No description available.

Övervikt har blivit ett globalt problem och allt fler barn drabbas i Sverige. Konsekvenserna av övervikt är många och skolsköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med övervikt. Det finns ett behov av att skapa sig en kunskapsöversikt kring hur skolsköterskor erfar sitt hälsofrämjande arbete. Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete till barn som lever med övervikt. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt utfördes med induktiv design. Sökning gjordes i följande databaser: CINAHL, PubMed, och Psycinfo. Det resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet består av tre huvudkategorier, Hälsofrämjande arbete för barnets bästa som visade på olika metoder skolsköterskan använder sig av samt vikten av samarbete och samtal med barnet och föräldrarna. Övervikt, en känslosam fråga som kräver följsamhet visade på att övervikt är ett känsligt ämne och skolsköterskan behöver möta familjens levda erfarenheter. Sista huvudkategorin Strukturer som hindrar hälsofrämjande möten visade på hur tidsbrist kan hindra skolsköterskan från hälsofrämjande arbete och att det finns ett behov av kunskap och rutiner. Slutsatsen är att arbeta hälsofrämjande med barn som lever med övervikt behöver skolsköterskan ta del av familjens leva erfarenheter och få bättre förutsättningar. Samarbete med familjen var grundläggande för skolsköterskans arbete och av stor vikt för barnens möjlighet till hållbara förändringar. Att arbeta hälsofrämjande skulle kunna bidra till en mer hälsosam befolkning i framtiden och minska på lindande för barnet och familjen samt sänka de ekonomiska kostnaderna i samhället som övervikt bidrar med. / Obesity has become a global problem and the number of children overweight is increasing in Sweden. The consequences of being overweight are many and school nurses have an important role in the health promotion work with children living with overweight. There is a need to create an overview of how school nurses experience their health promotion work. The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of health promotion work to children living with overweight. A qualitative systematic literature review with inductive design was conducted. Searches are made in the following databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. This resulted in 12 articles that were quality reviewed and analyzed. The result consists of three main categories, Health promotion work for the best interest of the child which showed the different methods the school nurse uses, the importance of cooperation and conversation with the child and parents. Obesity, an emotional issue that requires compliance showed that obesity is a sensitive subject, the school nurse needs to face the family’s lived experiences. Last main category, Structures that prevent health promoting meetings, showed lack of time can prevent the school nurse from health promoting work and there is a need for knowledge and routines.The conclusion is that to work to promote health with children living with overweight, the school nurse need to take part in the family’s lived experiences in order to have better conditions. Cooperation with the family was fundamental to the school nurses’ work and of great importance to the children’s opportunity for sustainable changes. Working to promote health could contribute to a healthier population in the future, reduce suffering and financial costs for society that overweight contributes with.

Bakgrund: Hälsofrämjande arbete med fokus på livvstilsfrågor har historiskt setts som en del av primärvården. Inom slutenvården kan fokus på den kurativa vården göra att hälsofrämjande arbete och sjukdomsförebyggande arbete inte prioriteras. Begreppet hälsofrämjande arbete riktar sig till att ge individen kontroll över sin vardag och kunna påverka sin egen hälsa. Inom den hälsofrämjande omvårdnaden har sjuksköterskan ett ledande ansvar. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete på IVA.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats antogs. Tio utbildade specialistsjuksköterskor inom intenssivvård intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra slutkategorier.  Resultat: Slutkategorierna blev som följande: Att det hälsofrämjande arbetet har fokus på situationen här och nu, Att fånga upp patienternas behov och fortsätta motivera, Att bygga relationer och inte skuldbelägga, och Att det finns behov av mer kunskap och tydligare ansvar. Resultatet visade att hälsofrämjande arbete inom intensivvård fokuserade på åtgärder som fysiskt stärker patienten att klara intenssivvården. Hälsofrämjande arbete som innefattade livsstilsförändringar ansågs vara mer utmanande, men hade en plats framförallt gällande psykisk ohälsa. Det framkom utmaningar som kunskapsbrist, osäkerhet och otydligt ansvar.  Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna har en viktig roll i det långsiktiga hälsofrämjande arbetet - speciellt när det kommer till psykisk ohälsa - där de ansåg att de ibland kan vara de första som fångar upp dessa patienter. Utifrån ett personcentrerat förhållningsätt bör intensivvårdssjuksköterskorna sträva efter att se olika behov som finns hos varje unik patient och kunna se fler aspekter av det hälsofrämjande arbetet.

