Bakgrund. Hypertoni definieras som högt blodtryck och är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har tillsammans med andra livsstilsfaktorer en avgörande betydelse för utvecklingen av hypertoni där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är av största vikt. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter inom primärvården av att främja fysisk aktivitet hos patienter med hypertoni. Metod. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med totalt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat. Tre kategorier trädde fram och låg till grund för resultatet. Resultatet visade på att patientens attityd och inställning till hälsobesöket var avgörande för arbetets gång med att främja fysisk aktivitet samt vikten av att distriktssköterskan hade kunskap om att fysisk aktivitet såg olika ut för alla. Det framkom även bristande kunskap gällande hälsofrämjande verktyg och brist på intresse för det hälsofrämjande arbetet på organisationsnivå. Diskussion. Deltagarna menade att det behövdes ett förbättringsarbete inom hälsofrämjande omvårdnad. Samarbete med andra professioner och framförallt utbildning och ökad kunskap inom hälsofrämjande verktyg som motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept är av vikt för att motivera patienten till fysisk aktivitet. Slutsats. Ett ökat intresse och prioritet från organisationen inom primärvården är betydelsefullt för att främja patienter med hypertoni till fysisk aktivitet som i sin tur leder till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. / <p>2023-05-30</p>

Skolinspektionen (2020) och Regeringens proposition Skolans arbete med trygghet och studiero (2021) har belyst behovet av att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. En ökad kunskap krävs om hur man etablerar lärmiljöer präglade av trygghet och studiero. Det finnes internationella skolmodeller som kan antas bidra med kunskap men ingen färdig utvecklad och utvärderad svensk skolmodell. Denna studie avser att genom en riktad kvalitativ innehållsanalys undersöka hur fyra internationellt utformade skolmodeller för ett skolövergripande hälsofrämjande arbete, kan tolkas bidra med kunskap till det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. Det positiva utbildningsperspektivet är en av studiens teoretiska utgångspunkter, då det grundas i det dubbelriktade sambandet mellan lärande och hälsa. Perspektivet används för att analysera utformningen av skolmodeller med avsikt att skapa ett positivt skolklimat. Skolmodellernas målgrupp och målsättningar, samt deras förankring i teori, tidigare forskning och professionsnära verksamhet synliggörs. Skolmodellernas arbetssätt och utvärderingsmetoder ställs i relation till Skolforskningsinstitutets (2021) 6 aspekter av lärares ledarskap som främjar studiero i klassrummet. Wang och Degols (2015) modell över områden i ett skolklimat används för att genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöka vilka områden av ett skolklimat som skolmodellerna avser att förändra, samt hur skolmodellerna förhåller sig till Skolinspektionens (2020) framgångsfaktorer och utmärkande drag för skolor med utvecklingsområden inom det systematiska arbetet med trygghet och studiero. Kan internationellt utformade skolmodeller anses vara applicerbara i svensk kontext? Studiens resultat visar att internationellt utformade skolmodeller kan bidra med kunskaper som kan anses vara användbara i utvecklingen av den svenska skolans systematiska kvalitetsarbete med trygghet och studiero. Särskilt intressanta är skolmodeller som avser att förändra de områden av ett skolklimat som berör relationer, tillhörighet och respekt för mångfald. I en svensk kontext kan skolmodeller som i första hand har avsikt skapa förutsättningar för skolpersonal att bemöta elever på ett likvärdigt sätt, och genom fortbildning förändra skolklimatet, anses särskilt intressanta. Detta bekräftar tidigare forskning om hur det systematiska kvalitetsarbetet med studiero kan utvecklas för att skapa en mer inkluderande skola (Gidlund, 2018; Forsberg et al., 2021). Det positiva utbildningsperspektivet har bidragit till att synliggöra tydliga kopplingar mellan det skolövergripande hälsofrämjande arbetet och arbetet med trygghet och studiero. Den svenska skolan kan gynnas av att även se dessa två skolövergripande områden ur ett mer enhetligt perspektiv, det hälsofrämjande systematiska arbetet med att främja trygghet och studiero.

Psykisk ohälsa är något som blir allt mer synligt i dagens samhälle och som börjar gå ner i åldrarna. Mot bakgrund till detta är syftet med studien att se hur lärare i fritidshem och fritidsverksamheten arbetar hälsofrämjande för att motverka psykisk ohälsa hos eleverna. För att få svar på detta har vi utgått ifrån följande frågeställningar:Vad anser lärare i fritidshem är anledningen till en ökad psykisk ohälsa i skolan? Hur arbetar lärare i fritidshem för att främja elevers psykiska hälsa? Hur arbetar fritidsverksamheten för att främja elevers psykisk hälsa? För att besvara dessa frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer.Arbetet har sin grund i det hälsofrämjande arbetet och kopplat till det salutogena perspektivet och KASAM. Resultatet som vi har fått fram visar på att lärare i fritidshem anser att de jobbar hälsofrämjande genom att framför allt skapa relationer med eleverna. Däremot framkom det hur fritidsverksamheten ofta saknar ett kontinuerligt hälsofrämjande arbete mot psykisk ohälsa.

