Preeclampsia and eclampsia are among the most common causes of maternal and fetal mortality and morbidity worldwide. There are no reliable means to predict eclampsia or cerebral edema in women with preeclampsia and knowledge of the brain involvement in preeclampsia is still limited. S100B and neuron specific enolase (NSE) are two cerebral biomarkers of glial- and neuronal origin respectively. They are used as predictors for neurological outcome after traumatic brain injuries and cardiac arrest but have not yet been investigated in preeclampsia. This thesis is based on one longitudinal cohort study of pregnant women (n=469, Paper I and III), one cross sectional study of women with preeclampsia and women with normal pregnancies (n=53 and 58 respectively, Paper II and IV) and one experimental animal study of eclampsia (Paper V). In Paper I and III, plasma concentrations of S100B and NSE were investigated throughout pregnancy in women developing preeclampsia (n=16) and in women with normal pregnancies (n=36) in a nested case control study. Plasma concentrations were increased in women developing preeclampsia in gestational week 33 and 37 for S100B and in gestational week 37 for NSE compared to women with normal pregnancies. In Paper II and IV, increased plasma concentrations of S100B and NSE were confirmed among women with preeclampsia compared to women with normal pregnancies. Furthermore, increased plasma concentrations of S100B correlated to visual disturbances among women with preeclampsia (Paper II) and plasma concentrations of S100B and NSE remained increased among women with preeclampsia one year after delivery (Paper IV). In Paper V, an experimental rat model of preeclampsia and eclampsia demonstrated increased serum concentrations of S100B after seizures in normal pregnancy (n=5) and a tendency towards increased plasma concentrations of S100B in preeclampsia (n=5) compared to normal pregnancy (n=5) without seizures. Furthermore, after seizures, animals with magnesium sulphate treatment demonstrated increased serum concentrations of S100B and NSE compared to no treatment. In conclusion; plasma concentrations of S100B and NSE are increased in preeclampsia during late pregnancy and postpartum and S100B correlates to visual disturbances in women with preeclampsia. The findings are partly confirmed in an animal model of eclampsia.

BackgroundGender-Based Violence (GBV) is a global problem rooted in gender inequality. South Africa has exceptionally high rates of GBV. Despite the fact that Comprehensive Sexuality Education (CSE) has been taught as part of the school subject Life Orientation to teach topics like gender equality, studies have demonstrated inconsistent implementation of this curriculum.AimTo investigate Life Orientation educators’ experiences of teaching the curriculum in relation to GBV and gender equality and manging the issue of GBV in public schools located in the Gauteng province, South Africa, and gain information about the challenges educators experience and what they think is needed to actively work towards preventing GBV in schools.Research DesignA qualitative research design was utilised.MethodTwelve participants were interviewed online using a semi-structured interview guide. The data was transcribed, coded, and analysed using inductive thematic analysis.ResultsThe results indicate that the participating educators experience various challenges and have diverse views on potential improvements. Limited educational and training resources, deep-rooted views of gender roles and cultural traditions, limited recognition of the subject’s importance by educational authorities, as well as uncertainty regarding existing school GBV policies are crucial findings on how the educators experience teaching GBV.ConclusionThis study identified challenges and the potential benefits of improved educator training to address the topic of GBV, more detailed coverage of GBV in the curriculum, increased awareness surrounding GBV and allocating more time to these concepts.

Bakgrund: Svenska förstföderskor blir allt äldre. Åldern då fertiliteten hos kvinnor är som högst sammanfaller för många med en tid i livet som innefattar olika krav och måsten. Ett stort antal kvinnor i fertil ålder har bristfällig kunskap om hur ålder och olika livsstilsfaktorer påverkar fertiliteten. Genom att undersöka kvinnors önskemål gällande information om fertilitet samt hur kvinnor önskar få denna information kan vården bättre anpassas efter dessa önskemål. Syfte: Att undersöka om svenska kvinnor i 18–45 års ålder önskar information om fertilitet samt på vilket sätt de önskar få denna information. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkät, sammanställd med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarade 267 kvinnor webbenkäten, en majoritet, 67%, var i åldrarna 24–35 år. Hälften av kvinnorna, 52%, önskade i nuläget information om fertilitet och nästan hälften, 48%, hade önskat information tidigare i livet. En majoritet ansåg att information om fertilitet är lämpligt att ges vid preventivmedelsrådgivning av en barnmorska, samt att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet. Sveriges regioner ansågs ha störst ansvar att informera om fertilitet. Slutsatser: Kvinnor i fertil ålder önskar i hög utsträckning information om fertilitet. Genom regionernas ansvar är barnmorskor som yrkesgrupp viktiga informatörer och folkbildare, främst genom preventivmedelsrådgivning.

