Forskning visar att övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en viktig brytpunkt i många ungdomars liv, dock är denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men också svårt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare väljer att genomföra ett programbyte. Även om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar ändå känslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar.Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för unga människors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring både gymnasieval och programbyten, belyses vad som påverkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer. Utifrån en kvalitativ metod intervjuas sex gymnasieelever och resultatet analyseras med hjälp av karriärvalsteorier samt sociologiska och psykologiska modeller. Uppsatsen visar att elevernas har olika grad av svårigheter och oro i samband med gymnasievalet. Valet upplevs som stressigt, nervöst och osäkert. Det senare genomförda programbytet hänger enligt eleverna samman med ouppfyllda förväntningar, otrivsel och en upplevelse av att studierna blivit för svåra. Programbytet har dock medfört att ungdomarna fått nya insikter och lärdomar och de menar att de utvecklat en större självständighet och medvetenhet kring framtida valsituationer.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori. Fyra olika skolors programbeskrivningar finns med i studien och dessa beskrivningar gäller fyra olika program uppdelade i två kategorier: Humanistprogrammet och Teknikprogrammet, tillhörande den studieförberedande kategorin, och Vård- och omsorgsprogrammet och El- och energiprogrammet, tillhörande den yrkesförberedande kategorin. Kategoriernas modelläsare jämförs i studien. Undersökningens resultat visar på modelläsaren som i en karriärsinriktad valprocess på de studieförberedande programmen och på Vård- och omsorgsprogrammet. På El- och energiprogrammet kan modelläsaren förstås som i en yrkesinriktad valprocess. Vidare diskuteras även konstruerandet av dessa modelläsare, som den blivande gymnasieeleven måste förhålla sig till vid ett möte, som en möjlig bidragande faktor till en fortsatt snedrekrytering.

Undersökningen har fokuserat på hur Industriprogrammet marknadsförs vid en gymnasieskola som har lyckats vända en negativ sökbild till en positiv. Vi har undersökt hur skolan marknadsfört programmet, samt vilka påverkansfaktorer som spelar in i individens gymnasieval. Vidare har vi undersökt hur skolor kan förbättra marknadsföringen för att öka sökbilden till mindre attraktiva program. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med studerande som går första året på Industriprogrammet samt genom informationsintervjuer med representanter från gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola som nyligen har startat ett Teknikcollege där Industriprogrammet ingår. De påverkansfaktorer som resultatet visar har störst betydelse vid elevers val till gymnasiet är kompisars påverkan, intagningspoäng samt de praktiska inslagen som finns på Industriprogrammet. Studien visar vidare att det finns en informationsbrist i anknytning till utbildningens upplägg. Författarna anser med stöd av resultatet att det inte kan uteslutas att lågpresterande elever i grundskolan riktas mot Industriprogrammet. Det har kunnat konstateras att låga intagningspoäng tillsammans med en aktiv marknadsföring vägleder eleverna till Teknikcollege och Industriprogrammet. Olika påverkansfaktorer samt karriärteorier som skulle ha kunnat vara av betydelse för elevers val till gymnasiet presenteras. Marknadsföring ur ett psykologiskt perspektiv samt individers sociala bakgrund påverkar elevers val och har därför belysts i undersökningen. Grundskolans studie- och yrkesvägledare har en viss roll i elevers val till gymnasiet vilket också kommer att lyftas. Undersökningen skulle med fördel kunna utgöra diskussionsunderlag för skolledare, studie- och yrkesvägledare samt personer som arbetar med skolors marknadsföring.

