Previous research about dropout-students where the student has a long absence from school shows different complicated causes to them staying at home. Non secondary education leads to less chances of work and eventually a worse quality of life, often related to mental illness. The purpose of the study was to investigate the causes of staying at home from school, how the professional closest to these students work, and with what resources they can get adolescents back to school. From three research questions we have investigated the professionals perceive the courses about staying at home from school, how the different professionals with the dropout-students work and which factors has according to the professionals greatest impact to get the dropout-students back to school. The result has come from interviews with different professionals that later are thematically analyzed with help from the ecology development, salutogenesis and SOC (Sense of Coherence). It showed that combinations of different courses for example neuropsychiatric disabilities, mental illness, bad relationships and lack of support may be behind the adolescents long-term school absence. Collaboration and good relations between home and school and with other professionals is important to strengthen the individuals own resources for a comeback. / Tidigare forskning om hemmasittare där eleven har långvarig skolfrånvaro visar att det finns olika komplexa orsaker till att eleven börjar stanna hemma från skolan. Utebliven gymnasieutbildning leder till mindre chanser att få arbete och på sikt en sämre livskvalitet, ofta relaterad till psykisk ohälsa. Syftet med studien var att studera yrkesverksammas uppfattningar om orsaker till hemmasittande, hur de yrkesverksamma närmast hemmasittande gymnasieelever arbetar, samt med vilka resurser de kan få ungdomar tillbaka till skolan. Utifrån tre frågeställningar har vi undersökt; vad uppfattar de yrkesverksamma att orsakerna kan vara bakom hemmasittande, hur arbetar de olika professionerna med hemmasittande elever och vilka faktorer har enligt de yrkesverksamma störst påverkan för att få tillbaka hemmasittare till skolan. Resultatet har framkommit genom intervjuer med olika professioner som sedan analyserats tematiskt med hjälp av utvecklingsekologin, salutogenes och kasam (känsla av sammanhang). Det visade sig att kombinationer av orsaker som till exempel neuropsykiatriska funktionshinder, psykisk ohälsa, dåliga relationer och bristande stöd kan ligga bakom att ungdomen blir långvarigt borta från skolan. De olika relationerna eleven har samt bemötandet från olika yrkesverksamma är viktiga faktorer för återgång till skolan. Samarbete och goda relationer mellan hem och skola, samt med andra yrkesverksamma är viktigt för att stärka individen och ta vara på dennes egna resurser för en återgång.

Bakgrund: I Sverige genomförs en studie som regelbundet undersöker hälsan hos barn och ungdomar genom att de själva får skatta sin hälsa. Senaste mätningarna visar en ökad skolstress samt otillräcklig fysisk aktivitet. Skolsköterskan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elever. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med elever i åldrarna 13-18 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio skolsköterskor deltog. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med elever både på individ- och gruppnivå. Skolsköterskorna belyser att en del av arbetet innebär att visa sig på skolan för att avdramatisera sin roll och för att skapa relationer till eleverna. Det framkommer att det finns faktorer som påverkar arbetet, dessa är samarbetet med övrig personal samt att skolsköterskorna upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja. Konklusion: Samarbetet mellan skolsköterskan och skolans övriga personal är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det krävs ett intresse och engagemang från samtliga professioner och att de har eleverna i fokus för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt till en god hälsa och trygg skolgång. / Background: In Sweden there is an ongoing study that regularly examines the health of children and young people. The latest measurements show increased school stress and low physical activity. The school nurse's task is to work with health promotion and prevention with students. Aim: The aim was to describe school nurses´ experiences of working to promote health with students aged 13-18. Method: A qualitative interview study was conducted in which ten school nurses participated. The analysis was carried out as a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result shows that school nurses work to promote health with students both at individual- and group level. The school nurse's point out that part of the work involves interacting with the students to undramatize their role and to create relationships with the students. It emerges that there are factors that affect the work, these are the collaboration with other staff and that the school nurses feel that they do not have time for everything they would like. Conclusion: The collaboration between the school nurse and the school's other staff is a condition for being able to work to promote health. It requires an interest and commitment from all with the students in focus to give the students as good conditions as possible for good health and a safe school environment.