Bakgrund: Användning av tobaksfria nikotinprodukter (TFN) har ökat explosionsartatbland barn och ungdomar, både globalt och nationellt. Forskningen lyfter andrahälsorisker än vid konventionellt tobaksbruk, medan allmänheten fortfarande serprodukterna som mindre farliga. Bruk av tobaksfria nikotinprodukter är vanligtförekommande på skolområden. Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande ingår iskolsköterskans dagliga arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter avhälsofrämjande arbete med barn och ungdomars bruk av tobaksfria nikotinprodukter.  Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Data har insamlatsvia semistrukturerade interjuver där åtta skolsköterskor deltog. Kvalitativinnehållsanalys användes när data bearbetades. Huvudresultat: För att skolsköterskor skulle kunna bedriva ett konstruktivt arbete medTFN, beskrev deltagarna att rätt förutsättningar krävs. Samarbete, styrning,tillgänglighet och möjlighet att uppdatera sin kunskap gav en grund för skolsköterskanatt arbeta hälsofrämjande. Motivation till hälsofrämjande arbete med TFN var stort därbruk förekom, och lägre prioriterat om inget problem uppmärksammats. Tidsbrist ochavsaknad av frågor om TFN i hälsoenkäten var de mest återkommande hindren.Vårdnadshavare beskrevs som en resurs, men kunde även försvåra arbetet förskolsköterskan, om de inte såg TFN som ett problem. Där föräldrar fick kunskap omTFN och deltog i arbetet, kunde TFN stävjas. Slutsats: Deltagarna beskrev att rätt förutsättningar krävdes för att skolsköterskanskulle kunna bedriva ett konstruktivt arbete med TFN. Resurserna beskrevs sombegränsade och bruket som ökande. Tidiga insatser behövs. Avsatt tid, kunskapslyft,tillgänglighet, samarbete och gemensamma mål är viktiga byggstenar om deteskalerande problemet ska kunna stävjas.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens inställning till alkohol samt deras intag av alkohol och hur personalen vid patientkontakt arbetar med alkoholbruk. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes, där hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar för Region Skåne deltog. Resultat: Studien fann ingen signifikant relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens egen alkoholkonsumtion och deras hälsofrämjande arbete med alkoholbruk i praktiken. En signifikant relation påvisades, som belyser att hälso- och sjukvårdspersonal som upplever att de har otillräckligt med kunskap om alkohol, i större utsträckning undviker att ta upp alkoholvanor med patienter i den kliniska vardagen. Cirka en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen angav att de upplever att alkohol är ett känsligt ämne att tala med patienter om. Lite mer än en tiondel av personalen angav att de enbart för att de finner att alkohol är ett känsligt ämne att prata med patienter om, undviker att föra alkoholvanor på tal. Lite mer än en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen tycker att det är viktigt att lyfta frågan om alkoholbruk med patienter i praktiken, medan en tredjedel finner det mer eller mindre oviktigt. Slutsats: Resultaten från studien visar att det i Region Skåne finns mycket arbete kvar att utöva för att förbättra personalens kompetens, vana och säkerhet i att arbeta hälsofrämjande med alkoholriskbruk. / Aims: The purpose of this study was to investigate whether there is any relationship between the attitude of healthcare professionals to alcohol and their intake of alcohol, but also how they work with alcohol when in contact with patients. Method: A quantitative questionnaire survey was conducted, in which healthcare professionals who work for Region Skåne participated. Results: The study found no significant relationship between alcohol consumption and health promotion with alcohol use in practice among the healthcare professionals. A significant relationship was shown, which highlights that healthcare professionals who feel that they have insufficient knowledge about alcohol, to a greater extent avoids taking up alcohol habits with patients in everyday clinical practice. About a third of health workers stated that they feel that alcohol is a sensitive subject to talk with patients about. A little more than a tenth of staff indicated that because they find alcohol to be a sensitive subject to talk to patients about also avoid bringing drinking habits up to speech. Little more than a third of health workers think it´s important to highlight the issue of alcohol use with patients in practice, owe third finds it more or less unimportant. Conclusion: The study shows that Region Skåne still has a lot to work with regarding improvement of staff skills, experience and security in working with hazardous use of alcohol.

