Bakgrund: Hälsofrämjande arbete är en del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. För att kunna erbjuda detta till äldre vårdtagare i hemsjukvården behövs ökad kunskap om hur distriktssköterskan utför det hälsofrämjande arbetet i sitt praktiska arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete med äldre vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskans hälsofrämjande arbete har tre delar. Först hälsofrämjande omvårdnad av vårdtagaren, med insatser för att förbättra fysisk, psykisk och social hälsa. Sedan hälsofrämjande ledarskap tillsammans med andra berörda yrkeskategorier och slutligen distriktssköterskans hälsofrämjande synsätt, som att se möjligheter och respektera vårdtagarens vilja. Slutsats: Olikheter gällande riktlinjer för arbetet, kan medföra en fokusering på fysisk hälsa på bekostnad av psykisk och social hälsa. Ett väl fungerande samarbete med andra yrkeskategorier är en förutsättning för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Distriktssköterskan måste respektera vårdtagarens vilja och se vårdtagarens möjligheter för att arbetet ska uppfattas som hälsofrämjande av vårdtagaren. / Background: Health promotion is one part of the district nurse's duties. In order to offer this to elderly caretakers in home health care, there is need for greater understanding of how the district nurse carry out health promotion in practice. Aim: The purpose of this study was to describe the district nurse's health promotion work with elderly caretakers in home health care. Method: The study was conducted by qualitative interviews with eight district nurses. The material was analyzed by qualitative content analysis. Results: The results showed that the district nurse conducts health promotion work in three areas. First in the health care of the patient with efforts to improve the physical, mental and social health. Second in health promotion leadership together with other relevant professionals. Finally through the district nurses health promotion approach to see the opportunities and respect the caretakers will. Conclusion: Differences existing guidelines for the work may lead to a focus on physical health at the expense of psychological and social health. A well-functioning cooperation with other professionals is a precondition for the district nurse's health promotion. District nurses must respect the caretakers will and see there ability if the work will be perceived as health of the caretaker.

Skolan är en av de viktiga frågorna i politiska sammanhang. Elevhälsan har i uppdrag att vara stödjande för elevernas utveckling mot utbildnings målen, de ansvarar också för att minska kränkningar och trakasserier. Men det har även i förankring i skolans olika intuitioner. När en skola nämner hur de ska arbeta från ett salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv, för att minska riskfaktorer och öka friskfaktorer blir det intressant att kolla närmare på uppfattningen av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Utifrån här har fokusen varit hur ett Elevhälsoteam uppfattar salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv och vilka implikationer det får för deras arbete.  Syftet är att undersöka ett Elevhälsoteams uppfattning av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Vidare är det att undersöka uppfattningen av implementering samt uppfattning av hinder/möjligheter att kunna arbeta utifrån perspektiven mot kränkningar och trakasserier. Det i sig syftar i att skapa en förståelse för salutogenetiskt/hälsofrämjande arbeta för Elevhälsans strävan mot att minska kränkningar och trakasserier. De frågeställningarna som ska besvaras är, a) Hur uppfattar ett Elevhälsoteam salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv? b) hur uppfattas implementering av salutogenetiskt/hälsofrämjande arbete, för att minska kränkningar och trakasserier? c) Vad uppfattas som hinder/möjligheter i arbetet med salutogenetiskt/hälsofrämjande? Studien var kvalitativ med fenomenografisk inriktning och genomfördes som en fokusgruppsdiskussion med tre deltagare från en skolas Elevhälsoteam.  