Syftet med den här studien är att undersöka mellanchefers upplevelse av det hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen. Materialet omfattar semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer som alla är verksamma inom äldreomsorgen. Vår valda metod är kvalitativ undersökning och analysen av data gjordes genom kategorisering. Den teoretiska ansatsen är känslan av sammanhang (KASAM) samt Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modellen. Tidigare forskning påvisar att ledarskapet har en betydande roll för den psykosociala arbetsmiljön. Flera studier visar även på att det behöver finnas tillräckliga resurser för att kunna bedriva ett hälsofrämjande arbete. Delaktighet och engagemang är två viktiga beståndsdelar som lyfts fram för att främja medarbetarens arbetsmiljö. Uppsatsens resultat visar att mellanchefers upplevelser är liknande vad gäller ansvar och möjligheten att skapa delaktighet. Vad som skiljer sig åt i mellanchefernas upplevelse är hanteringen av de tillgängliga resurserna. Alla respondenter var eniga i att kommunikation med medarbetarna är A och O för att främja en god arbetsmiljö. / The aim of this study is to examine how the head of units in elderly care experience health promotion work. The data includes six semi structure interviews with head of units who are all operative in elderly care. Our method for collecting data is qualitative and the analysis is done through categorizing. The theoretical approach is a sense of coherence( KASAM) and Karasek and Theorells demand-control-support-model. Previous research show that leadership has a significant role on the psychosocial working environment. Several studies also shows that adequate resources is necessary to manage the health promotion work. Participation and involvement are two important elements presented to promote the employees working environment. This study show that the experiences of eldery cares head of units are similiar when it comes to responsibility and the possibility to create participation. The difference in the experiences are how the head of units handle the available resources. All the respondents agree that communication is the key for a good work environment.

Bakgrund: På grund av en utbredd ohälsa kopplat till arbetslivet, fanns det ett intresse av att titta på hälsofrämjande och förebyggande insatser, här inom kommunal verksamhet. Syfte: Syftet var att undersöka kommunala ledares syn på hälsa och hälsofrämjande ledarskap, och förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande. Metod: En semistrukturerad webbenkät administrerades under våren 2021 till 255 ledare inom tre kommuner i mellersta Sverige. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys, och de kvantitativa frågorna analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Svarsfrekvensen var 37% (95/255) fördelat mellan 66% (n=69) kvinnor och 31% (n=29) män (p=0.001). En större andel bland männen ansåg att det bedrev ett hälsofrämjande ledarskap jämfört med kvinnorna (p=0.022). Synen på hälsa handlade om balans i tillvaron där arbete, familj och privatliv behövde existera i harmoni, liksom att synen på hälsofrämjande ledarskap ansågs handla om ett samspel mellan individ och organisation. Ett optimalt hälsofrämjande ledarskap behövde individanpassas, vilket ansågs vara svårt då det förutsätter mer mandat, stöd och resurser. Slutsatser: Ett hälsofrämjande ledarskap handlade om att skapa balans mellan individen och organisationen, samt om arbetssätt som inte var formaliserade eller prioriterat inom kommunerna. Mer mandat, kunskap och stöd efterfrågades för att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap. / Background: Due to a widespread ill health linked to working life, there was an interest in looking at health promotion and prevention initiatives, here in municipal activities. Purpose: The aim was to investigate municipal leaders' views on health and healthpromoting leadership, and the conditions for working to promote health. Method: A semi-structured web survey was administered in the spring of 2021 to 255 leaders in three municipalities in central Sweden. Collected data