No description available.

<p>Sjuksköterskeprogrammet</p>

Bakgrund: Globalt är hypertoni ett hot mot folkhälsan och förekommer hos 40 % av världens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni är starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulära sjukdomar som står för 31 % av alla dödsfall i världen. Sjuksköterskans arbete är bland annat att förebygga hypertoni och dess följdsjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillämpas i blodtryckssänkande syfte hos patienter med primär hypertoni. Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som användes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline användes även diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant. Stresshantering gav en minskning av blodtrycket i fem studier, de innefattade biofeedback, yoga, hypnos och andningsövningar. En studie innehöll en pulverdietmix som gav en minskning av blodtrycket. En kombinationsbehandling av rådgivning och blodtrycksmätning i hemmet visade sig i en studie ha positiv effekt på blodtrycket under en tvåårsperiod. Slutsatser: Studien gav ett flertal interventioner som sjuksköterskan kan använda sig av i arbetet med patienter med primär hypertoni.

Syftet med denna studie är att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hållbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i Västra Götalands län. Därutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvärderas och det lärande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlätta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under två halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förståelse kring dessa begrepp. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats som utgångspunkt för utförandet av vår studie och den forskningsmetod vi använt oss av är aktionsforskning. För att kunna analysera våra data och få fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna är positivt inställda till utvecklingsarbetet, men att en viss förändringströtthet och skeptisism till förändring finns. För att utvecklingsarbetet ska kunna integreras i verksamheterna och fortleva anser deltagarna att vissa förutsättningar krävs, såsom tid, ett tydligt och engagerat ledarskap och trygghet i arbetsgruppen. Trots förändringströttheten och den korta tid som gått mellan sista utbildningstillfället och tillfället för utvärdering visar resultatet att ett visst lärande och vissa förändringar skett i verksamheterna.

Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda. Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete. Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet. Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog. De använder sig också av ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar bland annat att hälsofrämjande arbete och ledarskap samspelar med varandra samt att närvaro och kommunikation är viktiga faktorer för ett effektivt ledarskap och hälsofrämjande arbete. Slutsats: Cheferna anser att de har bra förutsättningar för att arbeta utvecklande med den psykosociala arbetsmiljön. Deras upplevelser och intresse för arbetsmiljöarbetet och dess utveckling samt användandet av deras hälsofrämjande arbete och ledarskap är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Det är väsentligt att engagera medarbetarna och skapa dialoger och diskussioner i det hälsofrämjande arbetet samt ta hänsyn till närvaro och kommunikation i ledarskapet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att deskriptivt återge skolsköterskors berättelser om sitt hälsofrämjande arbete med tonåringar. Ett strategiskt urval användes och skolsköterskor från Uppsala, Älvkarleby och Gävle kommun deltog i studien. Datainsamling skedde genom 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier: hälsa, hälsoarbete, utmaningar/begränsningar och skolsköterskans hälsofrämjande arbete. I resultatet framkom att skolsköterskor upplevde tonåringars hälsa som god och att hälsa ett allmänt välbefinnande utifrån sina egna förutsättningar. Skolsköterskorna upplever att tonåringarna mår bra men de som mår dåligt, mår sämre än förut. Det hälsofrämjande arbetet bestod av många delar där hälsosamtalen lade en grund för vilka insatser som kunde behövas vidare. De hälsofrämjande insatser som skolsköterskorna lade fokus på var lite olika från skola till skola. Runt tonåringarna berättade skolsköterskorna att det fanns ett stort skyddsnät bestående av både professionell personal och föräldrar. De berättade också att det kunde vara svårt att nå fram till tonåringar och identifiera de som behövde hjälp i tid. Tid var något som sågs som en bristvara. Slutsatsen i denna studie är att skolsköterskorna inriktar sitt arbete efter tonåringens behov utifrån hälsosamtalen.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs. det kommer alltid att finnas behov för ett psykiskt hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka innebörder ett psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan har för eleverna. För att kunna uppnå vårt syfte inledde vi vårt arbete med en omfattande litteraturgenomgång, detta för att skaffa oss kunskap inom ämnet. Det finns en rad olika hälsofrämjande faktorer skolan kan arbeta med för att främja elevernas psykiska hälsa. De aspekterna av god psykisk hälsa vi fokuserar på i denna uppsats är en känsla av välmående/välbefinnande, ett gott självförtroende, att känna sig trygg och trivas med sig själv och tillvaron. För att få svar på våra frågeställningar kom vi fram till att en kvantitativ studie är det mest fördelaktiga för vår studie då vi kan se resultatet i form av siffror och diagram. Vi tror även att eleverna är mer öppna i en anonym enkät än under en intervju. Vi valde att jämföra gymnasieelever från två olika skolor, varav den ena är studieförberedande (skola 1) och den andra är yrkesinriktad (skola 2), för att se om elevernas uppfattningar skiljer sig åt vad gäller psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan. Data sammanställdes sedan och presenteras som resultat och bilagor till uppsatsen. Resultatet visade att de faktorer som enligt oss ingår i främjandet av den psykiska hälsan är mer framträdande i skola 2 vilket tyder på att skola 2 kommit längre med sitt psykiskt hälsofrämjande arbete. Vår undersökning visar överlag inte samma problematik som vi tagit upp i bakgrunden. Vår studie ger ett mer positivt intryck av elevers psykiska hälsa. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att skolan som social miljö är främjande för den psykiska hälsan ur vissa aspekter. Även om skola 2 är mer psykiskt hälsofrämjande utesluter det inte att båda skolorna bör arbeta mer med psykiskt hälsofrämjande arbete. Vi anser att det alltid finns psykiskt hälsofrämjande faktorer att utveckla och arbeta mer med eftersom det optimala målet, enligt oss, är att skolan bör främja varje faktor till 100 %. Detta inser vi är näst intill omöjligt men man ska alltid sträva efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med låg utbildning, låg inkomst, arbetslösa är inom folkhälsovetenskapen prioriterade målgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sämre hälsa. Genom att bedriva olika interventioner för att hjälpa och stödja dessa individer är det övergripande syftet att reducera ojämlikheter i befolknings hälsa. Studien tar sin utgångspunkt i en intervention för individer med en komplex problematik gällande bland annat långtidsarbetslöshet och sjukskrivning som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Interventionens syfte är att stödja individerna för att komma ut i arbetslivet. Studiens syfte var att undersöka deltagares upplevelser av ett lokalt Samordningsteams rehabiliteringsinsatser. Studien hade en kvalitativ inriktning där enskilda intervjuer genomfördes. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna. Resultatet visar individuella och omgivande faktorer som upplevts varit till möjlighet för deltagandet, exempelvis personlig vilja samt stöd från Samordningsteamets teoretiska och praktiska aktiviteter. Upplevda hinder av deltagandet omfattade likaså individuella och omgivande faktorer. Det innefattade ospecificerad målbild, sociala svårigheter samt svårigheter med praktisk planering av deltagandet och upplevelser av orimliga krav från en aktör i samverkan. Slutsatserna av studien lyfter att deltagarna upplevt både möjligheter respektive hinder av sitt deltagande i Samordningsteamet för att komma ut i arbetslivet. / Vulnerable population groups, which include individuals with low education, low income and unemployment, are prioritized target groups in public health science. They are prioritized because they generally have poorer health. Interventions have been conducted to help and support individuals in the vulnerable population groups, with the aim of reducing inequalities in population health. The study focused on an intervention, conducted by the political project called Samordningsteamet, which targeted individuals in need of coordinated rehabilitation efforts in the areas of long-term unemployment and sick leave. The intervention aims to offer support for the individuals to enter the labor market. The purpose of the study was to explore the participant’s experiences with Samordningsteamets rehabilitation efforts. The study takes a qualitative approach with individual interviews. A qualitative content analysis was used to analyze the data collected from the interviews. The results shows individual and environmental factors that seem to have a positive impact on the participation, such as personal will and external support from theoretical and practical activities. Individual and environmental factors was also perceived as obstacles in the participation, such as unspecified targets, social difficulties, difficulties with practical planning and perceiving unreasonable demands. The conclusion of the study highlights that participants experienced both opportunities and obstacles in their participation with Samordningsteamets rehabilitation program in order to be able to enter the labor market.