Bakgrund: En gynekologisk undersökning innebär en undersökning av kvinnans inre ochyttre könsorgan och genomförs vid bland annat cellprovtagning, blödningar, smärta ochgynekologiska sjukdomar. I Sverige genomförs ca 1,5 miljoner gynekologiska undersökningarvarje år. Idag finns lite forskning kring vad som gör upplevelsen positiv för kvinnorna. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med gynekologisk undersökning inom hälsoochsjukvården. Metod: En kvalitativ metasyntes med en metaetnografisk analys. Studieninkluderar 11 artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed samt i GoogleScholar. Resultat: Resultatet presenteras i två teman, Från osäker till empowered beskriverkvinnornas grad av delaktighet som påverkas av information, kunskap och kommunikation.Sexualitetens närvaro beskriver kvinnornas sexuella erfarenheter, sexualitet och könet påundersökaren och hur dessa påverkar den gynekologiska undersökningen. Slutsats:Välinformerade kvinnor som upplever att de har kunskap om den gynekologiskaundersökningen upplever ökad makt och större delaktighet i den gynekologiskaundersökningen. Kvinnornas sexuella erfarenheter, deras (hetero)sexualitet och könet påundersökaren påverkar kvinnornas känsla av trygghet. Klinisk tillämpbarhet: Med resultatetsom bakgrund kan barnmorskor påverka den kliniska verksamheten att ges mer tid tillinformation och utbildning av kvinnor gällande den gynekologiska undersökningen.Framförallt till unga kvinnor vid ungdomsmottagningarna. / Background: A gynecological examination involves an examination of the woman’s internaland external genitalia. It is performed in cases of bleeding, pain, pap-smear testing andgynecological diseases. In Sweden, about 1.5 million gynecological examinations areperformed every year. Today, there is a lack of research on how the experience could bepositive for women. Aim: To describe women’s experiences of the gynecological examinationin health care. Method: A qualitative meta-synthesis analyzed with a meta-ethnographicmethod. The study includes 11 articles which were searched for in CINAHL, PubMed andGoogle Scholar. Results: The result are presented in two themes. From insecure toempowered shows that women’s degree of power and participation is affected by information,knowledge and communication. The presence of sexuality describes the women’s sexualexperiences, their sexuality and the gender of the examiner and how these affect thegynecological examination. Conclusion: Women who are well informed and who feel theyhave knowledge about the gynecological examination experience an increased power and agreater participation. Women’s sexual experiences, (hetero)sexuality and the gender of theexaminer affect women’s sense of security. Clinical applicability: By using the result,midwives can influence the different clinics to give more time for information and educationof women about the gynecological examination. Especially to the young women visiting theyouth clinics.

Bakgrund: Infertilitet är ett globalt hälsoproblem som uppstår när paret inte blivit gravida efter 12 månader eller mer efter regelbundet oskyddat samlag. Hos män kan det bero på olika saker som till exempel nedsatt spermieproduktion, hormonella störningar och medicinska behandlingar. Det har mest fokuserats på kvinnor gällande den reproduktiva hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av infertilitet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar användes till resultatet och kodades ner till huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visade att infertilitet var livsomfattande och hade en stor påverkan på livet. Psykiska problem som depression, suicidtankar och att känna sig odugliga var några av problemen. För att vara stöttande till sin partner under IVF behandlingen gömde männen sina känslor och präglades av skam och skuldkänslor. Även brist på kunskap, låg självkänsla och stress bland männen påvisades i resultatet. Konklusion: Män lider av infertilitet och behöver stöttning. Mer kunskap behövs för att kunna erbjuda männen stöd och hjälp. / Background: Infertility is a global health issue and can be seen when the couple does not become pregnant after 12 months or more after having regular unprotected intercourse. It can depend on different things for example reduced sperm production, hormonal disordes and medical treatments. It has been more focused on the women and their reproductive health. Aim: The purpose of the study was to shed light on men's experiences of infertility. Method: A systematic literature study that was based on 11 articles. The articles were used for the result and coded down to main categoryand subcategories. Results: The result showed that infertility had a great impact on life. Problem with mental health like depression, suicidal thoughts and the feeling of being incompetent was some of the problems. To be supportive of their partner during IVF treatment, the men hid their feelings and felt shame and guilt. Lack of knowledge, low self-esteem and stress among men were also demonstrated in the results. Conclusion: Men suffer from infertility and need support. More knowledge is needed to be able to offer men help and support.