Bakgrund: Övervikt och fetma är idag ett globalt folkhälsoproblem som ökar världen över. Tillstånden kan leda till följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 vilket vidare kan orsaka förtidig död. Utöver det kan tillstånden även leda till psykisk ohälsa och depression. Det är därför viktigt att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande och ger hälsoråd till personer med övervikt och fetma. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer som har övervikt och fetma inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på sju artiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som var behov av att motivera personer till livsstilsförändringar och utmaningar inom det hälsofrämjande arbetet.De följs av fyra underkategorier som beskriver huvudrubrikerna mer ingående. Slutsats: Det framkom att skapandet av goda relationer och användning av motiverande samtal upplevdes som positivt och givande för att sjuksköterskor ska kunna arbeta mer personcentrerat.

Varje grundskola i Sverige måste enligt skollagen ha ett elevhälsoteam som tillsammans med övrig personal ska arbeta hälsofrämjande. Socialpedagoger förekommer på vissa skolor i elevhälsoteamet utöver de lagstadgade professionerna. I denna studie undersöks hur socialpedagoger arbetar hälsofrämjande i grundskolan. Genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer har respondenterna själva fått berätta om sitt arbete med egna ord. Totalt fyra socialpedagoger som arbetar på olika grundskolor inom Västra Götalandsregionen har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats till text och kodats ut till övergripande teman efter vad som har bedömts som relevant och intressant. Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet och KASAM-perspektivet vilket även framkommer i studiens resultat och analys. Resultat visar att socialpedagogerna arbetar hälsofrämjande genom att fokusera på det sociala i skolan och bygga relationer med eleverna. Skolans korridorer är socialpedagogernas främsta arena att vistas i för att vara närvarande bland eleverna. Genom att till exempel arbeta med DISA programmet främjas hälsa hos eleverna långsiktigt. I diskussionsdelen menar vi att socialpedagogernas arbete på grundskolorna för med sig många fördelar och gynnar elevernas allmänna hälsa och förbättrar deras skolmiljö. Vi ställer oss därför frågan om socialpedagogerna ska bli en lagstadgad profession inom skolvärlden.

AbstraktLarsson, Anna (2016), Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån vad skollagen säger om elevhälsans uppdrag som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Hur synligt är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den dagliga verksamheten?Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad, mycket beroende på att elevhälsans uppdrag fortfarande är relativt nytt. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska och begreppet elevvård blev elevhälsa.Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att belysa hur olika professioner inom elevhälsan ser på begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten.TeoriDenna studie vilar på systemteorin som utgår från att varje del inom systemet fyller en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antonovskys (1987) salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien.MetodFör att samla in data till min studie har jag använt enkät som metod. Enkäten besvarades digitalt. Totalt har 8 elevhälsoteam från kommunala och fristående skolor tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-94är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, totalt bevarade 18 respondenter enkäten.ResultatSamtliga professioner inom elevhälsan har en önskan om att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande processerna och som de själva uttrycker det släcker bränder.Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar om att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger på individnivå och betydligt mindre på organisation och gruppnivå.ImplikationerMed utgångspunkt ur examensordningen för specialpedagoger och skollagens uppdrag om elevhälsans arbete blir det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagog. En specialpedagog ska bland annat bidra med sin kompetens inom det specialpedagogiska området, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande.

Sammanfattning/Abstract Kjellén, Lisa (2024). Hälsofrämjande arbete i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 HP. I detta examensarbete har en skolas hälsofrämjande arbete undersökts. Skolans dokument kring elevhälsoarbete har analyserats som en del i empirin, för att kunna tydliggöra vilka strukturer som ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet i skolans systematiska kvalitetsarbete.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt en skolverksamhet arbetar hälsofrämjande, avseende åtgärder och arbetssätt som verksamheten gör för att kartlägga och främja elevernas psykiska hälsa. De frågeställningar som är utgångpunkten är, Vilka främjande eller förebyggande insatser gör skolan i det hälsofrämjande arbetet? Hur tar skolorna reda på elevernas/ungdomarnas psykiska hälsa/ohälsa? Antonovskys (1987) teori KASAM ”känsla av sammanhang” har tillämpats tillsammans verksamhetsteoretisk systemmodell för att komplettera bilden av elevhälsans arbete för att bidra till att belysa olika delar i elevhälsoarbetet och hur dessa påverkar varandra (Tväråna &amp; Andrée, 2021). En kvalitativ ansats har använts och de metoder som har valts är semistrukturerade intervjuer och observation. Observation har genomförts på ett elevhälsomöte. Resultatet visar att det finns flera sätt som skolan arbetar hälsofrämjande. En stor del är närvarofrämjande arbete, värdegrundsarbete, kontinuerlig klassavstämning med elevhälsan, individuella samtalsmetoder och ett relationellt förhållningssätt i bemötandet av eleverna i det dagliga arbetet. Det hälsofrämjande arbetet sker systematiskt med en tydlig struktur kring uppföljning, utvärdering, analys och insatser och det finns förtydligande dokument att tillgå som ett stöd i detta arbete. I elevhälsoarbetet har specialpedagogen en betydande roll i att föra detta arbete framåt på ett systematiskt sätt genom att kontinuerligt utvärdera och analysera. Examensarbetet bidrar med handfasta tips kring hur man systematiskt kan arbeta hälsofrämjande genom att belysa olika metoder och tillvägagångssätt som används i skolans verksamhet. Vidare synliggörs hur elevens egna tankar om sin hälsa tas tillvaro i elevhälsoarbetet och på vilket sätt denna kunskap bidrar till att förbättra elevers psykiska hälsa, samt hur det tvärvetenskapliga perspektivet används och tillämpas i elevhälsans arbete.