Av Sydskånska gymnasieförbundet fick vi uppdraget att utföra djupintervjuer med gymnasieelever som gjort sena omval. Syftet med undersökningen var att se om, och eventuellt hur, man kan minska omval. Vårt arbete är en del av en större undersökning beträffande omval som förbundet utreder. Frågan de ställer sig är vad skolan kan göra för att minska omval. Tio kvalitativa intervjuer med elever, som av olika anledningar hamnat på för dem fel gymnasieprogram och som valt ett nytt program ett år senare, ligger till grund för arbetet. För att öka förståelsen för ungdomars valsituation har vi tittat lite närmare på omvärldsoch samhällsförändringar liksom på undersökningar om hur ungdomar tänker och agerar i valet. Vi är medvetna om betydelsen av kön, klass och etnicitet i valsituationen men betonar studie- och yrkesvägledning som en viktig aspekt att studera. Här ser vi något skolan kan göra för att hjälpa elever från fel- och omval. Det är av denna anledning som studie- och yrkesvägledning fokuseras i vårt arbete. Hjälp@ välja.nu Information och vägledning är en central del i valprocessen. Dessa ska ge elever kunskaper och verktyg för att kunna göra ett väl underbyggt val. Som en följd av detta har vi därför studerat vilka vägledningsinsatser ungdomar har eller borde ha haft till sitt förfogande att hjälpa dem välja. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att vägledningsinsatserna ibland varit få och att eleverna inte alltid tagit del av de insatser som erbjudits. Orsakerna till omvalet varierade. Vår slutsats är att många omval kan minskas med en längre vägledningsprocess samt fler och mer varierade vägledningsinsatser. Förslag på sådana åtgärder vi anser kan vara till hjälp i ungdomars val handlar bl.a. om en förlängd och visualiserad informations/vägledningsprocess. Nyckelord Valsituation, gymnasieval, omval, studie- och yrkesvägledning, information. / Our assignment on behalf of Sydskånska gymnasieförbundet was to carry out a field survey among students who have changed their line of studies. The purpose of our research was to find ways to reduce these mal- or rechoices. Our investigation is a part 3 of a more extensive one, to see what the educational system can do to reduce mal- or rechoices. Our conclusions are based on interviews with students, who for some reason or reasons entered a, to them, wrong program. They made a new choice and entered a new program after a year.To increase understanding concerning youth’s educational choice one has to study how they think and act in the situation of choice making. We also feel the importance to look into changes in the world around us, as well as, in our society. We are aware of the importance of for instance gender, class and ethnicity when studying individual’s educational and vocational choices. These aspects will in spite of this, not be taken into consideration, due to time limit. Our focus lies on remedies the educational system can provide the students with. Information and guidance is a central part of the process of vocational guidance. Both work as tools to provide students with the necessary knowledge to make a solid choice. Accordingly, we have studied efforts concerning guidance students have, or should have attended. The results of our interviews indicate insufficiencies and sometimes lack of participitation concerning vocational guidance. Reasons of mal- or rechoices differ. Our conclusion involves such aspects as for instance a longer and visualized guidence process and information.

Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det så kallade, fria valet, till gymnasiet.Tidigare forskning inom området har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte är helt fritt, på grund av att de finns en mängd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen på sina egna begränsningar. Detta är även något som framkommit i denna studie.Studiens syfte har varit att försöka få en uppfattning om vilken påverkan externa faktorerhar på gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Även försöka urskilja i hur stor utsträckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet.Undersökningen har genomförts på två orter som skiljer sig i uppväxtvillkor, detta för attkunna ha ett jämförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhälle(landsbygdsort), för att få en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellanindivider i dessa samhällen.De teoretiska begrepp som används i studien syfte berör individers handlingsutrymme,deras nedärvda kompetenser och deras sätt att tänka och agera i sin omvärld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tänker kring gymnasievalet och sin framtid användes en kvantitativ undersökning i form av enkäter som delades ut på enhögstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhället. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor påverkan i hur eleverna tänker om gymnasievalet och framtiden. Vilken typ av ort individerna i studien är uppvuxna i spelar också en roll i deras tankegångar kring detta, då elever i storstad i större utsträckning än elever i landsbygdsort tänker välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Resultatet visade även att elever till en relativt stor del väljer gymnasieprogram efter intresse. Föräldrars utbildningsbakgrund var det som hade störst påverkan på det gymnasieval eleverna i undersökningen ska genomföra. / This study emerged from a reaction against the so-called free choice to high school.Previous research in the field has shown that school choice, and other choices in life are not completely free, because they are a variety of factors that make the choice paved with compromises and an awakening of the perception of a persons own limitations. Witch is also something that emerged in this study. The study's purpose was to try to get an idea of how external factors influence school choice and future thoughts for students in the ninth grade. While trying to discern too witch extent, the students in the survey makes compromise choice for high school. The survey was conducted in two districts that differ in upbringing , in order to be able to have a comparative perspective between a big city and a small town (rural residence), to get an insight into whether thoughts about school choice differs between individuals in those communities.The theoretical concepts used in the study purpose affect individuals' freedom of action, their inherited skills and their way of thinking and acting in their environment. To extract a general explanation of how the students in the survey think about school choice and their future, a quantitative survey in the form of questionnaires that were handed out at a secondary school in the big city and a secondary school in the small community. The result of the survey found that external factors have a major influence in how students think about school choice and their future. What kind of place the individuals in the study are bred in also play a role in their thinking on this, on account of students in metropolitan in greater extent than students in the small community are going to choose a college preparatory high school programs. The results also show that students at a relatively large proportion choose high school program after interest. Parent’s educational background was the one factor that had the greatest impact on the upper secondary school choice that the students in survey are to complete.

Studiens syfte var att få en djupare inblick i vilken betydelse högstadieelevers självkännedom, deras kunskaper om arbetslivet samt hur betydelsefulla personer påverkar deras val av gymnasieprogram. Syftet var även att ta reda på huruvida eleverna tänker på gymnasievalets betydelse för framtiden. En kvalitativ studie gjordes med sex elever i nionde klass som står inför gymnasievalet.Resultatet visade på brister gällande elevernas självkännedom samt deras kunskaper om arbetslivet. Eleverna påvisar tankar om framtiden men för en del är det inte lika tydligt. Samtliga elever har på ett eller annat sätt påverkats av närstående i samband med gymnasievalet. Dock känner eleverna att de tagit ett självständigt beslut. Resultatet analyserades med hjälp av teorierna careership och cognitive information process. Teorierna innefattar begrepp som förklarar hur orsaker kan påverka ett karriärval samt hur individer kan lösa sina karriärproblem.Studien gjordes då vi som blivande studie- och yrkesvägledare eventuellt kommer att arbeta med ungdomar i valsituationer och detta är viktiga komponenter att ta hänsyn till för att hjälpa eleverna att göra väl genomtänka val.

Orsaken till att vi valt att undersöka vårt ämnesområde är könssegregationen som råder på den svenska arbetsmarknaden. El- och energibranschen samt Vård- och omsorgsbranschen efterfrågar en mer jämn könsfördelning bland sina anställda. En viktig väg för rekrytering till yrken inom dessa branscher är yrkesprogrammen på gymnasieskolan. Vi har därför valt att undersöka vilka inre- och yttre faktorer som påverkar eleverna vid sitt gymnasieval. Vår frågeställning blev därför;Varför valde eleverna sina gymnasieprogram?Hur resonerar eleverna kring könssegregationen på de valda yrkesprogrammen?Vi har samlat in vår data genom att intervjua tre pojkar som går på El- och energiprogrammet samt tre flickor som går Vård- och omsorgsprogrammet. Vi har använt oss av en intervjuguide med bestämda teman och frågor som vi författat med bakgrund i våra valda teorier. Teorierna som vi analyserat vårt resultat med är Krumboltz (1976) Social inlärningsteori och Gottfredsons (1981) teori Circumscriptions and Compromise. Vårt resultat visar att de faktorer som har haft störst inflytande på informanterna är könsroller i samhället, vänners påverkan samt vilka framtidsplaner de har, medan faktorer som egenskaper och intressen hade mindre inflytande på deras val. Samtliga informanter uttrycker att de inte velat vara ensam flicka eller pojke på ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Vad vi kan ta med oss till vår framtida yrkesroll från denna studie är att könsroller är djupt rotade och påverkar hur vi väljer utbildning och yrke. Det blir en utmaning för oss i framtiden att utmana dessa könsroller. Vi tar också med oss att vänner har stort inflytande på ungdomars gymnasieval och att detta är något som är viktigt för oss att vara medvetna om i vår framtida yrkesroll.Nyckelord: Gymnasieval, Påverkan, Vänner, Könsroller, Föräldrar