were analyzed with manifest content analysis, and the quantitative questions were analyzed with descriptive statistics. Result: The response rate was 37% (95/255) divided between 66% (n = 69) women and 31% (n = 29) men (p = 0.001). A larger proportion of men considered that they pursued health-promoting leadership compared with women (p = 0.022). The view of health was about balance in life where work, family and private life needed to exist in harmony, as well as that the view of health-promoting leadership was considered to be about an interaction between individual and organization. Optimal health-promoting leadership needed to be adapted to the individual, which was considered difficult as it requires more mandate, support and resources. Conclusions: A health-promoting leadership was about creating a balance between the individual and the organization, as well as about working methods that were not formalized or prioritized within the municipalities. More mandate, knowledge and support were requested to develop a more health-promoting leadership. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelser av att genomföra rådgivande samtal om fysisk aktivitet för äldre i kommunal hälso- och sjukvård. Metoden som användes för studien var kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor. Sex deltagare rekryterades vilka var kliniskt tjänstgörande i kommunal hälso- och sjukvård. Intervjuerna genomfördes fysiskt och spelades in digitalt. Textmaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultatet av analysen visade på fyra kategorier: ”En integrerad del av yrkesrollen”, ”Vägen från inaktivitet till vardagsaktivitet”, ”Betydelse av stöd” och ”Lyfta den gemensamma kompetensen”. Konklusionen var att informanterna upplevde interventionen grundläggande och viktig för yrkesrollen. Samtalet fördes med ett personcentrerat förhållningssätt och med individuellt anpassade åtgärder för fysisk aktivitet. Det efterfrågades ökat stöd, egen vidareutbildning samt gemensam kompetens för hela verksamheten. Fler studier efterfrågas som fördjupar detta ämne.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som förekommer bland en betydande del av den äldre befolkningen och kan felaktigt uppfattas som en naturlig del av åldrandet. Nedåtgående fysisk- och kognitiv funktion, krympande socialt nätverk och brist på sysselsättning är förändringar som kan prägla tillvaron för äldre och inverka på den psykiska hälsan. Den äldre populationen ökar kontinuerligt, en uttalad del av den äldre befolkningen lider av eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa vilket innebär ett lidande för individen och en omfattande samhällskostnad. Syfte Syftet är att belysa faktorer som kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer över 65 år. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 16 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar hämtades in mellan december 2020 och mars 2021 från databaserna PubMed och CINAHL. Genom kombination av olika söktermer kunde 16 artiklar inhämtas. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad dataanalys utfördes.  Resultat Resultatartiklarna ordnades i två huvudkategorier; externa faktorer och interna faktorer. Samt fyra underkategorier utifrån en induktiv ansats. En återkommande faktor som ansågs bidra till psykisk hälsa bland äldre personer var 1) fysisk aktivitet, där en gynnsam effekt syntes på den fysiska- och kognitiva funktionen samt stärkt självständighet hos individen. I flera artiklar återkom 2) social delaktighet som en faktor som bidrog till psykisk hälsa. Slutligen visade resultatet faktorerna att 3) besitta en positiv attityd samt att 4) vara anpassningsbar till förändringar som hör till åldrandet som vitala delar i ett hälsosamt åldrande.  Slutsats De fynd som gjorts genom denna litteraturöversikt visar att fysisk aktivitet, social delaktighet, att vara anpassningsbar till åldersrelaterade förändringar samt att ha en positiv attityd kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer. Ökad gynnsam effekt på psykisk hälsa hos äldre personer var framträdande vid kombinationen fysisk aktivitet och social delaktighet.