Bakgrund: Ungdomar kommer vanligen i kontakt med pornografi i tidig ålder.  Det finns en oro att ämnet skapar normer och orealistiska förväntningar, vilket kan inverka på ungdomars sexuella uttryck. Skolsköterskan skall arbeta förebyggande och hälsofrämjande, samt har en viktig roll i arbetet kring sex- och samlevnadsfrågor. Skolsköterskan behöver ge elever information kring sexuell hälsa, för att öka elevers möjligheter att kunna hantera inslag om sexualitet som porträtteras i pornografi och media.  Motiv: Pornografi kan uppfattas som ett svårt ämne att diskutera med elever, och skolsköterskor kan sakna verktyg och förutsättningar för att tillämpa ämnet i sitt hälsofrämjande arbete. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattningar att problematisera kring ämnet kan svårigheter och möjligheter identifieras, samt strategier och tydliga riktlinjer utformas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattningar om att problematisera kring pornografi i deras hälsofrämjande arbete inom elevhälsan. Metod: En kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; “Ser ett behov av att ämnet diskuteras”, “Känner en utmaning inför ett komplext ämne” samt “Önskar en ledning som ger stöd”.  Konklusion: Det finns ett tydligt behov av att samtala om pornografi med elever samt en vilja hos skolsköterskor att lyfta ämnet. I dagsläget finns dock begränsade möjligheter, bland annat på grund av organisatoriska faktorer samt okunskap hos skolsköterskan. Organisationens stöd, möjlighet till kompetensutveckling hos skolsköterskan samt fungerande samarbeten med professioner runt eleven är betydelsefulla förutsättningar för att kunna problematisera kring ämnet i det hälsofrämjande arbetet. Resultatets fynd kan användas för att tydliggöra hur ämnet bör adresseras inom skolsköterskors verksamhetsområde.

Social utsatthet bland barn och unga har länge varit ett fenomen som förekommit i samhället och är enligt forskning föränderlig. Studiens syfte var att undersöka hur social utsatthet bland barn och unga i förskola och gymnasiesärskola definieras, förebyggs, upptäcks och hanteras. För att besvara studiens forskningsfrågor användes kvalitativ intervju som metod och respondenterna var verksamma rektorer och specialpedagoger inom förskola och gymnasiesärskola. Resultatet antydde att social utsatthet är svårdefinierat men förekommer på olika sätt och i olika former bland barn och unga i dagens samhälle. Vidare tydliggjordes att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i förskola och skola kan spela en avgörande roll för barns och ungas hälsa och välbefinnande men att det också finns risk- och framgångsfaktorer vilka är centrala om aktörer inom förskola och skola lyckas med arbetet eller ej.

Fetma och övervikt är sjukdomstillstånd som ökar världen över. Med fetma och övervikt ökar risken för flertalet sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar. Fetma och övervikt behandlas främst med energiunderskott där individen själv har stor möjlighet att påverka sin behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande och stärka patienter i sin egenvård. Syftet är att undersöka effekterna av sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos patienter som lider av fetma och övervikt. Metoden är en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa data har analyserats. Dataanalysen har gjorts där likheter och skillnader har identifierats för att sedan sorterats in i olika teman. Resultatet delas in i tre huvudteman, “att erbjuda fysiska möten för patienten”, “bedriva patientundervisning” och “stöttning genom digitala hjälpmedel” och sex subteman “att anordna gruppträffar”, “att erbjuda motiverande samtal”, “erbjuda patienten ny kunskap”, “att tillhandahålla en handlingsplan för patienten”, “att tillhandahålla interaktiva webbplatser” och “påminnelser genom sms och e-mail” som visar olika tillvägagångssätt hur sjuksköterskan kan ha en stöttande roll vid livsstilsförändringar för patienter med fetma och övervikt. Tillvägagångssätten inkluderar både fysiska träffar och hur digitala hjälpmedel kan fungera som en hjälp. Diskussionen tar upp huvudfynden som visar att de fysiska träffarna varit mest framträdande där motiverande samtal visat sig haft god effekt på patienternas livsstilsförändringar. Andra vetenskapliga artiklar påvisar liknande resultat där motiverande samtal varit ett framgångsrikt sätt för att inta en stödjande roll. Sammanfattningsvis anses resultatet kunna bidra till livsstilsförändringar med goda resultat som inte kräver stora resurser från vårdens sida.