Ohälsa bland nyanlända barn och segregation i mottagarlandet är ett folkhälsoproblem. Den stressfyllda situation som immigrerade barn lever i gör dem extra utsatt för en rad psykosociala problem och de har generellt sämre hälsa än barn som bor i landet. Barn som flyr ensamma har sämre hälsa än barn som har familjen med sig. Under år 2015 var flyktingströmmarna mot Sverige stor och de flesta barn som började i skolan var asylsökande från utomeuropeiska länder. Integrationen av nyanlända barn möter hinder i form av segregerade skolor, kulturella krockar och svenska språket. Många skolsjuksköterskor har erfarenhet av att arbeta med nyanlända barn men det fanns lite forskning i ämnet, och ingen forskning om skolsjuksköterskans perspektiv. Syftet med studien är att få kunskap om vad som främjar hälsa och integration för nyanlända barn i skolan utifrån skolsjuksköterskans perspektiv. Datainsamlingen genomfördes med en semistrukturerad intervju av sju skolsjuksköterskor i Mellansverige år 2015. Kvalitativ innehållsanalys valdes som metod. Analysen resulterade i tre huvudkategorier: 1. Vikten av ett bra mottagande. 2. Skolsjuksköterskan står för en helhetssyn. 3. Att kunna bli en del av svenska samhället. Skolsjuksköterskans arbete består till största delen av förebyggande arbete och då framförallt vaccinering av nyanlända barn. Jämlikhet i hälsa är framträdande i skolsjuksköterskornas arbete. Skolsjuksköterskan tycker det är viktigt att inge förtroende och ha bra relationer till nyanlända barn. Det som främjar integrationen i skolan är skolklasstillhörighet, kamrater, stöd av studiehandledare i modersmål och att barnet hamnar på rätt nivå i sin utbildning. Skolsjuksköterskans kunskap och kompetens är dåligt utnyttjad i skolan, trots att hennes kunskap om vad som främjar hälsa och integration för nyanlända barn stämmer överens med den forskning som finns. / Poor health among newly arrived children and segregation in the host country is a public health problem. The stressful situation that immigrant children live in makes them extra vulnerable to a range of psychosocial problems and they generally have worse health than children who already live in the country. Unaccompanied refugee minors have worse health than children who have family with them. In 2015 the flow of refugees to Sweden was large and most children who started school were asylum seekers from non-European countries. The integration of newly arrived children faces barriers in the form of segregated schools, cultural boundaries and Swedish language. Many school nurses have experience of working with newly arrived children, but there is little research done about the topic and no research from the school nurses perspective. The aim of this study is to get knowledge of what promotes health and the integration of newly arrived children in schools from the perspective of school nurses. Data collection was conducted using semi-structured interview with seven school nurses in the mid-region of Sweden year 2015. Qualitative content analysis was selected as the method. The analysis resulted in three main categories: 1. The importance of a good reception. 2. The school nurse stands for a holistic approach. 3. To be able to become a part of Swedish society. The school nurse's work was mainly preventive and especially focused on vaccinating newly arrived children. Health equity was the focus in the school nurses ‘work. The school nurse builds trustful relationship with the newly arrived children. The health promoting integration was school class belonging, peers, supported by educational culture brokers and the child ended up at the right level in its education. The school nurse's knowledge and expertise is poorly used in school even though her knowledge of what promotes health and integration of newly arrived children is consistent with the existing research.

Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter har förändrats över tid, från medicinska insatser på individnivå till ett fokus på hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skollag, riktlinjer och kompetensbeskrivning beskriver att skolsköterskan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande på gruppnivå. Trots det sker skolsköterskans arbetsinsatser främst åtgärdande på individnivå. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors inställning till sitt uppdrag med fokus på hälsofrämjande arbete på gruppnivå. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Semistrukturerade telefonintervjuer med tio skolsköterskor på väst- och östkusten i Sverige genomfördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys på latent nivå. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Skolsköterskans yrkesroll och rollförändring och Arbetsstruktur och organisation, med fem subkategorier; Fokus från åtgärdande insatser till hälsofrämjande arbete; Skolsköterskans breda hälsofrämjande potential; Inga tydliga arbetsbeskrivningar; Prioritering av arbetsuppgifter och Hela skolans ansvar. Konklusion: Skolsköterskan är en unik kompetens som den enda professionen i skolan som möter samtliga elever utifrån ett medicinskt-, omvårdnadsmässigt- och salutogent synsätt. Skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande på gruppnivå än vad som görs idag, men saknar tydliga strukturer och tillräckligt med tid och resurser för det arbetet. Med rätt förutsättningar kan skolsköterskan bli mer delaktig i det hälsofrämjande arbetet på gruppnivå. / Background: The school nurse’s duties have changed over time, from medical contributions at the individual level to a focus on promoting health at individual-, group- and organizational levels. Swedish school law, guidelines and competence description describes that school nurses’ work methods should be promoting health and be preventative at the group level. Nevertheless, today, the school nurse’s work is mainly done on an individual level. Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses’ attitude towards their assignment in focusing on health promoting work at the group level. Method: A qualitative method was used. Semi-structured telephone interviews with ten school nurses in Sweden were conducted. The data was analysed with a qualitative content analysis method and with an inductive approach, on a latent level. Result: The analysis resulted in two categories; The school nurse’s professional role and role change and Work Structure and Organization, with five subcategories; Focus from curative efforts to promote health promotion; School nurse's broad health promotion potential; No clear job descriptions; Priority of tasks and Responsibility of the whole school. Conclusion: The school nurses have unique skills being the only school profession that meets all students from a medical, care and salutogenic perspective. School nurses would like to work more health promotive at group level than what is currently done. With the right conditions, the school nurse would have a greater opportunity to work with health promotion at the group level.

Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om perspektiv på ungdomars hälsa som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan. Metod: Studie I hade en kvantitativ beskrivande tvärsnittsdesign. Datamaterialet inhämtades från 948 ungdomar (11-15 år) som analyserades med multivariat logistik regressionsanalys. Studie II hade en kvalitativ utforskande design. Datamaterialet inhämtades från 117 ungdomar (14-17 år) och analyserades med grundad teori. Studie III hade en kvalitativ beskrivande design. Datamatmaterialet inhämtades från 42 ungdomar (14-15 år) och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie IV hade en kvalitativ beskrivande design. Datamaterialet inhämtades från 27 intressenter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna strävar mot att lyckas och att bli framgångsrika i nuet och i framtiden. En strävan som för ungdomarna upplevs som en kamp om sin tid, en kamp som de hanterar genom att använda sig av olika strategier för att balansera skolarbete och fritid. Flickors strävan handlar om att nå framgång i skolan för att bli självständig i framtiden. För pojkarna innebär framgång att bli framgångsrika inom någon av sina fritidsaktiviteter så som sport, som visar deras fysiska styrka. Framgång i nuet är av betydelse för pojkarna till skillnad från flickorna som ser på sin framgång i ett längre perspektiv. Det hälsofrämjande arbetet bör inrikta sig på att stödja ungdomars känsla av sammanhang och stärka optimism redan tidigt i tonåren samt synliggöra organisatoriska och kontextuella strukturer och normer som påverkar flickors och pojkars hälsa och livsstil. Konklusion:Sammanfattningsvis visar avhandlingen att perspektiv på ungdomars hälsa bör förstås på olika nivåer i samhället och också inkluderar perspektiv på kön. Vidare bör faktorer som är av betydelse för ungdomars livsstil diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv och det hälsofrämjande arbetet i skolan bör utveckla insatser med kontextuella och könsspecifika utgångspunkter för att främja flickors och pojkars hälsa och livsstil. / Aim: The overall aim of the dissertation was to gain greater knowledge about perspectives on adolescent´s health as a basis for developing actions to promote health in schools. Methods: Study