematisera och undersöka könsstereotypiska val på grundskolenivå. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det kommer sig att högstadieelever har benägenhet att göra könsbegränsade gymnasieval och till vår hjälp kommer vi utgå ifrån följande frågeställning: Vilka faktorer i relation till kön påverkar elever att välja gymnasieprogram? Denna uppsats baseras på tre teoretiska koncept, den första Careership skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt den andra är Circumscription and Compromise skriven av Linda S. Gottfredsson. Careership inkluderar begreppet habitus och menar på att faktorer så som en individs familj, kön, miljö och etnicitet påverkar individens val i framtiden. Utöver habitus är också handlingshorisont ett återkommande begrepp i teorin och innebär möjligheterna som existerar för individen. Den andra teorin beskriver utvecklingen av yrkesambitioner och inkluderar olika utvecklande stadier som vidare leder till självuppfattning. Utöver dessa har vi även valt att ha med en renodlad förklaring om genus och boken vi använt oss av till detta är Genus - om det stabilas föränderliga former skriven av Yvonne Hirdman. För att kunna undersöka vårt valda tema har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Vi intervjuade sex elever på olika skolor i Malmö, varje intervju tog cirka trettio minuter. Intervjuerna spelades in med tillstånd av intervjupersonerna och transkriberades sedan av oss författare. Vid val av våra intervjupersoner har vi tagit hänsyn till syftet med undersökningen och därav kommit fram till att den målgruppen är mest passande. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys med ett kodschema som bestod av konstruktionen av manligt/kvinnligt, social påverkan, etnicitet/kultur, socialklass och självuppfattning. Dessa faktorer har vi identifierat i vår undersökning och därför valdes de ut för kodning. Arbetet landar i att det går att identifiera en uppenbar könspåverkan när elever gör sina gymnasieval och det kommer tydligt fram att flera av dem är bundna till könsstereotyper på olika sätt. På vilka sätt detta yttrar sig ser olika ut från individ till individ, men påverkan baserat på kön existerar, oavsett om eleven är tjej eller kille.

In today´s society, students are expected to have the understanding necessary to make informed career decisions that align both their interest and education with a rapidly evolving job market. Parents are an important figure in the child´s decision-making process. Therefore, it is useful to gain a better understanding of the parents´ perspective to better meet the needs and ambitions, of not only the students but the parents as well.This qualitative study included six interviews with twelve parents of children attending grade 9. The results were analysed using Pierre Bourdieu´s key sociological concepts, capital, habitus and field. The questions we aim to answer are as follows: How do parents' reason when it comes to education? How do the parents' reason about their engagement and influence on the child in the decision-making process? Lastly, how can this be understood from the parents' educational background?Regarding the educational choice, the results of the study indicated that parents are aware of the importance that their children need to make these choices independently. However, the study also showed that parents held firm beliefs as to what they considered a good choice for their child and would consequently attempt to influence their child's career and education decisions to meet their beliefs. As long as the child's choice was in accordance with the parents´ belief system, it resulted in the parents expressing confidence in the child´s decision-making abilities and felt little need to get involved.

Det här är en semi-strukturerad intervjustudie med 6 elever som går i nionde klass på en skola som tillhör stadsdelen Öster i Malmö stad. Syftet med studien är att få en ökad förståelse på vad det är för faktorer som påverkar eleverna inför gymnasievalet och vad elevernas föräldrar har för påverkan på elevernas gymnasieval. Målet är att se hur eleverna uttrycker sig och försöka förstå vad det är som påverkar dom. Då kan man se hur resultaten ser ut och samtidigt se vad man borde satsa på i framtida forskning. På det sättet hoppas man att man utvecklar studie- och yrkesvägledningen ännu mer och gör det effektivt i arbetet och framtida elevers gymnasieval. Arbetets frågeställningar är följande: •Vilka faktorer påverkar eleverna i årkurs 9 inför gymnasievalet?•På vilket sätt påverkas eleverna i årskurs 9 utav sina föräldrar inför gymnasievalet?I analysen används en teori och en modell med flera olika centrala begrepp. Teorin är Hodkinsons och Sparks Careership med begrepp som handlingshorisont, brytpunkter, fält… Sedan har vi Patton och McMahons STF-modell. STF-modellen innehåller 2 olika system som tar hänsyn till individen och hens påverkan. Den ena är individens karakteristiska drag och den andra är individens kontext och omgivning som påverkar karriärutvecklingen. Resultaten visar att det finns flera olika faktorer som sätter prägel och påverkar elevernas gymnasieval, bland annat: Vänner, rykten på skolan, trivsel, skolans avstånd och så vidare. En del intervjupersoner nämnde liknande faktorer, andra inte, men majoriteten nämnde att det som påverkar mest är föräldrarna. Undran över vad man ska bli i framtiden och hopp om att göra föräldrarna stolta med sina val har jag en intressant studie här…

