Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2. Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen. Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.

Bakgrund: Som distriktssköterska inom primärvården finns ett ansvarsområde och en arbetsbeskrivning som handlar om hälsofrämjande och förebyggande arbete. Studier visade att den ursprungliga arbetsbeskrivningen för en distriktssköterska har fått lämna plats till sjukvårdsarbete och sjuka patienter. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor som arbetar inom primärvården upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande samt beskriva deras attityder till det hälsofrämjande arbetet. Metod: Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor som utfördes med tio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att distriktssköterskorna upplevde begränsade förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Brist på tid och resurser var framträdande orsaker. Trots detta så var distriktssköterskornas attityd till hälsofrämjande arbete övervägande positiv. Många uppgav att de dagligen försökte motivera patienter till en förändring genom att prata hälsofrämjande trots att syftet med besöket var något annat. De ansåg att det var en viktig del i yrkesrollen och att det kunde vara värdefullt för patienten om distriktssköterskan kunde motivera patienten till att genomföra någon förändring som kan leda till en bättre hälsa. Slutsats: Distriktssköterskorna som deltog i föreliggande studie upplevde begränsade förutsättningar till att arbeta hälsofrämjande, främst på grund av tids- och resursbrist. De hade dock övervägande en positiv attityd till arbetet och försökte ta varje tillfälle att prata hälsofrämjande. De ansåg arbetet vara en viktig del i deras yrkesroll och önskade mer tid och resurser till detta.

No description available.

Bakgrund: Fysisk aktivitet kan minska hälsorisker förknippade med stillasittande och brist påregelbunden rörelse. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) syftar till att höja den fysiskaaktivitetsnivån, men forskning om vilka faktorer som inverkar på FaR-förskrivning saknas.Syfte: Att beskriva vad FaR-förskrivare uppfattar vara betydelsefulla organisatoriska,förskrivarrelaterade och patientrelaterade faktorer för förskrivning och följsamhet av FaR.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med 11 FaR-förskrivare från treolika professioner vid två landsting i Sverige. Dataanalysen genomfördes deduktivt medkvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Byråkrati och nödvändiga förutsättningar varviktiga organisatoriska faktorer. Som förskrivarrelaterade faktorer angavs egna resurser,förskrivarens roll, stödjande arbetssätt samt behov av steg och långsiktigt arbete. Depatientrelaterade faktorer som upplevdes hindra eller möjliggöra FaR-förskrivning ochföljsamhet var patienternas mottaglighet för livsstilsförändring samt upplevelse av mening.Slutsatser: Förskrivarnas upplevelse av brist på struktur och samarbete med aktivitetsarrangörerhindrar förskrivning och uppföljning. Meningsfullheten i att förskriva FaR till lågmotiveradepatienter med låg förväntad följsamhet minskar motivationen att lägga ner den extra tid somkrävs vid FaR. Goda erfarenheter kan leda till förändrad attityd och ökad förskrivning.Resultaten bidrar med kunskap om faktorer för implementering av FaR i syfte att nå nationellamål för hälsofrämjande hälso- och sjukvård och fysisk aktivitet.Nyckelord: hälsofrämjande arbete, implementering, uppföljning, transteoretisk modell, FYSS

Bakgrund: Som distriktssköterska inom primärvården finns ett ansvarsområde och en arbetsbeskrivning som handlar om hälsofrämjande och förebyggande arbete. Studier visade att den ursprungliga arbetsbeskrivningen för en distriktssköterska har fått lämna plats till sjukvårdsarbete och sjuka patienter. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor som arbetar inom primärvården upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande samt beskriva deras attityder till det hälsofrämjande arbetet. Metod: Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor som utfördes med tio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att distriktssköterskorna upplevde begränsade förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Brist på tid och resurser var framträdande orsaker. Trots detta så var distriktssköterskornas attityd till hälsofrämjande arbete övervägande positiv. Många uppgav att de dagligen försökte motivera patienter till en förändring genom att prata hälsofrämjande trots att syftet med besöket var något annat. De ansåg att det var en viktig del i yrkesrollen och att det kunde vara värdefullt för patienten om distriktssköterskan kunde motivera patienten till att genomföra någon förändring som kan leda till en bättre hälsa. Slutsats: Distriktssköterskorna som deltog i föreliggande studie upplevde begränsade förutsättningar till att arbeta hälsofrämjande, främst på grund av tids- och resursbrist. De hade dock övervägande en positiv attityd till arbetet och försökte ta varje tillfälle att prata hälsofrämjande. De ansåg arbetet vara en viktig del i deras yrkesroll och önskade mer tid och resurser till detta.

