Bakgrund: Övervikt och fetma är precis som psykisk ohälsa ett växande folkhälsoproblem. Mellan dessa tillstånd finns ett samband som är komplext då psykisk ohälsa ofta både leder till övervikt men även kan vara ett resultat av övervikt. Med tanke på de hälsorisker som psykisk ohälsa samt övervikt och fetma kan resultera i och då en stor del i sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa är hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma något som ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys samt en manifest utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet är att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården och att det föreligger svårigheter att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma. I de flesta fall vidtas inte åtgärder även om sjuksköterskorna beskriver det som nödvändigt. Sjuksköterskorna beskrev att en anledning till varför åtgärder inte vidtas är rädslan att kränka patientens integritet men även att de distanserar sig från problemet då de ofta antar att en annan vårdenhet ska följa upp övervikten.Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården. Sjuksköterskorna beskrev att det däremot föreligger svårigheter med hälsofrämjande arbete vid övervikt och fetma inom den psykiatriska slutenvården och därmed finns ett behov av utveckling gällande omvårdnadsåtgärder.

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas. Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i fyra kategorier; Sjuksköterskan inom företagshälsovården, Ekonomins betydelse, Sjuksköterskans samtal med personen och Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna inom företagshälsovården har en bred kompetens och att de löpande fortbildar sig inom olika områden. Det framkom även att de i sitt förebyggande arbete stödjer sig av tekniken motiverande samtal, i samtalet med en person som har behov av en livsstilsförändring. Huvudfynden i resultatet är att personens inre motivation har en avgörande betydelse när det gäller att genomföra en livsstilsförändring, samt hur ekonomin påverkar och styr sjuksköterskan arbete.

Denna studie har som syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjandearbete. Våra frågeställningar som vi lutat vår studie mot har varit: På vilket sätt arbetarstudie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilkahälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan?För att ta reda på detta valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledareverksamma i grundskolan. Det empiriska materialet har tagits fram genom en kvalitativmetod. Analysen har bearbetats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM,salutogenes och konstruktivistisk vägledning.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar hälsofrämjande genom attskapa goda relationer och trygghet hos eleverna. I det enskilda arbetet kopplas olika delar i vägledningen som hälsofrämjande arbete, såsom arbetet med självkännedom, motivation och framtidstro. Genom att vara en del av skapandet av en god skolmiljö arbetar studie- och yrkesvägledarna hälsofrämjande. Här blir arbetet med inkluderande och gemenskap tydligt. Genom elevhälsan bidrar studie- och yrkesvägledarna med sin profession för att få alla elever att nå sina mål. Där är studie- och yrkesvägledarna en del av ett nätverk kring de elever som behöver extra stöd. Elevhälsan innebär att studie- och yrkesvägledarna får en helhetsbild av eleverna, som innebär bättre förutsättningar för att de ska kunna ge rätt stöd till varje enskild elev.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus. / The aim of the study was to investigate how nurses work with healthpromotion at a health promoting hospital.

Bakgrund: Enligt WHO utgör tobaksbruk det största hotet mot människors hälsa och orsakar varje år många dödsfall i världen. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar sjukvården årligen allt större summor och behovet av vård förväntas öka. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom vården och de spelar en viktig roll som hälso¬främjare. I sitt arbete når sjuksköterskan en stor del av den rökande befolkningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som röker. Metod: En litteraturstudie baserad på data från 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman presenteras: Sjuksköterskan som hälsofrämjare och Förändring av tobaksvanor. Slutsatser: En kombination av råd, stöd och medicinsk behandling har visat sig ha den bästa effekten för att patienter ska lyckas förändra sina rökvanor. För att stärkas i sin roll som hälsofrämjare, behöver sjuksköterskan utbildning i rökrelaterad hälsovård redan i sin grundutbildning. / Background: According to the WHO, tobacco use is the greatest threat to human health and causes many deaths each year worldwide. Tobacco-related diseases cost healthcare increasing amounts of money annually and the need for care is expected to increase. Nurses are the largest professional group in healthcare and they play an important role as health promoters. In her work, the nurse reaches a large proportion of the smoking population. Aim: To describe nurse related health promotion concerning patients who smoke. Method: Literature study based on data from 10 scientific articles. Results: Two themes are presented: The nurse as a health promoter and Changes in smoking habits. Conclusions: A combination of counselling, support and medical treatment has been shown to have the best effect on patients’ ability to change their smoking habits. In order to strengthen her role as a health promoter, a nurse needs training in smoking related health promotion already at the undergraduate level.

The aim of this bachelor thesis is to examine how hospital librarians experience their professional role, how they currently work with literature to promote health and well-being, as well as their thoughts and feelings about working with bibliotherapy in the future. The study is based on qualitative interviews with four hospital librarians who are working with literature to promote health and well-being, and that have thoughts about what bibliotherapy could mean as a working method. The results show that the occupational role of the hospital librarian is multifaceted and that there is a desire to locate what is at the heart of the profession. It also showed a wish for hospital libraries to have a clearer role in healthcare. Hospital librarians are now working on health promotion through literature improving happiness and strength among their visitors. A future bibliotherapeutic approach in hospital libraries could mean that they would have a more prominent role in health care.