Salutogenetiska perspektiv uppfattas som att stärka det friska, fungerandet och om förhållningssätt vuxna gentemot vuxna, vuxna och barn samt mellan barnen. Alla kände sig inte bekväma att beskriva perspektivet. Vidare uppfattades salutogenetiskt och hälsofrämjande som förebyggande i vardagen. Dessutom uppfattas hälsofrämjande arbete som inriktar sig mot miljö, kost och motion. Samtidigt framhävdes värdegrundsarbetet som något viktigt för ett, i sammanhanget, salutogenetiskt arbete. Det framkom att hur viktigt det är att personal- och ledningsgruppen är eniga för få fokus på frågorna. Det gällde även för den undervisande pedagogen att tänka på hur klassklimatet är. Vidare menade Elevhälsan att deras Strategierna som Elevhälsan uttryckte var lite otydliga men de menade samtidigt att det borde finnas en mer kontinuitet i arbetet och att alla ska vara involverade.  Det övergripande arbete uppfattades som att Elevhälsan utgick ifrån var förebyggande eller åtgärdande. Samtidigt visade en i Elevhälsan att denne hade goda kunskaper om det salutogenetiska/hälsofrämjande perspektivet. Det som däremot kom fram var hur Elevhälsan många gånger inte kopplar samman hälsoperspektivet när de talar om salutogenetiskt/hälsofrämjande. Den organisatoriska strukturen uppfattades inverka på Elevhälsoteamet arbete att implementera strategier själva. Det blev tydligt hur Elevhälsan anser att det är bra att ta tag i problemen innan det uppstår, samt hur alla ska vara involverade. Det var förslag på forskning som lyfte fram salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv i befintliga strategier.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil är förenlig med många positiva hälsoeffekter hos både vuxna och ungdomar. Dessutom är upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsåren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen ålder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte når rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgänglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka idrotts- och motionsanläggningar som ungdomar vill att det satsas på. Metod: Studiens design är en tvärsnittsstudie, där underlaget består av en enkätundersökning innehållandes 2,404 skolungdomar. Enkätunderlaget införskaffades inom projektet ”Ung livsstil” i Stockholms stad. Urvalet för denna studie består av skolungdomar i stadsmiljö och fokus var på vilka anläggningar för utövande av fysisk aktivitet som ungdomar ansåg att deras kommun ska satsa på. Enkäten innehöll dessutom bakgrundsfrågor om respondenternas aktuella fysiska aktivitetsnivå, föreningsmedlemskap, kön, invandrarbakgrund, socioekonomiska levnadsförhållanden och ålder. Resultat/Diskussion: Bland de mest frekvent valda anläggningarna finns fotbollsplan, sporthall, äventyrsbad, simhall, gym och bowlinghall. Det tydliggörs också att ungdomarnas önskan, av vilka satsningar de vill se, skiljer sig mellan olika sociala grupper. Det förefaller att bakgrundsfaktorerna kön, skolstadier, grad av motion och invandrarbakgrund har ett samband med ungdomarnas val, samtidigt påvisas endast ett fåtal samband med socioekonomisk bakgrund. / Introduction: A physically active lifestyle is compatible with many health effects benefits for both adults and adolescents. Moreover, physical activity in adolescence is an important parameter for a continued physically active lifestyle in adulthood. However, many young people do not meet the recommendations for physical activity. Empowerment, accessibility and opportunities for their own choices are important aspects for young people to become physically active. Purpose: The purpose of the present study is to investigate which sports- and recreation facilities young people prefer and would like to see developed. Method: The design is a cross-sectional study, in which the base is a survey that covers 2,404 school children in an urban environment. The focus was on which facilities for physical activity young people felt their municipality should focus on. The questionnaire also contained background questions about the respondents’ current physical activity levels, sports club memberships, gender, immigrant background, socio-economic conditions and age. Results/Discussion: The young people most frequent selected the football field, bowling alley, gym, indoor swimming pool, sports hall and water park as their preferred exercise facilities. It is also evident that young people´s preferences for particular facilities differed among different social groups. The background factors of gender, age, physical activity and immigrant background are related to young people´s choices. At the same time, only a few choices were related to socio- economic background.

