Valet av gymnasieutbildning i årskurs nio är för många ungdomar det första valet som rör framtiden inom studie- och yrkesval. Många elever upplever också en stor osäkerhet vid valet. Forskning visar att många ungdomar betraktar valet som viktigt men också svårt.Valet av gymnasieutbildning sker också i unga år i en tid av identitetsskapande och valet är därför oftast omringat av problematik: omgivningens åsikter, värderingar och förväntningar på valet, likväl som bristande kunskaper om sig själv och sina utbildningsalternativ. Ibland resulterar valet i grundskolan till att elever senare väljer att göra ett omval på gymnasiet.Vårt syfte är att undersöka ungdomars syn på faktorer som påverkat valet av gymnasieutbildning i grundskolan, och senare omvalet i gymnasieskolan. Vi vill genom att förstå elevernas tankar och reflektioner kring omvalssituationen även ta med oss eventuella lärdomar efter de båda valprocesserna. I studien har vi därför genom en kvalitativ metod intervjuat sex elever i årskurs 1 och 2 som tidigare gjort omval på gymnasiet. Studiens resultat har sedan analyserats med stöd av olika karriärteorier.Resultatet av vår studie visar att flera av eleverna upplevde osäkerhet kring det första gymnasievalet i grundskolan. Denna osäkerhet kan kopplas samman med att valet av gymnasieutbildning inte var väl underbyggt. Elevernas osäkerhet tillsammans med bristande självkännedom och information försvårade valet. Dessutom var valet i årskurs nio socialt kontextbundet, med det menas att omgivningens påverkan på valet, var stor. Elevernas faktorer till omvalet i gymnasiet varierade men kan sammanfattas som att utbildningen inte motsvarade deras förväntningar på olika sätt. Många av eleverna insåg att valet och utbildningen inte överensstämde med deras intresse. Andra elever kom efter i studierna vilket var bidragande till att de valde ett mer passande alternativ. Sist men inte minst visar vårt resultat att även andra sociala faktorer spelade in i omvalet, då man exempelvis inte passade in i klassen. Ibland var det en kombination av dessa faktorer som resulterade i omval.Alla elever menar att de dragit lärdomar och erfarenheter av omvalet. Sådana lärdomar är exempelvis att utgå från sig själv och inte påverkas av andra. Eleverna är också självkritiska och menar att de borde varit mer aktiva i det första valet. Därmed kan vi dra slutsatsen att eleverna, genom sina lärdomar och erfarenheter, nu står bättre rustade till att möta framtida valsituationer.

Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstå när elever på grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska välja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svårt att värdera olika alternativ så finns det bland annat en förväntning på att studie- och yrkesvägledaren ska ge information och vägledning som är lätt för eleverna att ta till sig och förstå. Syftet med vårt examensarbete är att få en bild av vilka faktorer som påverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda på vilka personer som elever i årskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som påverkar dem i sitt väljande. Därför ställer vi frågor om intresse, kompisars och föräldrars åsikter samt andra faktorer påverkar eleverna samt hur eleverna ser på könsfördelningen på gymnasieprogrammen. För att ta reda på vad som påverkar elever i sitt gymnasieval genomför vi sex semi-strukturerade intervjuer med elever på en högstadieskola. Vi intervjuar tre killar och tre tjejer från två olika klasser. Resultatet analyseras utifrån Hodkinsons och Sparkes teori Careership och Gottfredsons teori. Resultatet visar att eleverna påverkas av den omgivning och miljö som de växer upp i. Föräldrarna är de personer som är mest betydelsefulla för majoriteten av informanterna. När det gäller andra faktorer fick vi fram att man lägger vikt vid framförallt status och trivsel. Resultatet visar en brist på kunskap om yrken och gymnasieprogram vilket vi tolkar begränsar eleverna i deras väljande.

Varje år slutar mer än 15 000 elever grundskolan utan att nå gymnasiebehörighet, vilket ger begränsade möjligheter vad gäller yrkes- och studieframtid. Denna studie gör anspråk på att ge en röst till några av dessa ungdomar. Den syftar till att ge ökad kunskap och förståelse kring hur ungdomar utan gymnasiebehörighet uppfattar grundskolan och dess betydelse för hur de ser på framtida möjligheter. Studien är en kvalitativ studie med kontextuell analytisk ansats och det är elevernas uppfattningar och erfarenheter som är centrala. Insamling av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar från tre olika skolor i en medelstor svensk stad. Intervjuerna har genomförts under de sista två månaderna av deras grundskoletid. Resultaten belyses ur ett relationellt perspektiv. I studien framträder flera faktorer av betydelse för elevers sätt att se både sig själva och sina möjligheter.  När elever är delaktiga vad gäller stödinsatser, när de känner sig sedda, uppmuntrade och har goda relationer med lärare, kamrater och andra vuxna i skolan påverkas deras självbild på ett positivt sätt och de tror sig kunna nå sina mål. Centralt i resultaten är hur negativa relationer blir begränsande för eleverna och påverkar deras självbild i hög grad vad gäller hur de ser sina framtida möjligheter. Likaså framträder en bild av hur elever betraktar egna tillkortakommanden som en grund för skolmisslyckanden i hög grad men de visar även medvetenhet om betydelsen av andra faktorer som lärares förhållningssätt, undervisnings- och stödsituationer samt övergripande styrning.