I had a quantitative, descriptive cross-sectional design, in which the data was collected from 948 adolescent (11-15 years old) and analyzed with multivariate logistic regression. Study II had a qualitative, investigative design, in which the data was collected from 117 adolescent (14-17 years old) and analyzed with Grounded Theory methodology. Study III had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 42 adolescent (14-16 years old) and analyzed with qualitative content analysis. Study IV had a qualitative, descriptive design, in which the data was collected from 27 stakeholders and analyzed with qualitative content analysis. Results: The adolescent aspire to make out and be successful both in the present and the future. This aspiration is experienced by the adolescent as a struggle about time, a struggle that they cope with by using various strategies to balance schoolwork and leisure. The girls’ aspiration is to achieve success in school in order to be independent in the future. Success, for the boys, entails being successful in one of their leisure activities such as sport, which demonstrates their physical strength. Success is of importance for the boys in the present, while on the other hand the girls view their success in a longer time perspective. The focus in health promotion should be aimed at supporting the adolescent´s sense of coherence, at strengthening their optimism early in their teenage years as well as making more visible the organizational and contextual structures and norms that affect the health and lifestyles of girls and boys. Conclusions: In summary, the dissertation shows that perspectives on adolescent’s health should be understood at different levels in society and include a gender perspective. Furthermore, factors that are important for adolescent’s lifestyle should be discussed from a salutogenic perspective and the health promotion performed in schools should develop actions that have contextual and gender-specific points of departure in order to enhance the health and lifestyles of girls and boys.

Bakgrund: Elevhälsans organisation kan se olika ut utifrån lokala förutsättningar. En stor del av elevhälsans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande. Hälsofrämjande arbete kräver samverkan inom elevhälsan. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet, men upplever att mycket tid går till enskilda individärenden. Forskning visar att det finns en önskan från skolsköterskor om ökad tydlighet i hur det hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan ska organiseras. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att inom elevhälsoteamet arbeta hälsofrämjande på olika nivåer. Metod: I studien användes kvalitativ innehållsanalys. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor i Norrland. Resultat: I studiens resultat framkom temat, autonom roll som innebär både frihet och ansvar samt ensamhet i sin profession och två huvudkategorier, skolsköterskan intar rollen att skapa en hälsofrämjande lärmiljö samt organisationen är betydelsefull för elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete samt sex underkategorier. Slutsats: För att lyckas med hälsofrämjande arbete krävs struktur och planering inom organisationen på olika nivåer. Planering, ansvarsfördelning och uppföljning är avgörande faktorer för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Tydlig struktur och stöd från ledning och organisation, utökat samarbete inom elevhälsoteamet och övrig personal på skolan kan bidra till ökad hälsofrämjande lärmiljö för eleverna. / Background: The organization of the pupil health team differ with local preconditions. Health promotion is a major part of the teams commitments. Health promotion requires collaboration within the health pupil team. The school nurse has an important role to play in health promotion, but experience that a lot of time is spent on individual cases. Research shows that school nurses wishes for greater clarification in how health promotion should be organized within the pupil health team. Aim: To describe the school nurses experiences of health promoting work within the pupil health team in different levels. Method: The method used in the study was qualitative content analysis. The study is a qualitative interview study with inductive approach. Semi structured interviews was conducted with eight school nurse in the north of Sweden. Result: In the result a theme emerged: The school nurse has an autonomous role which lead to both liberty and great responsibility as well as seclusion in the profession, two categories The school nurse takes on the role of creating a health promoting environment and The health promoting work of the pupil health team is dependent of the organization and six subcategories. Conclusion: To succeed in health promotion structure and planning within the organization is needed. Planning, division of responsibilities and evaluation is important to succeed in the health promoting work. A distinct structure and support from the school leadership as well as expanded collaboration both within the pupil health team and with other school personnel can contribute to better health promotion in the pupils learning environment.