Studien handlar om hälsofrämjande arbete i en organisation kallad organisation X. Syftet med denna studie är att utifrån Antonovskys begrepp känslan av sammanhang (KASAM) utveckla kunskap om hur en organisations hälsofrämjande insatser stämmer överens med hur personalen uppfattar det hälsofrämjande arbetet. En eventuell skillnad mellan organisationens insatser och personalens uppfattning är viktig att uppmärksamma, då de insatser som görs från organisationens sida är tänkt att främja medarbetarnas deltagande i det hälsofrämjande arbetet och utifrån de förutsättningar som finns i organisationen. Jag utgår från Antonovskys KASAM och använder mig av begrepp som KASAM, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, stressorer, salutogenes, patogenes och hälsofrämjande ledarskap.  Empirin består av intervjuer med anställda i organisation X. Resultatet har delats in i två delar, en del som handlar om personalavdelningens uppfattning om det hälsofrämjande arbetet i organisation X och en del om de anställdas uppfattning om organisationens hälsofrämjande arbete.  Själva analysen som genomförs är indelad i olika rubriker. Den slutsats som dras i studien är bl. a att ett hälsofrämjande arbete i organisation X inte bara består av hälsofrämjande aktiviteter i form utav fysiska aktiviteter utan att det handlar även om socialt stöd i form av gemenskap, delaktighet och lärande samt att även om organisationen jobbar med att erbjuda olika hälsofrämjande aktiviteter tycks detta inte räcka. Ytterligare en slutsats som kan dras är hur organisationens insatser stämmer överens med hur personalen uppfattar det hälsofrämjande arbetet.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven. Skolsköterskorna eftersträvar att individualisera hjälpen eleverna får och de använder sig ofta av metoden motiverande samtal för att motivera eleverna till att genomföra en förändring.  De utgör även en rådgivande funktion då de kan bistå med olika kost- och motionsråd.  Skolsköterskorna förklarar att det även behövs ett samarbete för att få eleverna att bli aktiva och gå ner i vikt. Dels inom den egna professionen men framförallt interprofessionellt samarbete i skolmiljön. Föräldrarna involveras i detta arbete av några skolsköterskor samtidigt som andra anser att eleven måste få känna sig självständig i detta arbete. Konklusion: Skolsköterskornas arbetssätt har både likheter och skillnader. Att utveckla gemensamma strategier och riktlinjer för deras arbete kan därför vara en del av att förbättra det hälsofrämjande arbetet med övervikt hos elever. / Background: Overweight increases among Swedish children and school nurses have an important part to reduce overweight among children. Aim: Describe school nurses experiences of their health promotion for overweight in students. Method: Nine school nurses were interviewed individually by semi-structured interviews. The interviews were analyzed based on a content analysis, categories and subcategories were designed to provide an overview of the school nurses experiences. Results: School nurses usually meet students during a health conversation, this meeting is usually the foundation of their health work. The school nurses strive to individualize the support they give the students and they often use the method of motivational interviewing to motivate students to make a change. They can also assist with various diet and exercise advice. The school nurses explain that there is often a need for collaboration in order to get students to become active and lose weight. Both within their own profession but especially inter professional collaboration in the school environment. The parents get involved in this work by some of the school nurses while others believe that the student needs to feel independent. Conclusion: This study thus suggests both differences and similarities in health promotion for overweight among student. To develop a united strategy and guidelines for their work can therefore be a part of the improvement of their health promotion against overweight among students.

Bakgrund: Patienter med psykossjukdom har generellt sämre fysisk hälsa än övriga befolkningen till följd av symtom av psykossjukdomen, livstilsvanor delvis relaterat till symtomen och biverkningar av antipsykotisk läkemedelsbehandling. Forskning styrker detta dock har hälso- och sjukvården inte lyckats hjälpa patientgruppen på ett tillfredsställande sätt. Tidigare studier tyder på att sjuksköterskor inom psykosvården är medvetna om problemet men uppfattningar rörande hur omvårdnadsarbetet ska se ut skiljer sig. Syfte: Syfte med föreliggande studie är att beskriva specialistsjuksköterskors uppfattningar om fysisk hälsa hos patienter med psykossjukdom. Ytterligare syfte är att beskriva det hälsofrämjande arbetet som utförs samt specialistsjuksköterskornas uppfattningar om detta arbete. Metod: Strukturerade intervjuer gjordes med sex sjuksköterskor på fem öppenvårdsmottagningar i tre sjukvårdsområden i Stockholm. Informanterna hade arbetat på nuvarande mottagning i minst ett år och var specialistutbildade i psykiatrisk omvårdnad. Kvalitativ innehållsanalys valdes som metod vid analysen av materialet. Resultat: Sjuksköterskorna hade kunskap och medvetenhet om patientgruppen som riskgrupp. På samtliga mottagningar fanns rutiner och riktlinjer för arbetet med patienters fysiska hälsa men inte tillräckligt med resurser för att arbeta utifrån dessa på ett tillfredsställande sätt. Sjuksköterskorna efterlyste