Hälsofrämjande arbete är viktigt inom hela hälso- och sjukvården, där distriktssköterskan har ett stort ansvar. Sedan ädelreformen har de flesta kommuner övertagit ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård, bland annat i hemmiljö. Orems omvårdnadsteori fokuserar på egenvård och menar att människan är en aktiv och fri varelse som kan uppnå välbefinnande genom egenvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och fem intervjuer med distriktssköterskor från två kommuner i nordvästra Skåne genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: omvårdnad är hälsofrämjande, hälsofrämjande arbete saknar prioritet samt hemmet som arena. Distriktssköterskorna upplevde att hälsofrämjande arbete bygger på holistiskt synsätt och är grunden för allt omvårdnadsarbete, samtidigt som de lutade sig mot sin medicinska kompetens. Vidare upplevde de att hälsofrämjande arbete saknade prioritet genom bristande kompetens inom hälso- och sjukvårdsteamet, tidsbrist och kortsiktiga interventioner. Det hälsofrämjande arbetet försvårades genom att hemmet är arenan, som är individens revir och dennas villkor styr arbetet. Framtida studier utifrån vårdtagarens perspektiv skulle kunna vidareutveckla resultatet i denna studie och samtidigt vara ett steg i vårdutvecklingen inom kommunal hemsjukvård. / Health promotion is important in all of the health care system, where the district nurse has big responsibility. Since the “ädelreform”, most counties are taking responsibility for providing health care, including the care takers who live at home. Orem´s nursing theory focuses on self-care and believes that man is an active and free being capable of achieving wellness through self-care. The aim of the study was to describe nurses' experiences of health promotion in municipal home care. A qualitative method with inductive approach was used and five interviews were performed, with district nurses from two counties in northwest Skåne. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The study revealed categories: caring is health promotion, health promotion lacks priority and the home as the arena. District nurses felt that health promotion is based on a holistic approach and the foundation for all nursing work, while they leaned towards their medical expertise. Furthermore, they felt that health promotion has low priority by lack of skills in the health care team, lack of time and short-term interventions. Health promotion efforts were affected since the home was the arena, where the individual's terms and conditions governed the work. Future studies based on the resident's perspective could further develop the results of this study while being a step in the healthcare developments in municipal home care.

Bakgrund: Det stora antalet familjer som söker asyl påverkar sjuksköterskans arbete inom barnhälsovården. I Sverige erbjuds alla barn mellan 0-6 år att göra regelbundna hälsokontroller, vilket även omfattar barn som söker asyl. Sjuksköterskors hälsofrämjande och förbyggande vård omfattar barns hälsa utifrån det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Det hälsofrämjande arbetet utvecklar empowerment hos familjerna där målet är en god hälsa. Flykt och trauman påverkar familjer som söker asyl och många lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskors arbete kräver speciella och individuella insatser i mötet med dessa familjer. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetet inom barnhälsovården med familjer som söker asyl. Metod: Intervjustudien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Femton sjuksköterskor från sex olika kommuner deltog i studien. Samtliga med erfarenhet av arbete med asylsökande familjer inom barnhälsovård. Insamlad data analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Familjers behov och stöd påverkar arbetet, Yttre faktorer påverkar arbetet, Komplexiteten i mötet med familjerna påverkar arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården anpassar arbetet efter asylsökande familjers behov och förutsättningar. Sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning är grunden för hens kompetens. Den psykiska ohälsan och en social komplex situation för familjerna som söker asyl medför en utmaning för sjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet. / Background: The large number of families seeking asylum affect nurses work in child health care. All children in Sweden between 0-6 years, do regular check-ups, including children seeking asylum. Nurses health promotion and preventive care covers childrens health based on the physical, mental and social well-being. Health promotion develops empowerment of families where the goal is good health. Escape and trauma affect families seeking asylum and many suffer from mental illness. Nurses work requires special and individual efforts in meeting with families. Purpose: To describe nurses experience of work in child health care with families seeking asylum. Method: The interview study had a qualitative design with an inductive approach. Fifteen nurses from six different municipalities participated in the study, all with experience working with asylum-seeking families in child health care. Collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed three categories: Families needs and support affect the work, External factors affect the work, The complexity of the meeting with the families affect the work. Conclusion: The study shows that nurses in child health care adapts work to asylum seeking families needs and circumstances. Nurses experience and education is the foundation of his or her skills. Mental illness and a socially complex situation for families seeking asylum is a challenge for nurses working with health promotion.

