The study deals with young people with visual impairment and their choices of upper secondary school, what is behind and how they are affected by other aspects and other people around them. It also describes how these students experience the career counseling they received for the election. This has been the purpose of the study and was examined through qualitative method and interviews with five young people aged 15 to 21 years with severe visual impairment or blindness. The results and conclusion is that these young people are greatly affected by their parents in choice of upper secondary school and that the school’s attitude to the pupil has a major impact on whether the pupil chooses the school. Most students report that they are satisfied with the career counselling they received in elementary school, but it also occur shortcomings. The basis of the work was Careership theory thanks to its concepts about turning points and routines, mainly in young people's lives such as the transition from elementary to upper secondary school.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i år 9 har för uppfattning om valet av gymnasieprogram gällande högskoleförberedande program och yrkesprogram. Vidare ville vi få kunskap om påverkansfaktorer samt om 2011 års reform gällande grundläggande behörighet påverkar elevernas val. Frågeställningarna vi ville få besvarade är hur fördelningen ser ut mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program, hur eleverna rangordnar påverkansfaktorer vid valet av yrkesprogram respektive högskoleförberedande program samt hur eleverna tänker kring den grundläggande högskolebehörigheten. För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvantitativ studie i form av en webenkät som besvarades av 234 elever i år 9. I vår teoridel har vi lyft tidigare forskning inom detta område samt hur ämnet lyfts i media, av myndigheter och politiska sammanhang. Vi utgick från Gottfredsons teori Theory of circumscription, compromise and self-creation samt Hodkinsson & Sparks teori Careership theory som grundar sig på Bourdieus tankar. Centrala begrepp i arbetet är karriärval, påverkansfaktorer i form av genus, socialt arv samt grundläggande högskolebehörighet. Vårt resultat visar att eleverna i vår studie väljer yrkesprogram i större utsträckning än övriga landet. Studien visar att eleverna väljer program utifrån intresse och att de anser att de inte påverkas av sin omgivning. Vår studie visar också att det finns en relativt god medvetenhet om den grundläggande behörigheten. / The purpose of the study was to investigate what pupils in year 9 think about the choice of high school programs for university preparatory programs and vocational programs. In addition, we wanted to get knowledge of factors of influence, and if the 2011 reform of basic competences affects students' choices. The questions we wanted to get answered were the distribution of vocational programs and university preparatory programs, how the students rank factors of influence in the choice of vocational programs and university preparatory programs as well as how students think about the basic university degree. To answer our questions, we conducted a quantitative study in the form of a web survey answered by 234 students in year 9. In our theoretical part, we have raised previous research in this area and how the subject has been raised in the media, by authorities and in political contexts. The study was based on Gottfredson's theory Theory of circumscription, compromise and self-creation, as well as Hodkinsson & Spark's theory Careership theory, based on Bourdieu's thoughts. Key concepts in the work are career choices, impact factors in the form of gender, social heritage and basic university admission. Our results show that students in our study choose vocational programs to a greater extent than the rest of the country. It also shows that students choose programs based on interest. Furthermore, they do not feel affected by their surroundings. Our study also shows that there is a relatively good awareness of the basic competence.

Söktrycket på det estetiska programmet har sjunkit markant de senaste sex åren. Det samtidigt som förstahandssökande till alla andra högskoleförberedande program fortsätter att stiga. Tidigare forskning visar på att det finns en förförståelse kring det estetiska programmet och att det är den negativa synen hos vuxna människor som påverkar ungdomar idag att söka sig till andra program. Samtidigt som de vuxna inte riktigt är medvetna om att det estetiska programmet är högskoleförberedande. Jag har i denna uppsats valt att genomföra fokusgruppsamtal med elever från det estetiska samt tekniska programmet. Jag ville ta reda på hur dessa elever möjligtvis påverkats av vuxnas syn och tankar kring gymnasieskolan. Det framgick klart att eleverna jag intervjuade själva var medvetna om en negativ syn kring det estetiska programmet och att det upplevdes som mindre seriöst och lite lättare. Resultaten analyseras med hjälp av en normteori som baseras på tre stycken normbildande komponenter, och teorin används här som ett analytiskt verktyg. Genom dessa komponenter och tidigare forskning så försöker jag hitta förklaringar till varför ungdomar idag, i större grad, väljer att läsa annat än det estetiska programmet.