mer tid och personal för detta arbete samt ett bättre samarbete med den övriga vården. Diskussion: Studiens resultat ställs mot tidigare forskning och mot den personcentrerade omvårdnadsteorin enligt McCormack och McCance, där teorin hjälper till att förklara resultatet utifrån en vårdrelation patient och sjuksköterska emellan. / Background: Patients with psychosis generally have poorer physical health than the general population due to symptoms of psychosis disease; lifestyle habits partly related to symptoms and side effects of antipsychotic drug treatment, which is confirmed by research. Health care has, however, failed to assist these patients in a satisfactory manner. Previous studies suggest that nurses in psychosis care are aware of the problem although beliefs regarding how nursing should be organized differ. Aim: The aims of this study are to describe the specialist nurses' perceptions of physical health in patients with psychosis. A further aim is to describe the health promotion work done and furthermore specialist nurses' perceptions about this work. Methods: Structured interviews were conducted with six nurses at five outpatient clinics in three health regions in Stockholm. The informants had worked at the present clinic at least for one year and were specialized in psychiatric nursing. The method chosen for analysis of the material was Qualitative content analysis. Resultats: The nurses had knowledge and awareness of the patient group as a risk group. At all clinics there were procedures and guidelines for working with patients' physical health, but not enough resources to adhere on these in a satisfactory manner. The nurses asked for more time and personnel for this work and a better collaboration with other health care clinics. Discussions: The results of the study was compared to previous research and to the person-centered nursing theory according to McCormack and McCance, where the theory helps to explain the results from a healthcare relationship between patient and nurse.

Bakgrund: Det finns en mängd forskning som visar på positiva effekter av fysisk aktivitet och vilka hälsorisker som finns vid fysisk inaktivitet. Trots detta så ökar stillasittandet och många individer i samhället idag har hälsoproblem. Syfte: Syftet med denna undersökning är att se hur tre veckors hälsocoaching kan påverka människors mående och motivation. Metod: En kvalitativ interventionsstudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer med olika mål och startlägen. Resultat: Utifrån intervjuerna gick det att tyda att tre veckors hälsocoaching förändrade respondenternas motivation till fysisk aktivitet. Samtliga respondenter är på väg mot en mer aktiv livsstil. En slutsats som dras i denna undersökning är att många faktiskt kan behöva ta hjälp av en hälsocoach för att komma igång med sin livsstilsförändring. / Background: There is a lot of research showing positive effects of physical activity and the health risks associated with physical inactivity. Despite this, sedentary is increasing and many individuals in society today have health problems. Purpose: The purpose of this study is to see how three weeks health coaching can affect people's well-being and motivation. Method: A qualitative intervention study with semistructured interviews was conducted with six individuals with different goals and starting positions. Result: Based on the interviews, it could be read that three weeks of health coaching changed the respondents' motivation for physical activity. All respondents are on their way to a more active lifestyle. A conclusion drawn in this study is that many may actually need to use a health coach to get started with their lifestyle change.

Denna studie har haft till syfte att undersöka vad som påverkar skolkuratorers ansvarsområden i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med elever. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolkuratorer verksamma inom Umeå kommuns gymnasieskolor. Studien lyfter fram kontexten skolkuratorer arbetar inom och fokuserar på vilka organisatoriska och professionella villkor som skapar förutsättningar för skolkuratorn att genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I studien har det visat sig svårt och komplext att utföra detta arbete. Det beror dels på att det inte finns någon enhetlig definition kring begreppen vilket tycks försvåra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Inom ramen för de organisatoriska villkoren framkommer att arbetet bör vara integrerat i den pedagogiska undervisningen för att fungera och ha effekt. Inom skolan verkar även många av styrdokumenten och ledningens påtryckningar inte kunna mötas upp i det praktiska arbetet. Utifrån de professionella villkoren har det framkommit att det inom elevhälsoteamet inte är helt tydligt vem som ska utföra de olika arbetsuppgifterna och på vilket sätt detta ska ske. Skolkuratorns kunskapsområde visar sig även tillhöra andra professioner vilket leder till att kuratorns påverkningsmöjligheter försvåras. Det har även enligt kuratorerna framkommit åsikter kring att i en bredare utsträckning integrera arbetet i den pedagogiska undervisningen. I och med den nuvarande segregeringen skapas en hämning i kuratorns professionella förutsättningar att genomföra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan är essentiellt och det finns en samstämmighet kring att det ska genomföras men frågor kring hur det ska utformas och när de ska utföras kvarstår.