Step competition is a type of health-promoting activity in the form of an exercise intervention with a focus on increasing physical activity among employees of an organization. The purpose of the present study is to investigate what employees, who have participated in an exercise intervention initiated by their organization in the form of a step competition, describe as motivation for participating. A total of ten people participated in the study, men and women aged 23–59 years (M=37.7), of which three were men and the remaining seven were women. All interviewees work full-time with sedentary tasks at the same organization and they all have been engaged in various forms of exercise before the study. The present study has used an individual unstructured interview technique. The results were classified into six main themes of motives for participation; reducing sedentary workdays, the desire to move outdoors, competition as exercise, feeling a sense of community, the simplicity of the step competition and the health benefits that come with exercise. Based on the results from the present study, similar interventions are recommended to be implemented at organizations as the study has shown positive benefits such as reducing sedentary time, increasing outdoor time, promoting community, being simple and promoting well-being, and has shown motivation for participation. / Stegtävling är en typ av hälsofrämjande aktivitet i form av motionsintervention med fokus påatt öka fysisk aktivitet hos anställda på en organisation. Syftet med föreliggande studie är attundersöka vad anställda, som har deltagit i en motionsintervention initierad av sinorganisation i form av stegtävling, beskriver för motiv till deltagandet. I studien medverkadetotalt tio personer, män och kvinnor i åldrarna 23–59 år (M=37.7) varav tre var män ochresterande sju var kvinnor. Samtliga intervjupersoner arbetar på heltid med stillasittandeuppgifter på samma organisation samt att alla har ägnat sig till olika former av motion innanstudien. Föreliggande studie har använt sig av en individuellt ostrukturerad intervjuteknik.Resultatet klassificerades in i sex huvudteman av motiv för deltagande; minska stillasittandetunder arbetsdagarna, önskan att röra på sig utomhus, tävling som träning, att kännagemenskap, enkelheten med stegtävlingen och hälsofördelar som kommer med motion.Baserat på resultatet från föreliggande studie rekommenderas liknande interventioner attimplementeras på organisationer då studien har visat positiva fördelar såsom att det minskarstillasittandet, ökad utomhusvistelse, främjar gemenskap, är enkel och främjar välbefinnandesamt att detta visat på motiv för ett deltagande.

Bakgrund: Sexuell hälsa integreras i övergripande hälsa, välbefinnande och livskvalitén. Skolans sex- och samlevnadsundervisning ska ge elever en kunskapsgrund för att de ska kunna utveckla sin sexualitet. Sex- och samlevnadsundervisningen idag är bristfällig. Skolsköterskor kan, tillsammans med lärare, ge elever korrekt kunskap i sex och samlevnad. Syfte: Att belysa skolsköterskors roll i sex- och samlevnadsundervisning för elever i grundskolan. Metod: Kvalitativ metod valdes. Ändamålsenligt urval gjordes och åtta skolsköterskor deltog genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskornas roll i sex- och samlevnadsundervisning relateras till elevcentrerat arbete samt organisatoriska förutsättningar. Undervisningen utformas utifrån vad elever efterfrågar samt utifrån grundläggande biologi. Samverkan kring sex och samlevnadsundervisning sker inom skolan samt utanför skolan med vårdnadshavare. Skolsköterskorna samverkar inom skolan i varierande utsträckning med kurator eller klasslärare i undervisning kring sex och samlevnad. Skolsköterskorna upplever begränsningar i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning i form av bristande tid och användbart material samt oklar ansvarsfördelning inom skolan. Konklusion: Skolsköterskors roll i kunskapsområdet är viktig då de utifrån sin profession kan bidra med yrkesspecifik kunskap. Skolsköterskors erfarenheter av sex och samlevnadsundervisning varierar avseende omfattning och utformning vilket bidrar till att undervisningen kan upplevas bristfällig och olik. Implementering av kunskapsområdet och samverkan mellan skolans professioner kan bidra till en mer jämlik och förbättrad undervisning. / Background: Sexual health is integrated into quality of life. The sexual health education in school is supposed to provide students with a base of knowledge, to enable the development of their sexuality. Sexual health today is deficient. School nurses are in position, together with teachers, to give students the correct knowledge of sexual health. Aim: To illustrate the role of school nurses in sex health education for students in primary school. Method: A qualitative method was chosen. An appropriate selection was used. 8 school nurses participated through qualitative, semi-structured interviews. The data material was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The role of school nurses in sexual health education is related to studentcentered work and organizational conditions. Sexual health education is designed based on what students demand and also based on basic biology. Collaboration on sexual health takes place within the school and outside the school with guardians. The school nurses collaborates to some extent with a curator or class teacher in sexual health education. The school nurses experiences limitations in the existing sexual health education in due to lack of time and useful material as well as unclear division of responsibilities in school. Conclusion: The role of school nurses in sexual health education is important. The school nurses experiences of sexual health education varies in extent and design which contributes to a feeling of a deficient and different education. Implementation of the knowledge area and collaboration between the school's professionals can contribute to improved and equal teaching.