Bakgrund: Oplanerade prehospitala förlossningar kan ske i närvaro av ambulanspersonal, vilka är avsevärt mindre utbildade för förlossningar än barnmorskor men tvingas ändå handha samma situation. Detta kan vara en dramatisk och stressande upplevelse både för födande och ambulanspersonal. Syfte: Beskriva sjuksköterskors/ambulanssjuksköterskors upplevelser, tankar och känslor om prehospitala förlossningssituationer i sitt arbete. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Elva semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förlossningssituationer beskrevs som verkligt fantastiska, häftiga, spännande, som de roligaste körningarna och som en euforisk glädje att få se ett liv ta sin början, jämfört med alla liv som ambulanspersonal ser slockna. Förlossningskörningarna benämndes som skräckblandad förtjusning, nervöst och läskigt. Dels eftersom dessa var så ovanligt förekommande och ambulanspersonalen upplevde sig underutbildade för situationen, vilket gav känslor av obehag, kompetensbrist och skräck att inte kunna hantera en eventuellt kritisk situation. Dels då körningar involverande barn gav extra kraftigt adrenalinpåslag, skärpa, närvaro och fokus. Ytterligare försvårande faktorer upplevdes vara platsbristen i en ambulans, dålig arbetsställning, underbemanning, utrustnings- och resursbrist, språksvårigheter, kulturskillnader eller sjukt/missbildat/dött/oönskat barn. Bristen på erfarenhet och kunskap var dock det primära och mer förlossningshospitering önskades. Slutsats: Förlossningssituationer väcker mycket starka känslor hos sjuksköterskor/ambulanssjuksköterskor både på ett positivt och negativt sätt. Dessa upplevs som de roligaste, mest spännande och mest glädjebringande körningar samtidigt som stressande, pressande, adrenalinframkallande samt som annorlunda alla andra körningar. Förlossningskörningar sker så sällan att det är svårt att upprätthålla en god kunskapsnivå, varför en ökning av utbildning önskas. / Background: Unplanned prehospital births can occur in the presence of ambulance staff, who are considerably less educated for childbirth than midwives but are still forced to handle the same situation, a potentially dramatic and stressful experience for both patient and paramedic. Purpose: Describing paramedics' experiences, thoughts and feelings about prehospital birth situations. Method: A qualitative interview study with descriptive design. Eleven semi-structured interviews analyzed with qualitative content analysis. Results: Childbirth situations were described as amazing, exciting and the euphoric joy seeing a life begin, compared to all lives paramedics see end. Childbirth situations were called a "horrified delight". Partly, because these were so unusual and the paramedics felt under-educated, which gave feelings of discomfort, inadequacy and fear of being unable to handle a potentially critical situation. Partly, because missions involving children gave stronger adrenaline-rushes, sharpness and focus. Further aggravating factors were the compact ambulance, poor working posture, understaffing, equipment- and resource-shortages, language difficulties, cultural differences or sick/malformed/dead/unwanted children. However, the lack of experience and knowledge was the primary one where more practical experiences at the delivery ward was desired. Conclusion: Childbirth situations evoke very strong emotions among nurses/paramedics both in positive and negative ways. These are considered the most enjoyable and exciting missions as well as stressful, pressing, adrenaline-inducing and different from all other missions. Childbirth missions are so unusual that it is difficult to maintain a good level of knowledge, which is why an increase in education is desired.