Studiens syfte var att granska organisationers hälsosatsningar och skapa en fördjupad förståelse för vilka motiv som ligger bakom implementeringen av specifika hälsosatsningar samt att beskriva hälsoprojektansvariges upplevelse av hälsosatsningens verkan. Studien har en kvalitativ ansats och har baserats på empiri från sex semistrukturerade telefonintervjuer. Studiens resultat visar att motiven till de olika hälsosatsningarna i stor utsträckning överensstämmer med varandra. De motiv som framkommit är att organisationerna har infört hälsosatsningar i syfte att minska sjuktalen, främja fysisk och psykisk hälsa, skapa balans mellan fritid och arbetstid, förändra beteenden och skapa trivsel på arbetsplatsen samt att bli en attraktivare arbetsgivare och minska personalomsättningen. Hälsosatsningarna har även visat sig i större utsträckning mer handla om individinriktade insatser än organisationsinriktade satsningar trots att forskning rekommenderar en kombination av dessa. Resultatet av studien har även visat att samtliga informanter delar upplevelsen av att hälsosatsningen väckt positiva känslor hos dem anställda samt att hälsosatsningarna i stor utsträckning har motsvarat deras förväntningar. Samtliga informanter uttrycker dock svårigheter med att mäta insatsernas verkan. Studien har genererat kunskap om vilka motiv som har legat bakom hälsosatsningarna, hur organisationerna arbetat med hälsosatsningarna samt hur de upplevt hälsosatsningens verkan. Denna kunskap hoppas vi kan bidra med en djupare förståelse för ämnet.

Syfte: Är att belysa tränares hälsofrämjande arbete inom ungdomsidrotten, åldrarna 13–19, i Mellansverige. Frågeställningar: Vilka hälsoområden arbetar tränarna med inom ungdomsidrotten och hur arbetar tränarna med hälsa inom ungdomsidrotten. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer, med sex tränare i Mellansverige. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide. Studien hade en deduktiv ansats och teorin känslan av sammanhang (KASAM) har använts för att analysera tränarnas arbete med att göra hälsan begriplig, hanterbar och meningsfull för idrottande ungdomar. Resultat: Resultatet visade att tränarna arbetade med fysisk, psykisk och social hälsa. Hur tränarna arbetade med hälsan var genom kommunikation, för att informera och öka idrottande ungdomars förståelse för hälsa. Tränarna arbetade också med att få idrottande ungdomar att bli självständiga för att de skulle ta ett eget ansvar över hälsan, men samtidigt fanns deltagarna tillgängliga som stöd. Avslutningsvis arbetade tränarna med att motivera idrottande ungdomar till varför hälsan var viktig. Vilket skedde genom att få idrottande ungdomar att inse att hälsan är viktig om de vill prestera och gå långt inom sin idrott samt att låta idrottande ungdomar göra misstag, för att på så vis ta lärdom av varför hälsan är betydelsefull. Slutsats: Slutsatsen visar på att de tränare som deltagit i studien ser hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt. Noterbart är att den sociala hälsan upplevdes som någonting svårdefinierat och inte var något deltagande tränarna till en början nämnde då de själva fick definiera vad hälsa var. Den här studien kan även ge en inblick i hur tränare arbetar hälsofrämjande inom ungdomsidrotten, det visar sig vara genom bland annat kommunikation, ökad självständighet samt att öka motivationen hos idrottande ungdomar. Studien kan bidra som ett verktyg för både tränare och föreningar i strävan att utveckla idrottande ungdomars hälsotillstånd och det hälsofrämjande arbetet inom ungdomsidrotten. Studien kan också ses som någonting grundläggande och förhoppningsvis någonting som uppmanar andra till att utföra flera kvalitativa studier inom området.