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland skolbarn har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Detta är oroväckande då fetma ökar risken för ohälsa. Skolsköterskans främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, ett arbete som till stor del sker genom hälsosamtal och hälsobesök. Föräldrars utbildningsnivå samt ekonomi har påverkan på barnets hälsa. Barn, vilka växer upp i socioekonomiskt svaga områden, löper högre risk att utveckla övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet med elever som har övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. 13 skolsköterskor intervjuades. Dessa intervjuer analyserades genom fenomenografisk analys. Resultat: Skolsköterskans förmåga till att skapa ett positivt möte med elever och deras familjer är betydelsefullt för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier: Förståelse för familjens situation, Motivation en avgörande faktor, Mod att visa på problemet. Konklusion: Evidensbaserad kunskap samt beprövade metoder är en förutsättning för det hälsofrämjande arbetet med övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Ytterligare diskussioner bör föras på grupp- och organisationsnivå. Samhället har ett ansvar att bidra till det hälsofrämjande arbetet med det ökande hälsoproblemet, övervikt och fetma bland barn och ungdomar. / Background: Overweight and obesity is a growing problem among school children. It has increased dramatically since the 1980´ties. One of the most important part of the school nurse's job is to work with health prevention and health promotion. Children who grow up in socioeconomically disadvantaged areas are at higher risk to develop overweight or obesity. Purpose: The purpose of this study was to describe school nurses´ experiences of the health promotion work with children living with overweight and obesity in socioeconomic disadvantaged areas. Method: Qualitative method with inductive approach was used. 13 school nurses were interviewed. The interviews were analyzed by a phenomenografical method. Result: The school nurse’s ability to create a positive meeting with the pupil and its family is important to make the health promotion work successful. The study resulted in three description categories: Understanding of the family's situation, Motivation a crucial factor and Courage to indicate the problem. Conclusion: It is important to have evidenced knowledge and proven techniques in the health promotion work with children living with overweight or obesity in socioeconomically disadvantaged areas. Further discussions is important to develop the health promotive work, both in group and organisational level. The society has a responsibility to contribute to the health promotion work, regarding the increasing health problem.

Bakgrund: I Sverige har alla rätt till god hälsa. Faktorer som inverkar på hälsa är individens levnadsvanor och ekonomi. Faktorer som sjukdom, sociala relationer och arbetslöshet inverkar på antalet socioekonomiskt utsatta personer som ökar i antal. Distriktssköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete med personer i socioekonomisk utsatthet genom rådgivning, stöd och sätta upp individuella mål så personen hittar sin egen drivkraft till att göra livsstilsförändringar.   Syfte: Syfte med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med personer i socioekonomisk utsatthet   Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med öppna frågor. Nio distriktssköterskor deltog. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att bemötande, skapa tillit och behandla alla lika var viktigt. De beskrev olika strategier för att nå fram till dessa personer genom att möta personen där den är, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar för att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med livsstilsförändringar.   Slutsats: För att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med personer i socioekonomisk utsatthet och livsstilsförändringar var det viktigt att möta personen där den var, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar. / Background: In Sweden everyone has the right to good health. Factors affecting health are the individual's lifestyle and finances. Factors such as illness, social relationships and unemployment affect the number of socio-economically vulnerable people who increase in numbers. The district nurse has an important role in health promotion work with people in socio-economic vulnerability through counseling, support and setting individual goals so people who have their own driving force to make lifestyle changes.   Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experience of working health promotion with persons in socio-economic vulnerability.   Method: The study had a description design with a qualitative approach. Data was collected with semi-structured interviews based on an interview guide with open questions. Nine district nurses participated. The analysis was conducted with qualitative content analysis.   Main result: The district nurses described that attending, creating trust and treating everyone equally was important. They describe different strategies for reaching these people by meeting people where they are, making changes in small steps and having regular follow-ups to achieve a sustainable result in the health promotion work on lifestile changes.   Conclusion: In order to achive a sustainable result in the health promotion work with people in socio-economic vulnerability and lifestyle changes, it was important to meet people where it was, make changes in small steps and have regular follow-ups.

