Allt fler elever väljer de högskoleförberedande programmen framför yrkesprogrammen på gymnasiet. Det kan finnas en del olika faktorer till detta. Det kan exempelvis bero på intresset, status, pengar, förväntningar av andra med mera. På lång sikt kan det leda till att viktiga yrkesgrupper försvinner. Syftet med denna undersökningen är att få en övergripande bild av hur elevers upplevelse av prao påverkar deras tankar kring att välja yrkesprogram eller högskoleförberedande program som gymnasieval. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka tankar har elever i årskurs 9 kring PRAO? På vilket sätt har PRAO i årskurs 9 påverkat elevernas tankar kring gymnasievalet? Finns det andra faktorer som spelar roll för elevernas val av fortsatt utbildning eller karriär? Vi har valt att utgå från en del teoretiska begrepp som har fungerat som ett underlag inför denna undersökning. Dessa är Careership, Circumscription and Compromise och Planned Happenstance. Vårt val av metod baseras på de frågeställningar vi har valt att ställa. Därav matchar den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning inför detta arbete. Vi har vänt oss till en grundskola i Skåne där vi har delat ut våra enkäter till elever som går i årskurs 9. Med totalt 102 enkätsvar har vi fått fram ett resultat som visar att eleverna hade olika upplevelser kring praon beroende på vilken arbetplats det var.  Resultatet visade även på hur majoriteten av eleverna menar att de lärt sig något kring sig själva genom deras prao-upplevelse. Vidare visade resultatet att eleverna inte tycker att praon hade någon påverkan på gymnasievalet och att de redan innan praon hade bestämt sig för vad de ville. Dessa resultat har en stor relevans för vår studie där vi utforskar elevernas tankar kring prao och dess påverkan inför gymnasievalet.

Forskning visar att normer och strukturer har stor påverkan på könsbundna studie- och yrkesval för elever inför gymnasievalet. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat sju studie- och yrkesvägledare på högstadiet, med syftet att undersöka vilka möjligheter och begränsningar de har i sitt arbete med att förbereda högstadieelever inför gymnasievalet. Vi ville även få en förståelse för hur de resonerar kring sitt ansvar att förebygga könstraditionella val av utbildning. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription, Compromise and  self-concept, Egan samtals modell The Skilled Helper och Björkmans normkritiska pedagogik samt kompetensutvecklingsspiralen för att beskriva skolans arbetssätt utifrån normkritisk pedagogik. Resultatet av studien visar att informanterna känner sig begränsade på grund av bristande organisation och fördelning av ansvaret för vägledningsarbetet. Den tidigare forskningen styrker att studie- och yrkesvägledningen har stor betydelse för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av könstillhörighet samt av familj och vänners påverkan. Informanterna beskriver att de begränsas av att eleverna inte är mottagliga då de redan har hunnit sätta sina normer i högstadiet. De poängterar därför att vägledningen bör initieras redan från tidig ålder och att detta är en del av hela skolans ansvar.

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet. Programmets möjlighet till både fördjupning inom det konstnärliga området och fortsatta högskolestudier nämns också som en bidragande faktor. Flera av eleverna kan tänka sig ett framtida yrke inom det estetiska området. Generellt sett upplever eleverna den ökade valfriheten, i såväl skolan som samhället, som positiv. Dock menar flertalet elever att de stora valmöjligheterna också innebär att de rent allmänt ställs inför valprocesser som kan skapa osäkerhet och upplevas som svåra då de innebär ökade krav på eget ansvartagande. Jag drar därför slutsatsen att skolan, i takt med samhällsutvecklingens förändrade levnadsvillkor och utökade valmöjligheter, i högre grad måste förbättra och utveckla sin stödjande och vägledande funktion samt sin samverkan med det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan påverkas av ramfaktorer som anställningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvägledare, teknisk utrustning och styrdokument som begränsar vägledningsinsatser. När ramfaktorer inte är anpassade för att ge utrymme för vägledningsprocesser blir vägledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i årskurs nio.Vår studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan och hur vägledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvägledare från olika grundskolor.Resultatet visar att ramfaktorer inte är anpassade för att ge möjlighet till vägledning som ska stödja elevers gymnasieval. På grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anställningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvägledare ansvarar för i samband med vägledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvägledare inte erbjuder vägledningssamtal förrän eleverna når årskurs nio. Resultatet visar även att vägledningssamtalens innehåll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvägledaren diskuterar olika valmöjligheter. Svårigheter som elever visar i vägledningssamtalen är låg självkänsla och svårigheter med att hantera en stor mängd information kring olika valmöjligheter.Denna studie har tillfört ny kunskap om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasievalet för att bidra till elevers väl underbyggda val trots ramfaktorbegränsningar.

Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas. Sådana åtgärder kan exempelvis vara att implementera studie- och yrkesvägledning i de olika skolämnena. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning kan vara ett stöd för elever inför valet av gymnasieutbildning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs nio som dels varit delaktiga i en skolas upplägg av ämnesintegrerad studie- och yrkesvägledning och dels gjort sina gymnasieval. Den teoretiska grunden utgörs av CIP- teorins begrepp självkännedom, kunskap om möjligheter och karriärbeslutsfattande, samt Donald E. Supers teori om individens livsfaser och Careership-teorins begrepp handlingshorisont och brytpunkter. Huvudresultatet visar att den ämnesintegrerade studie- och yrkesvägledningen gett eleverna ökad självkännedom om yrkespreferenser och värderingar gällande arbete. Dock är eleverna inte nöjda med detta, då de även anser att det är viktigt att kunna identifiera sig med ett yrke. Uppsatsens resultat visar även att eleverna sätter stort värde på upplevelser av trygghet, vilket i sin tur bidrar till att de väljer utbildning efter sina vänner och vad de känner till om en viss skola.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund. Våra informanter med annan kulturell bakgrund härstammar från Chile, Bosnien och Hercegovina samt Afghanistan.Det finns olika teorier som bland annat förklarar människors yrkes- och studieval i både kortsiktig och långsiktig perspektiv. Dessa teorier förklarar orsaker och hjälper oss att förstå varför människor tar olika vägar under sitt yrkesverksamma liv. I vårt arbete har vi använt oss av Pierre Bourdieus kända begrepp så som habitus, kulturellt och socialt kapital. En annan teori vi använder oss av är socialisationsteorin av Emile Durkheim.Vårt resultat både bekräftar vår förförståelse och visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll vid barnens gymnasieval och är ibland även en avgörande faktor. Samtliga föräldrar har varit involverade i barnens gymnasieval. Vi ser ett svagt mönster av kulturell reproduktion i den bemärkelsen att barn som kommer från arbetarfamiljer fortsätter i samma fotspår som föräldrarna och de barnen som kommer från hem med ett högt kulturellt kapital har i åtanke att studera vidare. Dock framkommer det tydligt att föräldrarnas habitus och kulturella kapital avspeglar deras tänk samt handlande vid barnens gymnasieval. Alltså det handlar inte om var föräldrarna kommer ifrån och deras etniska tillhörighet utan föräldrarna agerar utifrån de olika kapitalen de innehar. Faktorer som var mest avgörande för ungdomarnas gymnasieval enligt våra informanter var det egna intresset, föräldrapåverkan och betyg.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien. Att få tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken gör inlärningen bättre anser några av dem. Utbildningsformen fungerar som en motivationsfaktor för skoltrötta elever och gör att de får en gymnasieutbildning. Några av ungdomarna anser dessutom att den leder till att de lättare kommer att få arbete efter avslutad utbildning. Utbildningsorten är också av betydelse för valet av utbildning för ungdomarna i studien. Ungdomarna i studien föredrar fast anställning framför tillfällig. De tycker det är viktigt med tryggheten som en fast anställning ger. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Bourdieus sociologiska teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val samt Gottfredsons socialpsykologiska teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. / The individual acting space related to social class - a study about the training education