Det finns många olika typer av preventivmedel för kvinnor, där en av de vanligaste är kombinerade hormonella p-piller. Många kvinnor vill undvika hormonella preventivmedel och använder sig av andra metoder för att undvika graviditet. Intressanta alternativ till hormonella preventivmedel har kommit de senaste åren, där en av dem är mobila applikationen Natural Cycles, som baserar sig på fertilitetsmedvetenhet.  Befintliga studier finns som undersöker hur effektivt och säkert Natural Cycles är som preventivmedel. Syftet med detta arbete är att undersöka applikationen Natural Cycles som preventivmedel, detta genom att jämföra Pearl Index och sannolikheten att bli gravid efter ett visst antal cykler av befintliga studier, och undersöka vilken demografi som Natural Cycles är bäst lämpad för.  Arbetet är en litteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar analyserats. Studierna är hämtade från databasen PubMed och Google Scholar, och visar att Natural Cycles effektivitet med ett Pearl Index vid typisk användning är mellan 6,1–7,0. Detta visar att Natural Cycles effektivitet som preventivmedel är lika bra som tex. kombinerade hormonella p-piller, men sämre jämfört med tex. hormonspiral. Sannolikhet för graviditet efter en 13-cykelperiod för Natural Cycles beräknades till 6,3–8,3 %. Natural Cycles passar bäst för kvinnor runt 30 års ålder, som är i ett förhållande, har en högre utbildning och som tidigare använt kondom som preventivmedel.  Att tänka på är att alla studier som undersökts i detta arbete har varit sponsrade av just Natural Cycles, vilken kan ha påverkat resultatet. Det behövs göras mer forskning under längre tid och för större mångfald, och även göra studier som inte är sponsrade av Natural Cycles. / There are many different contraceptive methods for women and one of the most common are the combined hormonal birth control pills. Many women want to avoid hormonal contraceptive methods to prevent pregnancy. Interesting alternatives to hormonal contraceptives have emerged in recent years, and one of these is the mobile application Natural Cycles, which is based on fertility awareness. Existing studies are available that examine the effectiveness of Natural Cycles as a contraceptive.   The aim of this study is to investigate the effectiveness of the application Natural Cycles as a contraceptive, by comparing the Pearl index and the probability of becoming pregnant after a certain number of cycles of existing studies and also examine demographic which Natural Cycles is best suited for. This study is organized as a literature study, in which five scientific articles were analyzed. The studies were obtained from the database PubMed and Google Scholar and show that the effectiveness of Natural Cycles with a typical-use Pearl Index is between 6,1-7,0. This shows that Natural Cycles' effectiveness as a contraceptive is as good as e.g. combined hormonal birth control pills, but poorer compared to e.g. hormonal intrauterine device. The probability of pregnancy after a 13-cycle period for Natural Cycles was estimated to 6.3–8.3%. Natural Cycles is best suited for women around the age of 30, who are in a relationship, have a higher education and who have previously used a condom as a contraceptive. It should be borne in mind that all studies examined in this work have been sponsored by Natural Cycles, which may have affected the results. More research is needed for a longer period and for greater diversity, and to do studies that are not sponsored by Natural Cycles.

Syfte: Att kartlägga barnmorskors erfarenheter vid akut omhändertagande av barn i samband med förlossning. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkäter som analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarades 100 enkäter av barnmorskor verksamma på förlossningsavdelning. Av barnmorskorna uppgav 64 % att de med säkerhet kunde identifiera barn med asfyxi, 49 % kunde utföra neonatal HLR med säkerhet. Både barnmorskor med kortare och längre erfarenhet behövde mer teoretisk och praktisk kunskap i akut omhändertagande av barn vid födelsen, mest kunskap behövde de med kortast erfarenhet. Barnmorskor med kortare erfarenhet var även mindre säkra i att stödja och informera föräldrar när barnet behövde akut omhändertagande. Slutsats: Det är barnmorskors ansvar att handlägga barn som är i behov av akut omhändertagande vid förlossning. Det är möjligt att det behövs mer förberedelser och längre introduktion i ämnet för nyutexaminerade barnmorskor. / Aim: To examine midwives experiences in emergency care of children immediately after birth. Method: Quantitative cross-sectional study. Data were collected through a web based survey and analyzed with descriptive statistics. Result: A total of 100 questionnaires were answered by midwives working at maternity wards. Among the midwives 64 % could with certainty identify children with asphyxia, 49 % could perform neonatal CPR with certainty. Midwives experienced a need for more theoretical and practical knowledge in emergency care of children at birth, those with the least experience felt a higher need for additional knowledge. Midwives with the least experience were less certain in the support of parents when their newborn needed emergency care. Conclusion: It is the midwives’ responsibility to care for children who are in need of emergency care during childbirth. It is possible that more preparation and longer introduction to the subject for new graduate midwives is needed.