I flera studier beskrivs eleven uppleva gymnasievalet ångestfyllt på grund av det stora antal valmöjligheter som uppfattas. Den svenska skolans avreglering skapar en miljö där utbildningsanordnare uppfattas sälja en produkt till eleven likt marknadens principer, där skolors profilering skapar en sortering av eleverna. Hur elever uppfattar skolors kultur och status och hur väl eleven tror sig kunna ingå i denna kontext har stor betydelse för gymnasievalet. Uppsatsens huvudsakliga ansats är att genom kvalitativa intervjuer av sju förstaårselever förstå deras upplevelser av gymnasievalet. Vidare ämnar studien ge en fördjupad bild av hur eleverna uppfattar sin egen och skolans självbild, både som en del av valet, och som en del av elevens nuvarande vardag. Med hjälp av Giddens självidentitetsbegrepp, samt Glynos & Howarths logikerperspektiv har dessa upplevelser förståtts utifrån högmodernitetens obegränsade valmöjligheter och gymnasiemarknadenspremisser. De frågeställningar studien tar sitt språng ur är: Hur beskriver elever gymnasievalet inom ett år efter att det genomförts? och Hur kan valet förstås utifrån elevernas självidentitet?Resultatet visar att valet ställer höga krav på elevens livsplanering, något som skapar otrygghet i de fall eleven haft en otydlig bild av framtiden innan valet. För att minimera riskerna görs ett val som anses öka goda framtida möjligheter. Trygghet och tillit till omgivningen ses som betydande för att genomföra valet. Flera av eleverna väljer en skola där skolans kultur och/eller status anses överensstämma med den egna självbilden. I andra fall kan skolans kulturella status fungera som medel för att eleven ska uppnå en önskad självidentitet och grupptillhörighet.

Flera studier visar att det råder en matchningsproblematik mellan elevers gymnasieval och arbetsmarknadens behov. Från år 2025 införs en komplettering av skollagen som innebär att planering och dimensionering av gymnasial utbildning ska ta hänsyn till både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan resonerar kring kompletteringen av skollagen (som har sitt ursprung i SOU 2020:33) och hur de tror att kompletteringen kan komma att påverka deras arbete med vägledning. Mot den bakgrunden undersöks även vad studie- och yrkesvägledare anser att kompletteringen av skollagen kan ge för effekter både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Studien utgår från Patton & McMahons teori The Systems Theory Framework of Career Development och Hodkinson & Sparkes teori Careership: a sociological theory of career decision making samt begreppen habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Empirin samlas in med en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Resultatet visar att studiens informanter har sparsam information om kompletteringen av skollagen och resonerar kring att det finns flera utmaningar med vägledningsarbetet i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Studie- och yrkesvägledare erhålleren viktig funktion i elevers valprocess och har en betydande roll i arbetet med att förbättra matchningen mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens behov.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med invandrarbakgrund resonerar kring sitt gymnasieval och vilken effekt marknadiseringen av skolsystemet kan komma att ha på denna valprocess. Studien problematiseras genom att forskning har visat att invandrargrupper har höga akademiska aspirationer samtidigt som ovannämnda grupp har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Frågeställningarna i studien är; Hur resonerar eleverna med invandrarbakgrund kring valmöjligheter i övergången till gymnasiet? Hur resonerar eleverna kring social status ifråga om gymnasievalet? och Vilka föreställningar av skola eller program är viktiga för eleverna? De teoretiska begreppen som används är socialt och kulturellt kapital samt fält och habitus av Bourdieu, de här begreppen har använts för att analysera det empiriska materialet. Ett ytterligare begrepp som använts för att analysera informationsflöden är hot and cold knowledge. Det användes en kvalitativ metod i studien i form av tre fokusgrupper i grundskolan som går i årskurs nio som är i processen av sitt gymnasieval. Resultatet har visat att eleverna fokuserar på att känna tillhörighet till gymnasieskolan de planerar att välja. De lägger även stor vikt vid att det ska finnas en hög pluggkultur som är i linje med deras höga aspirationer mot sina karriärmål. Vår slutsats är att marknadiseringen av skolors homogena profilering har en stor effekt som gör att det skapas en sorts självsortering bland eleverna i valprocessen till gymnasiet.