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i Skolinspektionens rapport 2014 som visar på stora brister i teknikundervisningen i grundskolan och på ett minskande intresse för teknikämnet hos högstadielever, särskilt hos flickor. En oro finns att elever i framtiden inte väljer en teknisk karriär. Även internationella studier kring intresse för teknik och vetenskap visar på liknande resultat. Med ökad ålder minskar teknikintresset och särskilt utmärkande hos flickor. Flera orsaker anges till intresseminskningen såsom att objektet för intresset förändras med åldern; att mer vetenskapliga förklaringar krävs i högre årskurs än i lägre och därmed ökas svårighetsgraden. Det finns svårigheter i att mäta intresse och diskussion kan föras hur begreppet teknik uppfattas. Elevers uppfattning om begreppet teknik i forskningsstudier visar på att elever och forskare inte alltid har samma syn på vad teknik är. Studier visar dock att intresset för teknik kan ökas när teknik sätts in i ett sammanhang som involverar både människor och miljö. Kopplingen mellan intresset för ett ämne och högre studier i ämnet finns delade meningar om och några studier visar att andra faktorer än intresse styr karriärvalet. Samtidigt anger teknikläroplanen att eleven genom undervisningen ska utveckla ”intresse för teknik”. Syftet med det här examensarbetet är att angripa begreppet ”intresse för teknik” ur olika perspektiv och på vilket sätt det är påverkbart inom skolans ramar. I metoden ingår ett undervisningstema skapat av författaren som behandlar läskedrycksindustrin och som undervisats under åtta veckor på en högstadieskola i åk9. Enkäter kring teknikintresse genomförs med eleverna före och efter tekniktemat och även intervju med en grupp elever. Resultaten visar tydligt att det går att stimulera elevers teknikintresse i teknikämnet genom att välja teknik som är mycket vardagsnära till dem, såsom tekniken bakom en vanlig läskedryck. Vidare ökade elevernas intresse för teknik delvis för att de fått en ny syn på begreppet teknik. Den här studien bekräftar tidigare forskning om flickors teknikintresse, att detta ökar om tekniken sätts in i intressanta sammanhang. Gällande val till gymnasiet och sannolikheten för teknisk högskoleutbildning visar det här examensarbetet på att även om ett teknikintresse finns så har andra faktorer mycket stark påverkan på elevens karriärval.

Sweden faces a recruitment problem in the fields of science, technology, engineering, and mathematics (STEM). It has been suggested that imposter phenomenon, a feeling of fraudulence and inability to internalize success, may be the reason why many individuals, especially women, leave STEM fields. Fear of failure is theorized to be the main motive underlying imposter phenomenon. In Sweden, students are asked to choose a direction of study already when entering upper secondary school. In the current study, a survey of 1045 ninth grade students from 27 schools throughout Sweden aimed to answer five research questions: (1) How prevalent is fear of failure in grade 9 students in Sweden, (2) How does the prevalence of fear of failure differ between male and female students, (3) and between students with differing levels of achievement, (4) How do students’ fear of failure differ in relation to STEM subjects and other subjects, and (5) Are students with a higher fear of failure less likely to pick a STEM program for their continued education? The results showed that the average Swedish grade 9 student did not experience a high fear of failure, but over one fourth of the students surveyed at least partially agreed with the statements in the Performance Failure Appraisal Inventory, which puts them at risk for suffering negative mental health effects. Females experienced a significantly higher fear of failure, which may be rooted in gender stereotype consciousness. Perceived risk of failure in STEM programs was not a significant predictor for whether students picked STEM programs, and surprisingly, fear of failure was significantly higher in those that would choose to study STEM. It seems that interest in a program and future career opportunities outweighs any potential risks of failure. If students with a high fear of failure are choosing STEM programs, it is important for educators to break them out of the “imposter cycle” of overpreparing and then being unable to internalize their successes. One way to do this is to teach students about the early struggles that famous scientists faced in producing the information they are learning, in order to teach them that failure, or hard work and effort, does not signal a lack of intelligence. The best predictor for students that would choose STEM programs was whether they found mathematics and science classes easy, so sparking interest and demystifying these subjects is one of the keys to the STEM recruitment problem.

Allt färre elever väljer att gå yrkesprogram på gymnasiet. Yrkesprogrammens låga status och bristfällig information riskerar att leda till att elever väljer bort yrkesprogram på felaktiga grunder och försvårar val efter intresse. Trots att yrkesprogram ofta anses vara alternativ för elever med lågt meritvärde finns det även elever med högt meritvärde som väljer yrkesprogram. Studiens syfte var att öka kunskapen kring vad som påverkar elever vid gymnasievalet och vad som möjliggör det normbrytande valet att välja yrkesprogram trots högt meritvärde. Studiens forskningsfrågor handlade om hur elever som gått ut grundskolan med högt meritvärde resonerar kring sitt val, samt kring problematiken att yrkesprogram har låg status. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju gymnasieelever som studerar på yrkesprogram. Social Cognitive Career Theory användes för att analysera den insamlade empirin. Eleverna upplevde många fördelar med det valda programmet men påverkades samtidigt av de negativa föreställningar som andra har av yrkesprogrammen och hanterade detta på olika sätt. Studiens resultat visar att bland annat stöd och information möjliggör det normbrytande valet, och att medelmeritvärden spelar en viktig roll i elevers val av gymnasieprogram. Resultatens relevans för studie- och yrkesvägledning diskuteras och förslag på möjliga åtgärder presenteras.

