Prao i grundskolan har mellan åren 1994 och 2018 varit ett frivilligt inslag enligt läroplanen. Under dessa år har många skolor ändå valt att fortsätta tillämpa prao, men med skiftande kvalitet enligt tidigare forskning på området. Exempelvis framkommer att för- och efterarbetet kring prao, men även syftet med den, varit otydlig för eleverna.Syftet med denna studie är att få en bild av hur elever som går andra året på gymnasiet upplevde sin prao, inbegripet för- och efterarbetet i skolan. Vi vill även se i vilken utsträckning praon inverkat på deras gymnasieval. För att få en bred överblick valdes kvantitativ metod. Insamlingen av empirin skedde med digitala gruppenkäter som resulterade i 168 svar, relativt jämnt fördelat mellan elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program. Analysen har utgått från teorin Careership och begreppen handlingshorisont, habitus, brytpunkter och pragmatiskt rationella val.Resultatet visar att majoriteten av eleverna inte tror att praon påverkat deras gymnasieval, däremot är flertalet positiva till prao och hade velat ha ännu fler veckor. Cirka 80 procent av eleverna tror också att mer prao hade haft påverkan på deras studie- och yrkesval. Sett till kvalitetsarbetet mindes runt hälften av eleverna exempel på för- och efterarbetet kring prao. Vissa skillnader i resultatet framkommer mellan studieinriktningarna. Exempelvis ansåg en större andel av eleverna på yrkesprogram att syftet med prao tydliggjorts bra i skolan.

Asylsökande ungdomar lever i ständig oro och väntan på besked från Migrationsverket. De vet inte om, eller hur länge de får stanna i Sverige. Trots detta går de i skolan och förväntas att göra ett gymnasieval inför en framtid i Sverige som de inte vet om de får. Detta blir en utmaning för både eleverna och de studie- och yrkesvägledare som ska möta dessa elever. Jag har valt att studera elevernas upplevelse av denna situation.Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur elever som är asylsökande upplever sin skolsituation och resonerar kring sitt gymnasieval. Jag har utgått från följande frågor: Vilken inverkan har asylprocessen på elevernas skolsituation? Hur påverkar asylprocessen elevernas val till gymnasiet?För att ta reda på detta valde jag en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med elever på språkintroduktionsprogrammet. Utifrån Giddens, Hodkinson och Sparkes samt Bourdieu har jag analyserat det empiriska materialet, men tidigare forskning har även bidragit till resultatdiskussionen.Resultatet visar att asylprocessen påverkar vad eleverna gör för val både när det kommer till att prioritera ämnen i skolan men även hur de förhandlar med sig själva vid gymnasievalet. Språkintroduktion är en viktig plats för eleverna där de känner trygghet och tillhörighet. Asylprocessen har påverkan på elevernas gymnasieval då de känner sig begränsade och får kompromissa med sig själva vid val av utbildning.

Den här studiens syfte var att undersöka studie- och yrkesvägledares erfarenheter av hur hederskultur påverkar elevers studie- och yrkesval, med fokus på flickor. I studien genomförde jag semistrukturerade intervjuer. Mina teoretiska utgångspunkter har varit Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes (1997), maktperspektiv samt könsmaktsperspektiv. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledare har väldigt olika erfarenheter, även om alla intervjupersoner arbetar i socioekonomiskt utsatta områden. Några av dem ansåg att en del föräldrar har hedersrelaterade krav på sina döttrars studie- och yrkesval, medan andra anser att de inte har det. De slutsatser jag har dragit är att studievägledare saknar kunskap om ämnet samt att det inte finns någon fortbildning om det för vägledare, vilket gör det svårt att arbeta med det. Vägledarna uttryckte att barn påverkas av familjens normer och föreställningar, samt beskrev att det finns en risk att vissa väljer en specifik utbildningsväg mer utifrån familjens förväntan än utifrån sina egna intressen.

Var är tjejerna? : En kvantitativ studie om vad skolan kan påverka för att få tjejer att välja elektrikerinriktingen på el- och energiprogrammet 2019. Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen) I denna studie har jag undersökt vad skolan kan göra för att rekrytera fler tjejer till el- och energiprogrammets elektrikerinriktning samt hur nöjda de kvinnliga elektrikerna är med sitt yrkesval. Statistiken visar att enbart ungefär två procent av elektrikerna är kvinnor och jag valde kvantitativ analys för att undersöka vad som fått dessa att välja att bli elektriker samt hur nöjda de är med sitt yrkesval. I undersökningen framkom att orsaken till att tjejer väljer att utbilda sig till elektriker ofta är att de vill få ett bra arbete med bra lön, att arbetet är praktiskt och att det är omväxlande. Skolan bör därför belysa bland annat dessa faktorer som rent procentuellt sätt är betydligt viktigare än själva yrkestiteln. De kvinnliga elektrikerna är som grupp väldigt nöjda med sitt yrkesval, även om flera av dem har bemötts med sexistiska uttryck eller liknande ute på arbetsplatserna. Nyckelord: Elektriker, El- och energiprogrammet, Kön, Gymnasieval, Genus