Bakgrund: Vikten av hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvård speglas tydligt i forskning, litteratur, riktlinjer och lagar. Distriktssköterskan förväntas ha ett grundläggande hälsofrämjande fokus. På sikt kan detta leda till en bättre folkhälsa och spara lidande och resurser för samhälle och individ. Ändå verkar fokus ofta ligga på att behandla sjukdom. Enligt tidigare forskning upplever distriktssköterskor som arbetar i primärvård olika hinder trots att de har viljan att arbeta mer hälsofrämjande. Syfte: Belysa distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete i primärvården.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av material insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer genomfördes i Göteborg med omnejd. Deltagarna skulle ha arbetat minst ett år som distriktssköterska. Resultat: Analysen resulterade i temat; Det är enklare att gå en upptrampad stig än att gå genom snår för att komma till en glänta framkom. Temat byggde på kategorierna; Det inre drivet, Finns det tid finns det hopp, En spindel i nätet, Sprickan mellan teori och praktik. Slutsats: Distriktssköterskorna hade en positiv inställning och vilja till hälsofrämjande arbete och ansåg att det innefattade personcentrerad vård. Det hälsofrämjande arbetet beskrevs i termer av små insatser invävda i det dagliga arbetet. Det framkom att de huvudsakliga arbetsuppgifterna är sjukdomsorienterade, vilket huvudsakligen beskrevs som att det saknas resurser för hälsofrämjande insatser. / Background: The importance of health promotion within nursing and health care is clearly reflected in science, literature, guidelines and regulations. The district nurse is expected to have an underlying focus on health promotion. In the long run this can lead to a better public health and spare the society and individual suffering and resources. Despite this, it appears that the focus often remains on threating disease. According to previous studies district nurses in the primary care are experiencing obstacles despite having the will and intention to work more towards health enhancement. Aim: Illuminate district nurses experiences of health promotion within the primary health-care system. Method: The study has been performed using a qualitative content analysis of material gathered by semi-structured interviews. A total of seven interviews has been performed in Gothenburg and surrounding areas. The participants of the interviews had worked as a district nurse for a period of at least one year. Results: The analysis resulted in the theme; "It is easier to walk upon a trail than find ones way though the thickets to get to the glade" was noticed. The theme was constructed out of the categories; The inner drive, If there is time there is hope, A spider in the web, The divergence between theory and practice. 'Conclusion: The district nurses in the study had a positive attitude towards health promotion and considered it involved in person-centered care. The health promoting work was described in terms of small efforts woven into the daily work. It emerged that the main duties is focused on disease treatment, which mainly related to resources lacking for health promoting efforts.

Syftet med denna undersökning är studera fabriksanställdas upplevelse av hälsa och vilka förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv. Sex personer som arbetar på fabrik har intervjuats utifrån dels den Salutogena teorin samt stöd i Självbestämmande teorin. Resultatet har analyserats genom en innehållsanalys. Resultaten visar på framförallt tre hinder som respondenterna menar gör att de inte lever hälsosammare. Det ena är att flera lider av värk till följd av sitt arbete, det andra är skiftgången och det tredje är att de inte kan motivera sig till att leva hälsosammare. Det som framgår i denna undersökning är att det ser ut att finnas en brist på information från ledningens sida men även en okunskap hos de anställda om vad faktiskt en arbetsplats kan erbjuda för stöd. Slutsatsen av denna undersökning är att de fabriksanställda definierar hälsa som ett kroppsligt och mentalt välbefinnande. När de pratar om att leva ett hälsosammare liv är det i första hand att vara mer fysiskt aktiva som de nämner. Skiftgången och arbetsuppgifterna ser ut att medföra utmaningar för att kunna leva ett hälsosamt liv. De förutsättningar de anser att de behöver för att leva ett hälsosamt liv är gemenskap, någon person att vända sig till vid hälsofrågor och olika aktiviteter att delta i. / The purpose of this study is to gain an understanding of the employees' view of health and what conditions they need to live a healthy life. Six people working at the factory were interviewed from the perspective of Sense of Coherence and Self-determination theory. The results have been analysed through a content analysis. The results show, above all, three obstacles that the respondents believe prevents them from living healthier. One is that many suffer from pain as a result of their work, the second is the shift and the third is that they cannot motivate themselves to live healthier. What appears in this survey is that there appears to be a lack of information on the part of management but also an ignorance of the employees about what a workplace can offer for support. The conclusion of this study is that the factory employees define health as a physical and mental well-being. When they talk about living a healthier life, it is primarily to be more physically active as they mention. Working in shift and the work itself seems to bring challenges in order to live a healthy life. The conditions they feel they need to live a healthy life are community, someone to turn to for health issues and various activities to participate in.