Bakgrund: Portpartumblödningar (PPH) ger upphov till flest fall av mödradödlighet i världen, förekomsten och risken att dö är som högst i låginkomstländer men det har rapporterats om ökning även i västvärlden. I Sverige har cirka 7% en ICD-10 kod för PPH. Barnmorskor har en nyckelroll i att identifiera och initiera tidig diagnos av PPH för att kunna påbörja adekvata åtgärder, handlägga det akuta förloppet och samtidigt upprätthålla den värdighetsskyddande vårdrelationen. Syfte: Beskriva barnmorskors erfarenheter av postpartumblödningar >1000 ml i samband med förlossning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 24 barnmorskor. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskorna beskrev att handläggandet vid PPH begränsas av bristande samarbete, kunskap, hjälpmedel, oerfaren personal samt pressad arbetsmiljö och bidrog till känslor av otillräcklighet. Genom gott samarbete, teamträning, närvarande kollegor, förkroppsligad kunskap och goda förutsättningar kunde handläggningen bli framgångsrik, vilket bidrog till känslor av acceptans. Slutsats: Barnmorskor behöver ges förutsättningar för att handlägga PPH. Genom goda förutsättningar kan barnmorskor bistå PPH på ett patientsäkert sätt samtidigt som de själva känner trygghet och acceptans. Det är således en betydande del i att säkra vården vid PPH. / Background: Postpartum hemorrhage (PPH) gives rise to most cases of maternal mortality in the world, the incidence and risk of dying is highest in low-income countries, but an increase has also been reported in the western world. In Sweden, about 7% have an ICD-10 code for PPH. Midwives play a key role in identifying and initiating early diagnosis of PPH to be able to initiate adequate measures, manage the acute process and at the same time maintain the dignity-protective care relationship. Aim: Describe midwives experiences of postpartum hemorrhage > 1000 ml in connection with childbirth. Method: Qualitative method with inductive approach. An online survey answered by 24 midwives. The questionnaire responses were analyzed with content analysis. Results: Four categories and ten subcategories made up the result. The midwives experienced that the treatment at PPH was limited by a lack of cooperation, knowledge, aids, inexperienced staff and a pressured work environment and contributed to feelings of inadequacy. Through good cooperation, team training, present colleagues, embodied knowledge and good conditions, the handling could be successful, which contributed to feelings of acceptance. Conclusion: Midwives need to be given the conditions to handle PPH. Through good conditions, midwives can assist PPH in a patient-safe way while at the same time feeling secure and accepted. It is thus a significant part of securing care at PPH.

Bakgrund: Under adolescensen genomgår tjejer puberteten och får den första menstruationen tillsammans med andra kroppsliga förändringar. Under denna känsliga fas i livet behöver tjejer information och utbildning i sex- och samlevnad för att tillgodogöras en god sexuell och reproduktiv hälsa. I Sverige har sex- och samlevnadsundervisning varit obligatorisk sedan 1950-talet. Trots det förekommer en stor okunskap i menstruationscykeln hos tjejer trots att information och utbildning om pubertet skall undervisas om redan i grundskolan.Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva erfarenheter av menstruationscykeln hos tjejer i åldersgruppen 16–19 år.Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades. Intervjufrågorna var semistrukturerade och en innehållsanalys med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades 12 tjejer individuellt. Intervjuerna skedde digitalt på grund av COVID-19 pandemin.Resultat: Resultatet sammanfördes genom två kategorier: Betydelsen av information och utbildning samt Omställning och anpassning. Deltagarna beskrev att menstruationscykeln påverkade vardagen till det sämre. Deltagarna beskrev en brist på kunskap gällande menstruationscykeln och härledde det till brist på undervisning. Konklusion: Barnmorskor och lärare utgör en viktig roll i att informera och undervisa tjejer om menarke och menstruationscykeln. Att erhålla adekvat sex- och samlevnadsundervisning kan komma att påverka tjejers upplevelse av menarke och kommande menstruationer till det positiva.