Människors levnadsvanor och livsstil är bland de främsta orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige idag. Vilken livsstil människan har och hur individen hanterar olika situationer påverkar i hög grad hälsan. Att förändra levnadsvanor och livsstil är tidskrävande och bör ses som en process. I sjuksköterskan ansvarsområden ingår att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syftet med studien är att undersöka faktorer i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete som kan stödja patienter till att genomföra livsstilsförändring. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, har granskats. Efter analys  av  artiklarna  identifierades  två  huvudteman,  “Ett  personcentrerat förhållningssätt skapar en vårdande relation” och “Användbara pedagogiska verktyg”, med två respektive fyra subteman. Sjuksköterskans förhållningssätt ska vara hälsofrämjande, vilket innebär att stärka och uppmuntra individen att ta ansvar för sin egen hälsa och sjukdom, att stödja individens hälsoutveckling samt beakta individens motivation till förändring. Vid livsstilsförändringsarbete visade sig samspelet mellan sjuksköterska  och  patient  vara  betydelsefullt  med  ömsesidigt  förtroende  och  tillit. Genom ökad kunskap om hälsosamma levnadsvanor samt en tro på sin egna förmåga till förändring skapas en känsla av egenmakt, empowerment. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskans attityd och förhållningssätt, ömsesidig kunskap och vårdrelationens betydelse för livsstilsförändring. Det diskuteras även om sjuksköterskans strukturella förutsättningar för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och hur det kan gynna en hållbar utveckling.

Bakgrund: Primärvårdssköterskor har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande. Hypertoni kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och drabbar en stor del av befolkningen i världen. I Sverige upplever allt fler människor stress. Studier visar på att det finns ett samband mellan förekomsten av stress och hypertoni. Trots detta finns det inga tydliga riktlinjer om hur primärvårdssköterskor kan arbeta hälsofrämjande med stresshantering. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad primärvårdssköterskor som arbetar på hypertonimottagning hade för erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med fokus på stresshantering hos patienter med hypertoni. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio primärvårdssköterskor som arbetade på hypertonimottagning från fyra regioner i Sverige deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Primärvårssköterskorna beskrev att de upplevde det hälsofrämjande arbetet med stresshantering som betydelsefullt. Samtalet genomsyrade deras arbete och lade grunden i det hälsofrämjande arbetet med stresshantering. Primärvårdssköterskorna belyste att samarbetet med andra yrkeskategorier var viktigt. Primärvårdssköterskorna upplevde begränsade förutsättningar att arbeta hälsofrämjande med stresshantering. Brist på resurser och tydliga riktlinjer samt patienternas oförmåga till att se sin egen livssituation var framträdande orsaker till hinder i arbetet. Slutsatser: Primärvårdssköterskorna som deltog i föreliggande studie upplevde begränsade förutsättningar till att arbeta hälsofrämjande med stresshantering, främst på grund av brist på resurser och tydliga riktlinjer samt patienternas oförmåga att se sin egen livssituation. En central och viktig del i deras hälsofrämjande arbete med stresshantering var samtalet