Ett val är aldrig helt fritt från påverkansfaktorer. Ibland är de medvetna och ibland omedvetna. I denna studie har vi undersökt hur inlärningen av det svenska språket påverkar kvinnliga elever som går språkintroduktion i deras gymnasieval samt deras syn på detta. För att få reda på svaren har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod baserat på semistrukturerade intervjuer.  Vi har genomfört enskilda intervjuer och en fokusintervju med sex unga kvinnor mellan 16-19 år. Alla intervjupersoner går på introduktionsprogrammet med inriktningen språkintroduktion (IMS) och har under våren 2023 sökt till ett nationellt gymnasieprogram. Med hjälp av teorierna Careership och Social Cognitive Career Theory har vi analyserat resultatet som visar på att unga kvinnor kan påverkas av hur deras syn är på sina kunskaper i det svenska språket. När de söker ett gymnasieprogram tar de alla språket i beaktning. Ibland är det i form av en medveten strategi där de ibland kompromissar sitt val och ibland mindre medvetet i form av att utöver drömutbildningen söka program som de tror de kommer in på. Svenska språkets påverkan utöver det som sker under inlärningen märks även i ett socialt fält där intervjupersonernas upplevelse är att de inte får chansen att lära sig språket bland de som pratar svenska som modersmål. Detta för att de har blivit exkluderade från skolgemenskapen och satt i ett eget sammanhang i form av IMS vilket också är något som påverkat deras valmöjligheter i praktiken.

För många ungdomar är gymnasievalet det första stora studie- och yrkesvalet som de gör och i grundskolans läroplan står det att eleverna ska lära sig hur de gör genomtänkta val. Studiens syfte är att undersöka de upplevelser som elever i årskurs nio har av hela skolans vägledning inför deras gymnasieval för att få en inblick i vad som möjligtvis finns att förbättra. Studiens tre frågeställningar kopplade till detta syfte är: Vilka erfarenheter har eleverna av att grundskolan arbetar med deras kunskaper om valalternativ och sig själva inför gymnasievalet? Vad gör grundskolan för att stötta elevens beslutsprocess enligt eleverna? På vilket sätt har grundskolan hjälpt elever att utveckla sina handlingshorisonter inför deras gymnasieval enligt eleverna? För att besvara dessa frågeställningar har sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs nio utförts. Det empiriska materialet analyseras genom Cognitive Information Processing Theory med CASVE-cykeln och The Careership Theory med fokus på begreppen pragmatiskt rationella beslut och handlingshorisonter. Resultatet delas upp i två olika kategorier: Utbildningstillfällens inverkan och Skolpersonalens inverkan. Resultatet visar att eleverna får ta del av flertalet tillfällen där valalternativ för framtida karriärvägar kan utökas. Däremot får de ta del av färre övningar relaterade till självkunskap och bearbetning av information, för att sedan applicera i beslutsfattandet. En följd av detta är att eleverna har svårt att koppla vägledande insatser till just vägledning.