Bakgrund Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har de senaste åren ökat och ses idag som ett folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en unik position och möter nästan alla elever i skolan och har därmed möjlighet att tidigt identifiera psykisk ohälsa. För att det hälsofrämjande arbetet ska fungera krävs ett gott samarbete mellan alla parter. Syfte Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes på tio skolsköterskor som arbetade i grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Resultat Utifrån analysen framkom två kategorier och åtta underkategorier där kategorierna var: Skolsköterskans erfarenheter och utmaningar i hälsofrämjande arbetet och Begränsningar och möjligheter av samarbete. Diskussion Skolsköterskornas upplevelser av det hälsofrämjande arbetet med psykisk ohälsa bland eleverna var känslomässigt utmanande samtidigt som de såg sig som ett viktigt stöd och en trygg vuxen för eleverna. Tidsbristen skapade känslor av maktlöshet och frustration. Vikten av samarbetet belystes både inom elevhälsan, yttre instanser och med föräldrarna. Slutsats skolsköterskorna hade en betydande roll i att möta och stödja elever med psykisk ohälsa. Brist på tid och tillgänglighet beskrevs som hinder i det hälsofrämjande arbetet. Ett gott samarbete krävs för att främja den psykiska hälsan hos barn och unga. / <p>2023-05-30</p>

Litteraturstudien belyser möjligheter och svårigheter med alkohol, narkotika och tobak-undervisning, samt hur undervisningen bedrivs. Studien inriktar sig mot elever i årskurs 4–6 och hur ANT-arbetet organiseras. Det är viktigt att det finns ett systematiskt och långsiktigt arbete kring ANT då eleverna formas och utvecklas i mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka hur ANT-undervisning genomförs och hur det kan ske ämnesövergripande. Syftet besvaras genom frågorna: hur bedrivs ANT-undervisningen i årskurs 4–6, och vilka möjligheter och svårigheter finns det i samband med ANT-undervisning i årskurs 4–6. De vetenskapliga artiklarna för litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. Det insamlade materialet var främst internationellt med inslag av svenska artiklar. Materialet analyserades med hjälp av inkluderings- och exkluderingskriterier för att avgöra artiklarnas relevans för studien som sedan sammanställdes. Resultatet visade positiva effekter av ANT-undervisning som berör både bruket av sådana substanser samt elevernas sociala och emotionella hälsa. ANT-undervisningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet men det finns generellt lite information om när, var och hur det ska bedrivas.

Det rapporteras om att barn och unga psykiska ohälsa blir sämre och sämre. I arbetet medbarn och unga psykiska hälsa står skolan som en viktig aktör och med olika professioner sommöter eleven. Läraren är den som möter de unga varje dag och skolkuratorn besitter kunskapom att stötta kring psykosocial problematik. Dessa professioners uppdrag och roller harändrats genom tiderna och där samverkan med varandra och det gemensamma arbetet medelevernas psykiska hälsa lyfts fram mer. Problematik lyfts fram om att elevhälsan behöverkomma in tidigare i elevhälsoarbetet i stället för att aktualiseras när problemet redan finns. Idenna studie kommer samverkan mellan dessa professioner inom grundskolan att undersökas,samt vilka erfarenheter som finns om samverkan. Kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer av fem skolkuratorer för att belysa deras erfarenheter av samverkan. Tillsammansmed skolkuratorernas berättelser och tidigare forskning om samverkan finns stor samsyn ivilka faktorer som påverkar samverkan. Grundläggande faktorer så som tydlig struktur, tydligtuppsatta mål och riktlinjer tillsammans är en förutsättning för att veta hur samverkan kan ske.Det gäller också att ge förutsättningar för att skapa goda relationer mellan professioner däravsätta tid och plats för samtal, både för att småprat i fikarummet och eller möte förelevgenomgång är viktigt. Genom att elevhälsan vävs in i det pedagogiska arbetet kanelevhälsoarbetet börja i klassrummet, där eleven är.

Att arbeta preventivt och hälsofrämjande är det primära uppdraget i primärvården. Något som idag alltmer inkluderar även det psykiska välbefinnandet. Att arbeta inom området psykisk hälsa och ohälsa är komplext då det ställer krav på den egna kompetensen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters psykiska hälsa i primärvården. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod med induktiv ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i två kategorier; Den personcentrerade vårdens betydelse och Faktorer som skapar utmaningar i arbetet. Sjuksköterskorna beskrev att den personcentrerade vården hade stor betydelse för relationerna med patienterna och för främjandet av patienters egen motivation till att förbättra den psykiska hälsan men att det fanns faktorer i det dagliga arbetet som försvårade. Sjuksköterskornas erfarenheter kan bidra till bättre kunskaper i arbetet i den kliniska verksamheten för att främja patienters psykiska hälsa. Fortsatt forskning behövs för att införskaffa mer kompetens i ämnet psykisk hälsa och ohälsa då kraven för att bemöta detta inom primärvården ökar.