Undersökningens syfte är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon varit till hjälp för gymnasievalet.Höstterminen 2018 blir det obligatoriskt med prao för elever i årskursåtta och nio. I samband med det och våra personliga upplevelser och erfarenheter från våra VFU-perioder under studie-och yrkesvägledarutbildningen uppstod vår tanke om detta examensarbete. Då vi kommit i kontakt med elever som haft delade åsikter om prao ville vi undersöka detta. I undersökning är frågeställningarna följande: “Hur upplever elever i årskurs 9 prao?” och “Hur har praon påverkat gymnasievalet?” För undersökningen valdes en kvalitativ metod. Vi har intervjuat sex stycken elever som går iårskurs nio på en grundskola belägen i Västra Götaland. Skolan valde vi ut efter personlig kännedom då en av oss haft VFU på utvalda skolan. Informanterna valdes ut av studie-och yrkesvägledaren efter önskade kriterier. Empirin analyseras utifrån teorierna Careership och Happenstance learning theory. Resultatet från undersökningen visar att elevernas upplevelse av prao är positiv. Eleverna tycker prao är givande, lärorikt, att det är intressant att få inblick i arbetslivet och nyttigt att få prova på olika arbetsuppgifter. Praon har hjälpt eleverna i gymnasievalet då de efter avslutad prao kunnat värdera och ta ett beslut om vilket gymnasieprogram de ska välja, för att sedan kunna välja ett yrke som passar eleven utifrån sin självkännedom i samspel medupplevelsen från sin prao. I resultatet framkommer även att praon behöver bli mer kvalitetssäkrad. Det finns brister både på praoplatserna och med för-och efterarbete i skolan.

Inför gymnasiet kan idrottande elever välja att inkorporera sin idrottssatsning i sina kommande gymnasiestudier genom att söka sig till ett Riksidrottsgymnasium (RIG) eller en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa idrottsprogram går ut på att maximera möjligheterna till framgångsrika karriärer genom både skolan och idrotten och är en del av Riksidrottsförbundets system för dubbla karriärer. Gymnasievalet för idrottande elever kan därmed betraktas som ett dubbelt karriärval, där eleverna behöver ta ställning till om de vill hantera dubbla karriärer under gymnasietiden.Syftet med studien var att utveckla en förståelse för idrottande elevers dubbla karriärval utifrån begreppen identitet, upplevd självförmåga och förväntat utfall inom de båda karriärerna. För varje begrepp definierades således en idrottslig dimension och en skolrelaterad dimension. Social Cognitive Career Theory användes som teoretiskt ramverk för karriärbeslut och kombinerades med aktuell forskning på området för att konstruera en relevant forskningsansats. I populationen ingick samtliga niondeklassare på en idrottsgrundskola i Malmö, varav totalt 78 idrottande elever besvarade den digitala enkät som var studiens instrument för datainsamling.Resultatet visade att den idrottsliga dimensionen av samtliga begrepp varierade i betydande utsträckning med respondenternas beslut att söka idrottsprogram. Regressionsanalys demonstrerade att graden av identifiering med idrottarrollen kunde förutse 92 procent av respondenternas beslut och därmed var den i särklass starkaste prediktorn för beslutet att söka idrottsprogram. Den skolrelaterade dimensionen av begreppen hade inget signifikant samband med beslutet, vilket talade för att det dubbla karriärvalet gjordes oberoende av elevernas relation till skola och studier.

Matchningen på den svenska arbetsmarknaden är något som har försämrats de senaste årtionden då ungdomar väljer utbildning mer efter intresse än efter arbetsmarknadens behov. Vårdsektorn är en bransch som är i behov av utbildad arbetskraft, därför är vård- och omsorgsprogrammet ett yrkesprogram på gymnasiet som skulle behöva fler sökanden för att matcha arbetsmarknadens behov. Gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram visar på mismatch-problematiken, vilket är vad vår studie intresserar sig för. Genom att intervjua elever i årskurs 9 som nyligen gjort sitt val till vård- och omsorgsprogrammet, vill vi som blivande studie- och yrkesvägledare fördjupa förståelsen för elevernas gymnasieval. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt undersöka hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser. Frågeställningar som studien utgår ifrån följer nedan. Vad har påverkat elevernas val till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram? Vilken kunskap har eleverna om arbetsmarknaden inom vårdsektorn?Vilka framtida möjligheter ser eleverna att de har efter vård- och omsorgsprogrammet?Empirin som ligger till grund för studien har varit kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 9 på grundskolan. Studiens resultat har analyserats med Patton och McMahons (2014) STF- modell för att förklara förhållandet mellan individen och hens val kan se ut med olika influenser som påverkar. Utöver denna teori har begreppet handlingshorisont använts från Hodkinson och Sparkes (1997). Detta begrepp används för att förklara varför informanterna ser de valmöjligheter som de gör. Huvudresultaten i studien visade på att eleverna valde vård- och omsorgsprogrammet främst för att få varva klassrumsundervisning med arbetsplatsförlagt lärande. Den goda kunskapen om arbetsmarknaden och de många arbetsmöjligheterna eleverna ser är en avgörande faktor till att eleverna väljer vård- och omsorgsprogrammet.

Att välja gymnasieprogram kan upplevas svårt och pressat för ungdomar. Ibland blir intedet valda gymnasieprogrammet som de tänkt sig, en del ångrar sitt val och gör ettprogrambyte. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till ettprogrambyte. För att ta reda på det utgick vi från frågeställningar som undersöker vilkafaktorer som påverkade det första valet till gymnasiet samt vad som var avgörande för ettprogrambyte. Vi undersökte även vad informanter själva anser kunde hjälpt dem att görarätt val när det första valet gjordes. En kvalitativ metod har använts där sex individer somgjort ett programbyte blivit intervjuade om deras upplevelser. Den insamlade empirin haranalyserats med hjälp av teorin Careership där begreppen habitus, fält ochhandlingshorisont ska kunna förklara människors handlingsmönster och hur de utvecklas iolika sociala miljöer. Analys har även skett utifrån STF-modellen där begreppen system,individuella influenser, kontextuella influenser och processer används för att förklaraprogrambyten på gymnasiet. Resultatet av studien visar att informanter blivit påverkade av familj och vänner i sitt första val men att orsaker till programbyte oftast beror påutanförskap och konflikter i klassen samt svårigheter att klara av utbildningen.