Det jag vill ta reda på i min undersökning är hur studievägledare på grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes föräldrar när åsikterna går isär om vilket program som eleven ska välja till gymnasiet. Jag vill även undersöka om studievägledaren hanterar situationen olika utefter eleven och föräldrarnas/vårdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta ämne har jag använt mig utav en kvalitativ metod där jag har intervjuat fem studievägledare från kommunala grundskolor. I teoriavsnittet används Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fält som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan användas till att applicera på förklaringar om det underliggande hos individen som påverkar hur hon/han väljer, tänker och handlar. Resultatet utifrån frågeställningarna visar på att studievägledarna i min undersökning inte upplever någon problematik i gymnasievalet mellan föräldrar och elev. Oftast för att både eleven och dennes föräldrar anser att det är elevens eget val, men även för att studievägledarna inte anser att de blir involverade av föräldrar eller elev, ifall det skulle ha uppstått skilda åsikter. Studievägledarna i denna undersökning hoppas på att de inte blir påverkade av föräldrarnas sociala bakgrund i samtal med elever, vid skilda åsikter i gymnasievalet. De menar att de utgår ifrån elevens intressen och prestationer i sina gymnasiesamtal och utelämnar inget, utan de ger samma information till alla.

Syftet är att undersöka ett antal pojkars läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning för att få en bild av i vilken utsträckning dessa faktorer påverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som använts i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning och resultatet baseras på 78 enkätsvar från pojkar som går första året på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under våren 2011. I enkäten fick pojkarna svara på frågor rörande deras läsvanor på fritiden, deras läsbakgrund och deras inställning till läsning, i de flesta fall utifrån redan givna svarsalternativ. Enligt den bakgrundslitteratur som använts, är förekomsten av läsande förebilder, föräldrarnas högläsning för barnen, samt längden på föräldrarnas utbildning viktiga faktorer som påverkar barnens läsutveckling och förmåga till goda studieresultat. Genusaspekten är också en påverkande faktor då pojkar, i större utsträckning än flickor, har ett stort behov av förebilder av samma kön och godkännande från kamratgruppen i sitt identitetsskapande. Resultatet i min undersökning visar att av elevernas läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning, så är läsbakgrund den faktor som minst påverkar elevernas val av gymnasieprogram. Intresse för läsning är en faktor som har viss påverkan på elevernas val av gymnasieprogram, och den faktor som har störst påverkan av dessa tre är läsvana.

Sammanfattning:För att kunna genomföra väl underbyggda gymnasieval behöver vägledningen i grundskolan bidra till att utveckla elevers förmåga att sätta sig själv i relation till olika valalternativ. Anders Lovéns tidigare forskningsresultat påvisar att elever upplever en osäkerhet inför deras gymnasieval. Vårt problemområde behandlar därav studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att förbereda elever inför deras gymnasieval. Examensarbetet belyser även hur väl underbyggda val kan gynna både samhälle och individ utifrån ett långsiktigt perspektiv. Syftet med studien är att få en ökad kännedom om studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval. Examensarbetet utgår från en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har intervjuat tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 1 och tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 7. Examensarbetet har sin utgångspunkt i följande frågeställning: Hur kan studie- och yrkesvägledare arbeta i årskurs 1-9 med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval? Studien riktar sig till yrkesverksamma professioner inom skolväsendet, framför allt studie- och yrkesvägledare. Centrala begrepp som är återkommande i undersökningen är: Studie- och yrkesvägledning, väl underbyggda val, gymnasieval, självkännedom samt grundskola. Analysen utgår ifrån Gottfredsons psykologiska val- och beslutsteori Theory of circumscription & compromise, Hodkinson och Sparkes sociologiska karriärteori Careership, samt Anders Lovéns vägledningsmodell Fyrstegsmodellen. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att samtliga respondenter som medverkat i studien arbetar med att öka elevers självkännedom, samt vidga elevers perspektiv gällande valalternativ och lära eleverna att reflektera över sig själva i relation till olika yrken. Respondenterna arbetar med att elever inte ska begränsa sina gymnasieval utifrån normer, status och etnicitet.