Studiens övergripande syfte var att undersöka matematikutbildningen och matematikämnets roll i samband med stadiebytet från grund- till gymnasieskolan. Studien styrdes av två forskningsfrågor gällande den bild eleverna ger av matematikämnets betydelse för deras val av gymnasieprogram samt vad som karaktäriserar matematikutbildningen i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1. Den första frågan besvarades via en skriftlig enkät till samtliga elever i årskurs 9 i en större kommun och den andra frågan utifrån videoinspelade lektionsobservationer i båda skolstadierna, kompletterat med elevintervjuer. Resultatet visar att faktorer som goda valmöjligheter för framtiden och möjlighet till ett bra arbete var viktiga för programvalet. Cirka 36 % av eleverna angav att matematikämnet inte hade påverkat programvalet, medan 35 % ansåg sig ha påverkats och då oftast i positiv bemärkelse, dock med tydliga skillnader mellan olika program. I jämförelsen av årskurs 9 och årskurs 1 användes begrepp från Bernsteins teori om pedagogisk diskurs samt den antropologiska teorin om det didaktiska. Analysen pekade på stora likheter mellan de båda skolstadierna när det gäller lektionernas struktur och elevernas frihet att välja uppgifter att arbeta med, vilket kan ha bidragit till att stadiebytet inte upplevdes som särskilt dramatiskt. En uttalad skillnad var fler och längre gemensamma genomgångar och ett högre studietempo i gymnasiet. Studien lyfter fram olika aspekter av och kopplingar mellan elevernas gymnasieval och matematikutbildningens karaktär, som bör ha betydelse för såväl studievägledning som för organisation och planering av undervisning. Den osynliga pedagogik som observerades beträffande kunskapskriterier och uppgiftsval är något som behöver synliggöras i den aktuella debatten om skolans matematikutbildning. / The aim of the study was to explore mathematics education and the role of mathematics in the transition from lower to upper secondary school. The study was guided by two research questions about the affection of mathematics while students apply for a study programme at upper secondary school and what characterises mathematics education in last year of lower secondary and first year of upper secondary school. To answer the first question a survey was given to all students in one municipality in their last year of lower secondary school, while the second question was investigated through videotaped lesson observations at both school levels, complemented by student interviews. The outcomes show that future options and occupation were important factors for the choice of study programme. About 36 % of the students claimed they had not been influenced by mathematics in their choice of programme while 35 % expressed they had, mainly in a positive sense although there were differences between the programmes. The analysis of the classroom observations and interviews was supported by concepts from Bernstein’s theory of pedagogic discourse and the anthropological theory of the didactic, and indicated strong similarities between the levels regarding the lesson structure and students’ freedom to select tasks to work on. However, at the upper level front teaching was more frequent as well as extended in time and the students reported an increased study pace. The study highlights several aspects of and connections between students’ choice of programme and characteristics of the mathematics education during the transition, which should be of interest to career choice advisors and the organisation and design of education. Potential problems related to the invisible pedagogy observed regarding knowledge criteria and selection of tasks need to be raised in current debates on school mathematics.

<p>Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.</p><p>Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram.</p><p>För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen. Det teoretiska urvalet har till att börja med skett öppet för att sedan övergå till strategiska urval. Genom att intervju åtta tjejer som läser olika program på en gymnasieskola är avsikten att upptäcka nya fenomen.</p><p>Studien visar att kön, etnicitet och uppväxtförhållande kan ha en påverkan på tjejers val och valmöjligheter. Ungdomar växer upp i olika sfärer såsom familj, skola och fritid. Det är mycket som ska stämma för att skapa balans i dessa sfärer. Ungdomar behöver vägledning av kloka vuxna för att skapa denna balans, att synkronisera livet mellan sfärerna. En bra uppväxtmiljö, god inlärningsförmåga samt bra sammanhållning i klassen och på fritiden utgör grunden för ökade valmöjligheter in i vuxenblivandet. De tjejer som ingår i studien och som har dessa förutsättningar finns på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet eller Barn- och fritidsprogrammet. Tjejer som studerar på gymnasieskolans Individuella program är oftast tjejer som vuxit upp med sviktande föräldrar, sämre inlärningsförmåga samt otrivsel i skolan och sämre sammanhållning i klassen. En del tjejer lyckas skapa balans mellan alla sfärer medan andra misslyckas, blir sjuka, får psykiska och sociala problem.</p><p>Invandrartjejernas valmöjligheter oavsett programval är än mer begränsade, de rör sig oftast i två sfärer familjen och skolan, någon fri tid existerar inte. Valet för dem kan vara att klara av att försörja sig själv eller bli försörjd av en man från samma kultur.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle. Sammanfattningsvis konstrueras ”en god vuxen” i materialet som både flexibel, välutbildad och specialiserad samt har en tydlig könsidentitet.</p>

<p>Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera. Delarna fungerar inte utan helheten och vice versa.</p> / <p>This study asks after, what it is that influences students choices of upper secondary school in the area of Stockholm. The run-up is empirical and questionnaires have been gathered out of 276 students in eight schools and twelve classes. The respondents has replied fourteen questions about how important or unimportant they think that: parents, buddies, education, teachers etcetera, has been in connection with their upper secondary school choice. The really vary, but similar tendencies can often be inferred, where for example students background or their interest coincide. The reply that is given is depending on the students conditions before the choice, i.e. the grade, the vicinity, the geographic situation, the rumour, the education, the school, the environment, the teachers, the parents, study - and trade weighs, and the socialization etcetera. The parts do not function without the whole and vice versa.</p>