Syftet med studien är att få en förståelse för fritidsledares arbete med att skapa meningsfull fritid och sammanhang för elever i grundskolan i relation till elevers gymnasieval. En kvalitativ metod har använts där fritidsledare med grundskolor som arbetsplats har intervjuats om sin syn på elevers fritid, sammanhang och gymnasievalet. Antonovskys teori KASAM (känsla av sammanhang) används för att analysera empirin utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt begreppet GMR (generella motståndsresurser). I resultatkapitlet synliggörs respondenternas resonemang kring att skapa trygghet, vara förebilder och uppmärksamma elevers behov. Respondenterna framställer sig själva i intervjuerna som engagerade vuxna och förebilder för elever. Genom sin yrkesroll skapar de meningsfull fritid för elever och engagerar sig i deras framtid. Genom att resonera med elever om yrken och gymnasievalet visar de att de tar del i den vida studie- och yrkesvägledningen utifrån att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Fritiden blir under fritidsledarens ledning en motståndsresurs som elever kan använda sig av för att hantera stressen i skolan. Slutsatsen är att fritidsledare är viktiga vuxna som medverkar till att skapa trygghet i skolan och genom sitt arbete gör gymnasievalet mer begriplig för elever.

Med denna studie vill vi med stöd av fokusgruppsintervjuer undersöka vad som har varit av betydelse för unga tjejer som gör gymnasieval inriktat mot mansdominerad bransch. Studiens forskningsfrågor lyder: Vilka orsaker finns och har varit av betydelse i tjejernas val av gymnasieprogram? Vilka uppfattningar om valet som normbrytande kan utrönas hos de tjejer som går El- och energiprogrammet? Hur kan karriärvägledningen utvecklas för att vidga elevernas perspektiv och förbättra förutsättningar för normbrytande karriärval? Intervjuerna genomfördes med två grupper av tjejer som går El- och energiprogrammet på gymnasiet. Det visade sig att de betydande orsakerna var flera men att de mest framträdande var att det fanns en osäkerhet inför gymnasievalet, skoltrötthet och till viss del slumpen. Vidare kunde vi se hur den lokala kontexten möjligtvis påverkat, som till exempel tjejernas vårdnadshavares klasstillhörighet och studieortens förutsättningar. Tjejernas uppfattning om valet som normbrytande kopplades till erkännanden de fått från sin omgivning genom olika uttryck och åsikter. De flesta av dem anspelar på att deras val bryter mot genuskontraktet. Fokus hos omgivningen hamnade på föreställningar om vad som är rimligt för en tjej snarare än det val av karriär som gjorts. Valet upplevdes ändå som fritt och eget av tjejerna. När samtalen i fokusgruppen berörde studie- och yrkesvägledningen framkom att det fanns en önskan om mer tid och stöd inför sina karriärval. Att elever ges möjlighet att undersöka sina egna förutsättningar i förhållande till karriär framkommer som en betydande del i utvecklingen av vägledning både från litteraturen och våra informanter.

Covid-19 drabbade hela världen på en mängd olika sätt. Undervisning blev på många skolor digital och gymnasiemässor ställdes in. Gymnasievalet är något som redan innan covid-19 framkallade stress och oro hos elever. Valmöjligheterna inför gymnasiet är många och tidigare forskning visar att vikten av vägledning för att kunna göra ett väl underbyggt val är stor. Syftet med denna studie är att undersöka om covid-19 har påverkat niondeklassarna på en högstadieskola i södra Sveriges gymnasieval. Vi ville även undersöka vad som har influerat elevernas gymnasieval för att på så sätt se om covid-19 är något som influerat deras val. Teorierna som studien utgår ifrån är Patton & McMahons Systems Theory Framework modell, Hodkinson & Sparkes Careership teori och Bourdieus begrepp Habitus och Kapital. Vi kommer att genomföra en kvalitativ studie där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer kommer att intervjua sju stycken niondeklassare. Resultaten visar att vänner och familj till stor del influerat niondeklassarnas gymnasieval. Utöver detta så visar resultaten att niondeklassarna själva upplever att covid-19 inte har påverkat deras gymnasieval. Slutsatsen är att covid-19 har påverkat informanternas gymnasieval på så sätt att deras handlingshorisont har begränsats. Vi ser även att informanterna har gjort känslomässiga val istället för val som är baserade på information och fakta.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande. De sociala faktorer som inte har varit särskilt betydande för valet av utbildning menar eleverna vara lärarnas- och föräldrarnas rekommendationer samt vänners val av utbildning. Vidare kan man utläsa att elever med föräldrar med en högre utbildningsnivå finns överrepresenterade i utbildningen och att utbildningen domineras av kvinnor. Genom att studera sociala mönster som grund till utbildningsval anser jag att man medvetandegör lärarens roll i skolan som till viss del kan bidra med att motverka de skilda utbildningsval som görs beroende på elevers skilda förutsättningar.