Vårt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereform som föreslås i gymnasie-utredningen. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt vad som påverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in på en gymnasieskola i Skåne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever från ”Fordonsprogram-met” och fem elever från ”Hotell- och Restaurangprogrammet”, samt fyra intervjuer med vägledare. Vi har använt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar påverkansfaktorer, framtidstankar och vägledarens roll. I vårt resultat har den stora gemensamma påverkansfaktorn bland eleverna varit deras stora intresse för respektive program. Att eleverna anser sig vara praktiskt lagda är en annan stor faktor till varför de valt yrkesförberedande gymnasieprogram då de anser att det passar dem bättre än ett studieförberedande program. Den stora gemensamma nämnaren gällande framtidstankar är att majoriteten av eleverna kan tänka sig fortsatta studier efter att ha arbetat ett par år inom det de utbildar sig till under gymnasietiden. I vårt resultat har det framkommit att vägledarna anser att den stora skillnaden för deras yrkesroll är om studie- och yrkesvägledning skrivs in i skollagen.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur elever i årskurs nio upplevde sitt val till gymnasiet. Med detta avsågs de uppfattningar som ungdomarna i årskurs nio hade om sitt genomförda gymnasieval i ett backspegelperspektiv. Undersökningen gjordes ur ett elevperspektiv där avsikten primärt inte var att undersöka vad eleverna hade valt för program till gymnasiet eller varför de valt detsamma. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever från två skolor, en på landsbygd och en i centralort. Bland de mönster som framkom i undersökningens resultat var att eleverna var nöjda med sitt val till gymnasiet. De upplevde heller inte att de ångrar sitt nyligen genomförda val men att det var en otroligt svår process att ta sig igenom. Eleverna upplevde den information de fått av studie- och yrkesvägledaren första gången som mycket innehållsrik och nyttig, men också som tung och mastig, vilket gjorde att en del av dem hade svårt att ta den till sig. Alla elever uppgav att de valt eller valt bort valalternativ på grund av att de tagit hänsyn till sin egen förmåga. Genom att studera elevernas upplevelser av valet till gymnasiet har författarna fått uppfattningen av att eleverna givit utryck för att de inte vet mycket om andra valalternativ än de som de själva valt men att det finns en önskan om att få veta mer. En slutsats som görs i uppsatsen är att den bristfälliga kunskapen kan bero dels på den information som givits, dels på att eleverna selekterar information men också på att eleverna tidigt i valprocessen tvingades att välja ut ett fåtal alternativ. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Holland, Super och Gottfredsons karriärteorier samt Lewin och Festingers personlighetsteorier.

Gymnasievalet är för många ungdomar det första stora val de står inför. Känslorna varierar då många kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana utstakad. Det handlar även om begränsningar och möjligheter där den enskilde individens förutsättningar skall vägas mot utbildningssystemet och strukturerna i dagens föränderliga samhälle. I föreliggande examensarbete är syftet att söka kunskap om hur elever med svenskt respektive utländskt ursprung tänker kring sitt gymnasieval, där vi även vägt in föräldrarnas tankar. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött elever och deras föräldrar som står i vägskälet mellan grundskola och gymnasieskola. Vi söker svar på vilka faktorer som påverkar det val de slutligen gör. Vi undersöker även om det etniska ursprunget inverkar på elevernas gymnasieval. Är familjen bärare av kultur och hur inverkar detta på eleven och dennes val? Vårt sammantagna intryck är att påverkansfaktorerna kring gymnasievalet är många. Här har vi sett hur ursprung och livsvillkor präglar eleven, och hur detta möjliggör eller begränsar elevens val till gymnasieskolan. Elevernas egna åsikter är dock att deras etniska ursprung inte påverkar gymnasievalet. Vi har även sett hur elever med utländskt ursprung värderar både gymnasie- och högskoleutbildning högre än vad elever med svenskt ursprung gör, dock känner eleverna med utländskt ursprung större osäkerhet inför valet.