: Förekomsten av övervikt och obesitas hos fyraåringar i Region Stockholm är ojämlikt och orättvist fördelat geografiskt. Hälsofrämjande och preventiva insatser behövs för att jämna ut hälsoklyftorna. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar upplevt ett riktat hälsostöd som syftar till att minska hälsoklyftor. Syftet var också att utforska vilket hälsostöd föräldrar skulle önska framöver. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes under våren 2022 med föräldrar som tagit del av hälsostödet. Intervjumaterialet genomgick sedan en kvalitativ innehållsanalys med latent tolkning. Resultat: Ett huvudtema för vartdera syfte identifierades; Empowerment och Behovsanpassning. Empowerment skapades genom att föräldrarna fick kunskap som var värdefull och användbar för dem samt att deras tillit till den egna förmågan ökade. En bidragande faktor var också att hälsostödet gavs med engagemang. Hälsostödet behövde vara behovsanpassat och innehålla komponenter så som; gott om tid för besöken, flexibilitet och tillgänglighet, bildmaterial för att främja hälsosamma vanor samt möjligheter till hälsostöd på familjens första språk. Slutsatser: Hälsostöd kan skapa empowerment hos föräldrarna när det utformas med en förståelse för familjens situation och med flexibilitet i upplägg och kontakt. / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

Bakgrund: Övervikt och obesitas medför en ökad risk för allvarliga hälsoproblem och är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Under de senaste trettio åren har antalet människor med obesitas fördubblats. Vårdandet av övervikt, obesitas och deras komplikationer anses dock ha brister, speciellt i relation till främjandet av en god livsstil levnadsvanor och effektiv egenvård. Sjuksköterskor har en viktigt roll när det kommer till det hälsofrämjande arbetet för folkhälsan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med övervikt eller obesitas. Metod: Litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar utifrån Fribergs fyra steg för studie analys. Resultat: I resultatet dök fyra teman upp där det första handlade om sjuksköterskors hälsofrämjande ansvar, det andra handlade om utbildning, upplevelser och erfarenheter kring vikthantering. Det tredje temat innefattade viktiga livsstilsförändringar och motivationens betydelse, och det fjärde berörde områden som hinder och möjliggörande faktorer för det hälsofrämjande arbetet. Sammanfattning: Sammanfattningsvis kan sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med övervikt eller obesitas beskrivas som en viktig del i arbetet mot en förbättrad folkhälsa. Det finns en stark vilja hos sjuksköterskor att arbeta hälsofrämjande med dessa personer, men arbetet försvåras många gånger på grund av brist på utbildning och resurser. / Background: Being overweight and obese increases the risk for serious health problems and is one of the leading public health problems in the world. The number of obese individuals in the world has quadrupled the last thirty years, with related health problems following right after. But the care of overweight and obese individuals and their complications is however considered to be of lacking quality, especially in terms of promoting good lifestyle habits and self-care. Aim: The aim was to describe nurses experience in health promoting work for overweight or obese individuals. Method: Litterature review of ten scientific articles based on Friberg’s four steps for study analysis. Results: Four themes emerged in the result. The first theme dealt with nurses’ health promoting responsbilities and the second of which dealth with education and experience of weight management. The third theme included important lifestyle changes and the importance of motivation, and the fourth theme touched on areas such as obstacles and enabling factors for health promoting work. Summary: In summary, nurses' experiences of health promoting work with overweight or obese individuals can be described as an important part of the work towards improved public health. There is a strong will on the part of nurses to work on health promotion with these people, but the work is often made more difficult due to a lack of training and resources.