Inledning: Trots den positiva utvecklingen av folkhälsan i Sverige har skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper ökat sen 1980-talet. En strategi som kan användas för att minska skillnaderna i hälsa är att arbeta hälsofrämjande på lokal nivå. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur personalen upplever arbetet med det folkhälsoprojekt som ska genomföras och tanken som finns med att delar av projektet ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten. Metod: Till denna studie har använts en kvalitativ metod där datainsamlingen skett genom intervjuer och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten visar på att personalen överlag var positivt inställd till att arbeta med folkhälsoprojektet och till att försöka få in fungerande delar i ordinarie verksamhet. Personalen ser också till övervägande del positivt på den samverkan som finns. De hinder som finns, både på lång och kort sikt, rör framför allt det organisatoriska. Slutsats: Personalen har en medvetenhet om hälsa och en positiv syn på att arbeta hälsofrämjande. Det finns förutsättningar för folkhälsoprojektet att lyckas om man ser till varje mötesplats egna möjligheter och behov. Samverkan ses som positivt, vilken är en förutsättning för att hälsofrämjande arbete ska lyckas. Förbättrad samverkan kan leda till ännu bättre resultat genom inspiration och en underlättad arbetssituation. Tidsbrist och brist på resurser är det stora hindret för att projektet och en implementering av det ska lyckas. / Introduction: Despite the positive development of the Swedish public health, the difference in health between groups of people has increased since the 1980’s. One strategy that can be used to reduce the disparities in health is local health promotion. Purpose: The aim of the study is to find out how the employees experience working with a health promoting project and the thought that is that parts of the projects could be implemented in the ordinary work. Method: For this study has been used a qualitative approach where data collection occurred through interviews and analyzed using qualitative content analysis. Results: The results show that the employees were mostly in favor of working with public health project and trying to get functioning parts into regular activities. The employees also find existing collaboration as something positive. Organizational issues are the main obstacle, both long term and short term. Conclusion: The employees have got an awareness of health and they have a positive approach to working with health promotion. There is potential for public health project to succeed if we consider each meeting place’s opportunities and needs. Collaboration is seen as positive, which is a prerequisite for health promotion to succeed. Improved collaboration can lead to even better results through inspiration and a facilitated work situation. Lack of time and resources is the main obstacle for the project and the implementation of it to succeed.

Bakgrund Distriktssköterskors ansvarsområde innefattar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande både på individ- och gruppnivå. För att åstadkomma ett effektivt hälsofrämjande arbete behöver distriktssköterskan kunskap och kompetens inom ett flertal områden. Få studier visar den kompetens distriktssköterskor besitter efter avslutad specialistutbildning och hur kompetensen kommer till användning inom primärvård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av hälsofrämjande arbete i primärvård. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med tio distriktssköterskor som arbetade inom primärvård och hade avslutat sin specialistutbildning inom de senaste fem åren. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ett tema; En utmaning i det dagliga arbetet och fem kategorier framkom. Dessa kategorier var; Att hälsofrämjande arbete är centralt, Att se fram emot att arbeta hälsofrämjande, Att tillämpa sina kunskaper och använda lämpliga metoder, Att hinder finns i hälsofrämjande arbete och Att hälsofrämjande arbete genomsyrar arbetsplatsen. Slutsats Distriktssköterskor är motiverade till att arbeta hälsofrämjande, men det ses som en utmaning. En diskrepans finns mellan utbildningen och det dagliga arbetet. Distriktssköterskor önskar organisatoriska förändringar för det fortsatta hälsofrämjande arbetet.

Föräldrarnas levnadsvanor kan vara avgörande för hur barnets framtida levnadsvanor kommer att se ut och är därför väsentliga ur ett folkhälsoperspektiv.   Syftet med denna studie var att undersöka de värmländska föräldrarnas upplevelse av 3-års teambesök på barnavårdscentralerna (BVC) i Värmland. Teambesöket, där både barnhälsovårdsläkare och barnhälsovårdssjuksköterska träffar föräldrarna tillsammans har som syfte att prata om levnadsvanor med alla föräldrar ur ett hälsofrämjande perspektiv som innebär att utgå från faktorer som bidrar till att främja och bevara hälsan.     För att svara på syftet användes kvalitativ induktiv metod. Urvalet, tio föräldrar, var strategiskt och kompletterades med ett bekvämlighetsurval. Datainsamlingen skedde genom intervjuer som spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys metod. Resultatet från denna studie visar att upplevelsen av 3-års teambesöket på BVC i Värmland skiljer sig åt avseende personalens bemötande. Faktorer som avgjorde upplevelse av ”det goda mötet” berodde inte endast på BVC-personalens tidsbrist utan upplevelsen påverkades också av förhållningssättet, innefattande struktur och arbetssätt på teambesöket. Det var viktigt för en positiv upplevelse att känna att alla blev delaktiga i ett samtal som inte är utpekande och som kan ge möjlighet till reflektion samt bekräftelse på att man som förälder gör rätt.  Det är dessa aspekter som leder till att föräldrarna känner sig stärkta i sitt föräldraskap. Föräldrarna upplevde levnadsvanefrågor som viktiga likaså uppföljningen av BVC samt att tilliten till BVC:s arbete med att övervaka och följa upp barns hälsa var stark.   Mot bakgrund av studiens resultat föreslås åtgärder för att förbättra struktur, samarbete och roller på teambesöket på BVC i Värmland.