Sammanfattning Bakgrund: Barn och ungdomar har rätt till en trygg och hälsosam idrottsmiljö. Idrottsvärlden påverkas av olika faktorer, som till exempel ledarskap, vilket kan ha stort inflytande på barns hälsa och välmående. Att skapa idrottsmiljöer som är hälsofrämjande ska därför vara en viktig del av folkhälsopolitiken, både nationellt och internationellt. Dessutom visas av barnkonventionens rekommendationer att all idrott för barn ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Däremot visar tidigare forskning att även om det finns friskfaktorer i idrottsmiljö finns det också riskfaktorer. Därför behövs ytterligare studier som ska belysa idrottares och ledares upplevelser av idrottsmiljön i förhållande till hälsofrämjande arbete. Detta för att också kunna identifiera olika möjligheter till arbetsförbättringar för både idrottare och ledare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur svenska fotbollstränare upplever sitt ledaruppdrag kopplat till arbetet med att skapa en hälsofrämjande idrottsmiljö med fokus på deras ledarskapsegenskaper.  Metod: En kvalitativ studie som bygger på tre intervjuer och sex observationer har genomförts. För att bearbeta och analysera insamlingsdata genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen ledde fram till tre kategorier: 1. Ledarskapet ur ett helhetsperspektiv med tillhörande fyra subkategorier: Kompetens, Uppdrag och utveckling, Samspel, samt Stödjande resurser; 2. Ledarskapsstil och beteendemönster med fyra subkategorier Autoritärt ledarskap, Demokratiskt och Situationsanpassat ledarskap, Relationsinriktat ledarskap och Ledarteam; 3. Breddfotboll som positiv idrottsmiljö med följande tre subkategorier: Fotbollsmiljö som hälsofrämjande arena, Medarbetarens liv och hälsa samt Ledarskap som hälsofrämjande arbete. Resultat: Visar att fotbollstränarna upplevde att det var viktigt att se sitt ledarskap utifrån ett helhetsperspektiv, att det sker i ett samspel utifrån olika synvinklar samt att breddfotboll är en del i att eftersträva en positiv idrottsmiljö – det här för att arbeta med att skapa en mer hälsofrämjande idrottsmiljö – utifrån ett ledarskapsperspektiv.  Slutsats: Sveriges idrottsmiljö tar hänsyn till barn och ungdomars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Den är utformad så att en kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling som möjligt stimuleras. Därför är det viktigt att ledarna också har kunskap om barn och ungdomars utveckling och betydelsen den har i och utanför idrottsmiljön. En positiv arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande arbete är avgörande för både idrottare och ledares hälsa samt välbefinnande. Tidigare forskning visar också de positiva och långsiktiga effekterna som kan förekomma som en naturlig konsekvens av ett hälsofrämjande ledarskap inom idrott.   Respondenternas intresse för konstant utveckling av sitt ledarskap som fotbollstränare framkom också i undersökningen. Det anledningar respondenterna angav var dels att förbättra idrottsmiljön som kan påverka träningskvalitet och idrottares utveckling samt välmående, dels för att  kunna skapa en positiv arbetsmiljö som främjar en god hälsa på lika villkor för alla. Detta kan relateras till begreppen individuell empowerment och hög känsla av sammanhang.     Nyckelord: Breddfotboll, fotbollstränare, hälsofrämjande arbete, ledarskap, lärandemiljö / Abstract Background: Children and young people have the right to a safe and healthy sports environment. The sports world is affected by different factors, such as leadership, which can have great influence on children's health and well-being. Creating sports environments that are health promotion should therefore be an important part of public health policy, both nationally and internationally. Despite recommendations in the Rights of the Child that all sports for children should be conducted from a child rights perspective, previous research shows that while there are positive aspects to the sports environment, there are also risk factors. Therefore, further studies are necessary to highlight athletes 'and leaders' experiences of the sports environment in relation to health promotion work in order to identify opportunities for improvement in their daily working lives.    Aim: The purpose of the study was to investigate how Swedish football coaches experiencing their leadership assignments linked to the work of creating a health promotion sports environment with a focus on their leadership qualities.  