Det framtida gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval. Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll. Ungdomarna beskriver att det är intresset som styr deras val. Det framkommer att valet påverkas av vårt kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet. Resultatet bekräftas från tidigare forskning och teorier. Föräldrarna är de viktigaste förebilderna inför gymnasievalet och framtida yrkesval. Det finns en medvetenhet bland ungdomarna att det krävs eftergymnasial utbildning för att få arbete i dagens samhälle. Ungdomarna är fria att söka vad de vill efter intresse och förmåga, men vi ser att trots deras frihet så följer många i sina föräldrars fotspår både kulturellt, socialt och yrkesmässigt.

I vårt examensarbete undersöker vi hur enskilda studie- och yrkesvägledare motiverar skoltrötta elever i övergången till gymnasieskolan. Vidare tittar vi på vilka alternativ som finns för de elever som inte vill eller av någon anledning inte kan gå i gymnasiet. Hur förhåller sig de enskilda studie- och yrkesvägledarna till alternativen, tycker de att samhällets krav på eleverna är rimliga och hur vägleds dessa elever. Vi har inte funnit någon forskning i ämnet vägledning av skoltrötta och tycker därför att det är viktigt att belysa svårigheterna med vägledning av de elever som faller ur ramen samtidigt som samhällsnormen säger att elever ska in i gymnasieskolan.Vår undersökning är kvalitativ och bygger till största del på samtalsintervjuer. Vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare på olika grundskolor. I vårt teoretiska underlag använde vi oss av sociologen Anthony Giddens teorier om det senmoderna samhället. Vi har även använt oss av forskningsrapporter med perspektiv på klasstillhörighet och kontentan av att hamna utanför.De resultat vi fick fram visar att studievägledarna anser att det finns många faktorer som spelar in vid elevers omotivation och skoltrötthet till gymnasiet. Samtliga vägledare upplevde att alternativen för de skoltrötta var få och att fler praktiska program borde finnas som ett komplement till de teoretiska. Det som framgick under vår undersökning var att en ambivalens fanns bland vägledarna då de vägledde skoltrötta elever mot gymnasiet fast de tyckte att det borde finnas fler yrkesorienterade alternativ.

Dagens ungdomar ställs inför många val som kommer att ha inverkan på deras liv. Gymnasievalet är bara ett av alla dessa val, men också ett bland de största. Från skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad på de sökande. Det förutsätts att alla hanterar valet på samma förnuftiga sätt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader på individers sätt att hantera val beroende på hur vår mognad ser ut.Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram. Jag ville även se om det går att finna spår av Erik H. Eriksons teori om livscykelns faser i ungdomarnas svar. Jag utgick ifrån en frågeställning där jag sökte svar på hur ungdomar inhämtar information. Detta jämförs med hur de upplever att de blivit kontaktade av skolor i marknadsföringssyfte. Vidare sökte jag också svar på om ungdomarna känner sig nöjda med det val de gjort.Genom en kvantitativ ansats har jag genomfört en enkätundersökning och samlat in svar från hundratalet ungdomar för att kunna skapa en nyanserad bild kring hur de ser på framtiden, sitt utbildningsval och många fler frågor.Resultatet visar att elever i påfallande grad är osäkra på vad de vill bli i framtiden, vilket speglar den diversifiering som enligt Erik H. Erikson finns i vår mognad.