Detta är en undersökning av varför så få killar går på estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som går estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser på genus i förhållande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas närhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgår även att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstånd från omgivningen för sitt intresse för scenkonst. De har främst fått förhålla sig till homofobi samt nedvärdering av utbildningens status och misstro mot deras framtidsutsikter. Killarna uppger att de fått mer uppmärksamhet och större utmaningar än tjejerna när de väl börjat på skolan. Killarnas dominerande ställning förstärks på teaterns högre utbildningsnivåer och i den professionella världen: Där är bilden traditionell – männen har makten, huvudrollerna och chefsjobben. Detta till skillnad från andra könsmärkta gymnasieprogram, där snedfördelningen vad gäller kön ser likadan ut på gymnasiet som i det följande yrkeslivet. Därför innebär dessa killars gymnasieval inte ett lika stort steg från genusnormen, trots allt. Studien har gjorts mot följande bakgrund: Befintlig statistik och forskning visar en entydig bild. Ungdomar uppger att de väljer gymnasieprogram individuellt, på rationell grund, främst efter sina intressen. Men resultatet av deras val visar att andra faktorer, attityder och värderingar gör att eleverna ändå omedvetet sorterar sig och sorteras traditionellt efter sociokulturella faktorer. Dessa faktorer är främst utbildningsmässig och ekonomisk familjebakgrund, samt den tydligaste faktorn – grupperingen efter kön.Dessutom har myndigheternas försök att göra något åt den kraftiga könssegregationen i gymnasieskolan misslyckats.Intervjuerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv grundat dels på R W Connells teorier om hur den västerländske mannen formar sin maskulinitet, dels på P Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält, samt hans analys i verket Den manliga dominansen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar elever i årskurs nio, som genomfört sitt gymnasieval, har om att välja högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Frågorna som behandlas handlar om vem och vad som påverkat elevernas gymnasieval, vilka föreställningar de har om högskoleförberedande program respektive yrkesprogram. Samt vilka framtidsmöjligheter eleverna ser efter respektive program. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med elever i årskurs nio som genomfört sina gymnasieval. Teoretiska utgångspunkter studien använder är Bourdieu och Careership-teorin som behandlar hur individen grundar sina val. STF-modellen handlar om influenserna från omgivningen som påverkar individen. TRV handlar om hur elevernas val ur ett rationellt perspektiv tas för att nå det bästa alternativet. Studiens analys visar hur eleverna står i centrum för sitt eget väljande till gymnasiet. Eleverna påverkas av kulturella och symboliska kapital, genom att de tillskriver sig själva egenskaper och därmed varandra. Elevernas föreställningar om högskoleförberedande program och yrkesprogram hade likheter med att båda gymnasieprogrammen gav en utbildning. Skillnader som visade sig var hur elevernas planering angående vidare studier skiljde sig åt, utifrån valda gymnasieprogram. Det framkom också hur elevernas framtidsmöjligheter i stort är i linje med deras valda gymnasieprogram.

Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft med en utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram är det högskoleförberedande program som lockar flest sökande. Extra populärt är högskoleförberedande program i kommuner där en större andel av den vuxna befolkningen har eftergymnasial utbildning. Den grundläggande högskolebehörigheten beskrivs som en bidragande faktor till att högskoleförberedande programs popularitet. För att förhindra matchningsproblem har en ny gymnasiereform införts. Från och med hösten 2023 kommer alla gymnasieprogram att erbjuda grundläggande högskolebehörighet. Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse möjligheten att uppnå högskolebehörighet har vid valet av ett högskoleförberedande gymnasieprogram för ett antal niondeklassare i en kommun med stor andel eftergymnasialt utbildade. En intervjustudie med sex stycken niondeklassare som sökt till högskoleförberedande program kommer genomföras för attbesvaras följande fråga: Vilken betydelse anser niondeklassare i en kommun med en stor andel högutbildade att den grundläggande högskolebehörigheten har för deras val av gymnasieprogram?Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram bestående av Bourdieus begrepp kulturellt kapital och habitus, samt Hodkinson och Sparks handlingshorisonter. Studiens huvudsakliga slutsats är att intervjupersonerna betraktade högskolebehörighet som en betydande faktor i sitt val av programtyp, men inte nödvändigtvis för valet av specifikt program. Framtiden, status och tillhörighets- samt identifikationsaspekter visade sig även vara av betydelse för flertalet intervjupersoner.

SammanfattningVi ville undersöka hur flickor resonerar och tänker när de gör ett normbrytande val och väljer ett mansdominerat yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi har brutit ner vårt syfte i tre frågeställningar: Hur resonerar flickor kring sitt normbrytande val? Vad säger flickorna ha påverkat de i deras val av att gå emot könsnormer i deras gymnasieval? Hur talar de om att vara ensamma flickor på programmet?Som metod valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att få fram vårt resultat. Resultatet baserades på sex kvalitativa intervjuer med flickor i åldern 16-23 som går eller har gått ett mansdominerat yrkesprogram. Studien utgår ifrån tre teman utifrån frågeställningarna för att få en helhetsbild över hur flickorna resonerat och upplevt sitt val. Det som framkom är att flickorna resonerar kring sina val utifrån faktorer som är viktiga för de, så som deras personliga intressen och förmåga. Det var vanligt att deras val varit påverkade av deras föräldrar, men inte påverkade i frågan om att de valt som föräldrarna ville. Föräldrarna påverkade valen och fick flickorna att tänka efter, men de valde som de själv ville i slutändan. Bemötandet av att vara ensam flicka i klassen var positivt såvida flickorna inte gick emot könsnormerna som fanns och exempelvis var bättre än pojkarna i de praktiska ämnena.