Syftet med studien är att undersöka förskolebarnens upplevelser av fysiska aktiviteter och hälsosam kost. Studien kännetecknas av en kvalitativ ansats och data samlades in genom strukturerade intervjuer med sex barn från två olika förskolor. Barns perspektiv står i centrum för studien och studien bygger på fenomenologisk ansats, där bernens upplevelser av rörelse och mat är i fokus. Resultatet presenteras utifrån barnens beskrivningar om begreppen rörelse och fysisk aktivitet på förskolorna. Förskola A gav uttryck för olika aktiviteter som de utför i sin vardag oftast utomhus, och på förskola B ger barnen andra beskrivningar. De tänker rörelse som olika rörelselekar de leker både inne och ute och fysisk aktivitet som olika beskrivningar på sport. Barnen är medvetna om kostens roll för deras hälsa och vikten av att äta varierande för deras välbefinnande. De flesta barnen tyckte att det är gott och nyttigt att äta vanlig kost i form av grönsaker, kolhydrater och kött. Barnen hade kunskaper om att söta saker kan skada deras hälsa och därför bör de äta mindre utav det för att de ska må bra. Sammantaget visar studien därmed att förskolebarnen tänker att fysisk aktivitet är kopplade till utomhus samt att rörelse handlar om lek. Studien visar att förskolebarnen tycker om att röra på sig samt att det ger dem glädje. Kosten har förskolebarnen beskrivit genom sin upplevelse och erfarenheter om matsituationerna i förskolan, vilket de inser att kosten är viktig för kroppen och att de bör äta varierad mat men i relation till deras intresse.

Askenberger E & Cederholm V. Sjuksköterskors erfarenhet av hälsofrämjande ar-bete. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionenför vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka individens hälsa och är en viktig del i sjuksköterskors arbete. Många sjuksköterskor saknar dock kunskap i hur hälsofrämjande arbete ska tillämpas i praktiken vilket leder till att det kommer i skymundan i omvårdnadsarbetet. Det finns också studier som visar på att sjukskö-terskor brister i sin dokumentation och journalföring gällande hälsofrämjande arbete vilket också leder till att det inte syns i det dagliga omvårdnadsarbetet. Mot bak-grund av detta är det därför viktigt att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för att bidra till ökad kunskap inom området. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete.Metod: En litteraturstudie med studier kvalitativ ansats genomfördes. Datasökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ERIC, vilket resulterade i tio studier som analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) fem-stegsmodell.Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av tre teman: Organisationens bety-delse, Hjälpmedel och Samtal med patienten.Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att stöd från organisationen och tillräckligt avsatt tid var en viktig faktor för att kunna bedriva hälsofrämjande arbete. Samar-bete kollegor emellan var även en viktig komponent. Sjuksköterskorna upplevde även vidareutbildning som viktig för att utvecklas och lyfte även fram patientrelat-ionen som en viktig faktor för patientens följsamhet.Nyckelord: Erfarenhet, Hälsofrämjande arbete, Litteraturstudie, Sjuksköterskor. / Askenberger E & Cederholm V. The experience of nurses working with health pro-motion. A literature review. Degree project in nursing 15 creditpoints. Malmö University: Faculty of health and society, Department of carescience, 2018.Background: Health promotion aims to strengthen the health of the individual and is an important part of nurse work. However, a lot of nurses lack the knowledge of how to apply health promotion in practice which leads it to being overshadowed by other nursing tasks. There are also studies that points to nurses lack in documenting and journaling of their health promoting interventions which results it being hidden in the daily nursing work. This leads it being important to illuminate the experience of nurses in health promotion to gain knowledge within the subject.Aim: The aim of this literature study was to illuminate the experience of nurses in health promoting work.Method: A literature study with a qualitative approach. Data has been collected through the databases CINAHL, PubMed and ERIC which resulted in 10 studies which were analysed using the Forsberg and Wengströms (2013) five-stage model.Results: The result was presented with three themes: The importance of the organi-sation, Tools and Patient interview.Conclusion: Nurses experienced that support from the organisation and enough time to practice interventions was an important component for health promotion. Coop-eration between colleagues were also an important component. Nurses described that further education was important for developing their knowledge and that the patient relationship was important for compliance. Keywords: Experience, Health Promotion, Literature review, Nurse.

Hälsofrämjande arbete i gymnasiet - En kvalitativ studie av elevhälsoteam pågymnasier. Health promotion work in secondary school - A qualitative study of studenthealth teams in secondary schools. This study focused on professionals' perceptionsexperiences of health-promoting work in secondary school. The purpose was toinvestigate how health team worked based on health promotion work to increase themental health of students in high schools. A semi-structured interview was used to answerthe study's purpose and questions. Goal-directed selection was used to find theinterviewee, which was a total of eight people. The interviewee participated in the studenthealth team and worked at different high-school. A content analyse was used as ananalysis method and was presented in three categories: the health team, health promotionwork and challenges for health promotion work that have subcategories with descriptionsthat are linked to the theories.