Problemformulering: Forskning visar att hälsofrämjande åtgärder både kan förbättra medarbetares hälsa och utveckla verksamheten. Då man aktivt arbetar med att utveckla hälsofrämjande åtgärder är det väsentligt med en ständig utvärdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förväntningar av dessa åtgärder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förväntningar av hälsofrämjande åtgärder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Personalansvariga beskriver en förväntan av att hälsofrämjande åtgärder ska ge deras medarbetare ökat välbefinnande på arbetet. De anser att friskvård ger friskare medarbetare vilket leder till mindre sjukfrånvaro. Den fysiska miljön beskrivs som en viktig hälsofrämjande faktor på arbetsplatsen. Personalansvariga menar att medarbetarnas behov av att bli sedda och uppmärksammade tillfredställs då hälsofrämjande åtgärder erbjuds. Personalansvariga visar inget större intresse av att se vad de hälsofrämjande åtgärder som erbjuds, ger medarbetaren och organisationen. De utför inte heller några personalekonomiska beräkningar eller använder några kalkyler innan de genomför hälsofrämjande satsningar. Personalansvariga talar om egna brister i utbildning inom ämnet men det finns en tydlig möjlighetsbaserad tankekultur snarare än problembaserad tankekultur hos flertalet av personalansvariga.

Bakgrund/Syfte: Ett av Folkhälsoinstitutets 11 målområden är fysisk aktivitet, målområdet innefattar att främja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete är att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med särskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande metod för barn och ungdomar med särskilda behov. Metod: En kvalitativ metod användes och 6 intervjuer genomfördes på olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hälsofrämjande åtgärder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text och analyserades till en temaanalys. Resultat: Temaanalysen resulterade i tre olika teman. Det första temat var betydelsen av barn och ungdomars hälsofrämjande arenor, här visade det sig att skolan och föreningslivet är de två viktigaste arenorna för att nå ut till barn och ungdomar med hälsofrämjande arbete. Det andra temat var motivation och stöd till barn och ungdomar där det framkom att motiverande samtal är en tänkbar metod för att motivera äldre barn till fysisk aktivitet. Stöd från omgivningen är även en viktig komponent för att motivera barn och ungdomar till fysisk aktivitet. Det tredje temat var hinder och behov i arbetet. Här beskrevs fördelar och nackdelar inom det aktuella området exempelvis hur ekonomin kan vara ett hinder både för föräldrar och föreningar. Det framkom även att kompetensen hos de ledare som arbetar med barn och ungdomar behövs utvecklas. Implikation: Vi vill med hjälp av denna studie belysa olika hinder och behov samt vad som är viktigt att tänka på inom det hälsofrämjande arbetet med barn och ungdomar exempelvis utökade resurser inom föreningslivet och stöd från omgivningen. Ett steg i att hitta tänkbara lösningar för att gagna fortsatt arbete inom det aktuella området är att underlätta för föräldrar att erbjuda sina barn fysisk aktivitet genom ekonomiskt och praktiskt stöd.