Method: A qualitative study based on three interviews and six observations has been conducted. To process and analyze collection data, a qualitative content analysis was used. The content analysis resulted in three categories: 1. Leadership from a holistic perspective with associated four subcategories: Competens, Assignments and Development, Interaction, and Supporting resources; 2. Leadership style and behaviour patterns with four subcategories: Authoritarian leadership, Democratic and situational leadership, Relationship-oriented leadership and Leadership teams; 3. Grassroots football as a positive sports environment with the following three subcategories: Football environment as health promotion arena, Employee's life and health and Leadership as health promotion work. Results: Shows that the football coaches felt that it was important to see their leadership based on a holistic perspective, that it takes place in an interplay based on different points of view and that grassroots football is part of seeking a positive sports environment - this to work on creating a more health promotion sports environment - from a leadership perspective.  Conclusion: The Swedish Sports Environment takes into account children and young people's different needs, conditions and development rate. It is designed so that a qualitative and long-term sporting development as possible is stimulated. Therefore, it is important that the leaders also have knowledge of children and young people's development and the importance it has in and outside the sports environment. A positive work environment focusing on health promotion work is essential for both athletes and leaders' health and well-being. Previous research also shows the positive and long-term effects that may occur as a natural consequence of a health promotion leadership in sports. The respondents' interest in constant development of their leadership as a football coach also emerged in the survey. The reasons they given were partly to improve the sports environment that can affect training quality and athletes' development and well-being, partly to create a positive work environment that promotes good health on equal terms for everyone. This can be related to the concepts of individual empowerment and high sense of context.     Keywords:  Grassroots football, Health promotion, Leadership, Learning environment, Soccer coach

Problemställning Barns användning av elektroniska skärmar har ökat de senaste åren. Deras skärmanvändning påverkas av deras föräldrars användning och uppfattning till elektroniska skärmar. Distriktssköterskans roll inom elevhälsan är att hjälpa barn och familjer till hälsosamma vanor, även avseende skärmanvändning. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning. Metod Datainsamling gjordes med kvalitativa frågeformulär med öppna frågor. Materialet analyserades enligt fenomenologisk metod. Resultat Resultatet av studien visar att föräldrars uppfattning kring sina barns skärmanvändning är positiv. Föräldrar upplever att barns skärmanvändning bör begränsas samt att det är svårt. Skärmen kan vara en resurs för att söka kunskap samt sociala kontakter mellan barn via sociala medier. Konklusion Föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning är både positiv och negativ. Skärmanvändning upplevs som bra när den används i pedagogiskt syfte eller bidrar till ökad fysisk aktivitet. Fortsatta studier Implikationer är studier som undersöker ämnet ur distriktssköterskans perspektiv, både avseende möjlighet till kommunikation med föräldrar samt hur föräldrar och distriktssköterskan kan samverka mot ogynnsam skärmanvändning bland barn. / Problem Children’s use of electronic devices such as smartphones and tablets has increased in recent years. Research shows that children’s screen usage is influenced by their parent’s use and perception of electronic screens. The role of the district nurse in student health is to help children and families with healthy habits, including regarding screen usage. Aim The aim of this study was to describe parent’s perceptions of their children’s screen usage. Method The data collection was done with qualitative open-ended questionnaires. The material was analyzed by phenomenological method. Results The results of the study show that parent’s perception of their children’s screen usage is positive. Parents feel that children’s screen usage should be limited and that it is difficult. The screen can be a resource for seeking knowledge as well as social contacts between children via social media. Conclusion Parents' perceptions of children's screen usage are both positive and negative. Screen usage is perceived as good when it’s used for educational purposes or contributes to increased physical activity. Further studies Implications are studies that investigate the topic from the district nurse's perspective, both regarding the possibility of communication with parents and how parents and the district nurse can work together against unfavorable screen usage among children