Syftet med denna uppsats är att ur ett elevperspektiv undersöka orsakerna till gymnasieelevers omval. Under våra praktikperioder i utbildningen har vi mött elever som gjort omval och upplevt detta som svårt och jobbigt. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vad eleverna själva uppfattar vara orsak till omvalet.Vi har intervjuat totalt nio elever som går i årskurs två och som har gjort omval i årskurs ett. Att vi valde att intervjua elever i årskurs två beror på att vi ville att eleverna skulle ha hunnit reflektera över sitt omval men ändå ha det någorlunda färskt i minnet. Vi har gjort en kort historik över hur gymnasieskolan har förändrats. De teorier vi valt att använda är Mills teori om skillnaden mellan personliga bekymmer och allmänna problem och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Vi har också använt oss av litteratur som vi anser vara relevant för vårt arbete som till exempel Skolverkets utvärdering av grundskolan -95 och Anders Lovéns Kvalet inför valet med flera.Vårt sammantagna intryck är att eleverna anger främst två orsaker till att de gjort ett omval. I vår resultatredovisning kallar vi dessa teori och tempo och sociala skäl. Vi ser också en tendens av att eleverna lägger ansvaret för omvalet på sig själva. Vi avslutar arbetet med att diskutera och analysera.

AbstractBefore the choice of upper secondary school in the ninth grade, young people need tohave knowledge of themselves and the world. In this tough choice, the parents are themain support. The supporting role, which are their thoughts on how much theyinfluence in their children’s choice of study? Based on these issues, we seek the answerto the question; which vision have the parents on their involvement in their children'schoice of upper secondary school? Which visions have the parents on the impact ontheir children's upper secondary school? Do the parents think that the children'supbringing has influenced their choices?Young people's career decisions take place in interaction with their parents and withvery different cultural, economic, social and symbolic capital. The concepts are PierreBourdieu's theory that intends to be our toolbox for this thesis. Along with Hodkinsonand Sparkes’ theory Careership the concepts describes a certain extent what influencesyoung people's choices in their life and what impact factors found in their upbringing.The concepts of socialization are these theories a whole in understanding how parentsinhibit or promote their children in electoral processes. Previous research indicatesactuation occurs unawareness of parents to their children.This survey was done with qualitative method and with the hermeneutic interpretationon the analysis. The results of our study showed that majority of the respondents believeupbringing affect the election but friends and interests are factors they believe affect themost.

Guidance counselling is the entire school’s responsibility, a review conducted by the school inspection however showed that many schools’ lack resource and clear guidelines in this field. The review also showed that many teachers are unaware that they too are responsible for guidance counselling and lack knowledge on how to put guidance counselling in their curriculum. The review also showed that even though guidelines for guidance counseling are in place, they seldom reach the teachers. This is a result of substandard control from school management, which concurs with the school inspection review. During interviews the informants testify that they have some knowledge on guidance but lack understanding of guidance processes. The students report that tutelage in schools to a very small degree has affected their self-image or knowledge of the labor market. They continue describing teachers as less important factors of influence regarding their upper secondary school program selection. The purpose of this study is to research students and teachers view on guidance counselling in elementary school to optimize guidance in school. The questions are as follows; How do teachers view guidance counselling? How do teachers work with guidance counselling in their respective subjects? How important do the students consider the teachers to be going into upper secondary school program selection? What assistance has been provided to the students going into upper secondary school program selection? The study is conducted with qualitative interviews of six informants from the same school. In order to more easily survey collected data the researchers conducted the study split into two perspectives, the teacher standpoint and the student standpoint. For the analysis two theories are used to dissect the collected empirical findings, which are Careership (and Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational aspirations.

Detta arbete kommer att handla om ungdomar i årskurs nio och hur de förberett sig inför gymnasievalet. Syftet med arbetet är att se vilka kopplingar som finns mellan prao och val av gymnasieprogram. Respondenterna har gjort sina gymnasieval och har i första hand valt ett yrkesförberedande program. De tjänstemän som har ställt upp på intervjuer har arbetar med prao på olika sätt. Genom semistrukturerade intervjuer som spelats in har vi samlat in data. De teorier som arbetet bygger på är careership-teorin, happenstance learning theory och cognitiv information processing theory. Det som arbetet kommer fram till är vilka kopplingar som kan länkas mellan prao och gymnasieval, som intressen och drömmar. Andra faktorer som har påverkat respondenternas val är till exempel familj och vänner. Det visar sig också att respondenterna ser prao som ett viktigt och roligt inslag i skolgången. Prao låter även elever att reflektera över yrken och hur dessa passar de eller ej. / This thesis will investigate how adolescents in the ninth grade have prepared themselves for the upper secondary school choice. The purpose with this thesis is to see couplings between practical work-experience and upper secondary school programs. The respondents already done their choices and their first choice is vocational programs. The officials that we interviewed has been working with practical working orientation in different ways. We have collected data through semi-structured interviews that has been recorded. The theories we use in the thesis are the careership-theory, happenstance learning theory and cognitive information processing theory. The main results show that the couplings between practical work-experience and upper-secondary school choices are for example interests and dreams about the future. Other factors that have affected the respondents are their friends and family. The respondents also think that practical work-experience is an important and fun element of schooling. Practical work-experience also creates the possibility to try out a profession and then the respondents easier can choose if the profession fits them or not.

Att välja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre Ståhl.Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som läser på gymnasiet, gemensamt för dem är deras idrottsinriktning. Syftet är att undersöka och ta reda på vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att välja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del består av en kvalitativ intervju som ger svar på hur eleverna tänkt och resonerat inför gymnasievalet. Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fält. Utöver detta har jag använt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och självsortering. Den stora drivkraften hos eleverna är att få syssla med sitt stora intresse, idrotten. Skolan de läser på ger dem stöd i detta genom att vika 600p i form av kurserna Specialidrott A, B, C där de får möjlighet att utvecklas inom idrotten. Elevernas mål med sina studier är att skaffa sig en bra utbildning att falla tillbaka på om de inte skulle lyckas med att försörja sig på sin idrott.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka marknadsföringsmetoder gymnasieskolan använder sig av, samt undersöka hur olika marknadsföringsmaterial påverkar elevernas val av gymnasieskola. Min undersökning går även ut på att ta reda på vilka andra faktorer som kan påverka eleverna vid valet av gymnasieskola. Jag gör en kvantitativ undersökning i form av en enkät till elever i årskurs 1 på gymnasiet. Jag gör även en kvalitativ undersökning i form av en intervju med marknadsföringsansvarig på skolan. Undersökningen visar att skolan i sin marknadsföring använder sig av tryckt material, hemsida på internet, öppet hus för föräldrar och elever samt en gymnasiemässa. Resultatet visar även att andra faktorer såsom föräldrar, syskon, kompisar, studie- och yrkesvägledare, skolans läge och kommunikation, antagningspoäng och utbildningens innehåll påverkar den blivande eleven i olika omfattning i samband med valet av gymnasieskola.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar på att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever svårigheter med övergångar från exempelvis skola till arbete. Men även att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvägledare skulle kunna underlätta övergångsprocessen för dessa elever. Vi har i vår undersökning utgått ifrån sex kvalitativa intervjuer. Följande frågeställningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar på att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvägledarna är grundad på förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven står i centrum och att dennes behov ska tillgodoses. Studie- och yrkesvägledarna och specialpedagogerna byter information om eleverna som de sedan kan ta del av och använda i sitt arbete, specialpedagogen i klassrummet och vägledaren i samtal. Svårigheter som identifieras är att det saknas strategier för samarbetet, men även att det inte är obligatoriskt för studie- och yrkesvägledaren att delta i elevhälsoteamsmötena. Ytterligare en svårighet som identifieras är tidsbristen.