Physical inactivity is the fourth leading risk factor for global mortality. To prevent and change this the society need to develop good approaches and interventions to promote physical activity. The purpose of this thesis was to investigate which experience existing users have of smartphone training applications. Also to study if this can be a possible resource for health promotion. Six active users applied to participation after they had seen an ad in social media. The participants were interviewed with semi-structured interview. The result of the study showed that it is common that the use of the application is mainly for fun, and that the application´s visual documentation contributes to increased motivation to be physically active. The users also enjoy recording the physical activity and to collect all the activities at the same place makes it easy to go back and evaluate and compare the training results. The conclusion was that the use of these training applications can be seen as a free and accessible tool and can be a future tool in health promotion to provide greater motivation to be physical active. In order to ensure that the use of training applications contributes to increased physical activity, further studies are needed such as a randomized control study with larger sample groups and a longer period of study. / Fysisk inaktivitet är den fjärde största riskfaktorn för förtida död i världen idag. Cirka en av tre vuxna är inte tillräckligt fysiskt aktiv. För att skapa en förändring av denna utveckling finns flera hälsofrämjande insatser med avsikt att främja den fysiska aktiviteten. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att nå ut till en stor population via internet som finns tillgängligt i de flesta smartphones. Dess anslutningsmöjligheter och räckvidd i kombination med att mobiltelefoner ofta finns nära till hands, lyfter fram värdet av smartphones som ett verktyg för att mäta och influera till fysisk aktivitet. Syftet till denna studie var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser befintliga användare har av träningsappar, samt studera om dessa är ett möjligt verktyg i hälsofrämjande insatser. För att insamla data till studien har sex befintliga användare, 2 män och 4 kvinnor, intervjuas med semi-strukturerad intervju. Användarna anmälde sig frivilligt efter de sett upplagd annons på sociala medier. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med innehållsanalys. I resultatet framkommer att de olika användarna värderar olika funktioner i appen. Det gemensamma är dock att användandet av appen främst är för nöjets skull och att appens visuella dokumentation bidrar till ökad motivation att vara fysiskt aktiv. Även att dokumentera och ha all fysisk aktivitet samlad på ett ställe så att det sedan är lätt att gå tillbaka för att utvärdera och jämföra aktiviteten med tidigare resultat är upplevda fördelar med appen. Slutsatsen är att användandet av dessa träningsappar kan ses som ett gratis och lättillgängligt verktyg och ett möjligt hjälpmedel i hälsofrämjande arbete för att ge ökad motivation till att vara fysisk aktiv. För att säkerställa om användandet av träningsapparna bidrar till en ökad fysisk aktivitet krävs vidare studier med större urvalsgrupp och längre studieperiod.

På Hälsocenter Västmanland arbetar personalen utefter samtalsmodellen lösningsfokus i möten med klienter. Lösningsfokus är en modell vars syfte är att skapa en framtidsbild i samband med en förändring, främst hos individer men även i grupper eller organisationer. Lösningsfokus är en modell som fokuserar på erfarenheter och resurser hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur personalen på Hälsocenter Västmanland upplever att modellen lösningsfokus fungerar i möten med klienterna. För att svara på syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna till studien var personal på Hälsocenter Västmanland som arbetar nära klienter tillsammans med modellen lösningsfokus. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv manifest innehållsanalys. Resultatet visade att lösningsfokus är en modell som bidrar med ett positivare beteende hos klienterna som kommer till Hälsocenter Västmanland. Modellen upplevdes inte som påfrestande för personalen då det är klienterna själva som ska komma fram till lösningar och hitta sina resurser. Dock ansågs det vara svårt att använda modellen om klienterna inte hade någon eller nedsatt kognitiv förmåga. / The employees at Hälsocenter Västmanland works with a model called solution-focus. Solution-focus is a model with the aim to create a image of the future in the context of a change, mainly individually but also in groups and organizations. Solution-focus is a model that focuses on experiences and resources of individuals. The purpose of the study was to examine how the staff at Hälsocenter Västmanland was experiencing the model solution- focus in meetings with clients. To answer the purpose a qualitative approach was used with semi-structured interviews. The respondents in the study were the employees at Hälsocenter Västmanland who works with clients along with the model solution-focus. The data was analyzed using an indicative manifest content analysis. The result showed that the solution- focus is a model that contributes to a positive behavior in the clients who comes to Hälsocenter Västmanland. The model is not perceived as stressful for the staff since it is the clients themselves who must come up with solutions and find resources within their lives. However, it can be difficult to use the model if the clients do not have any, or have a reduced cognitive ability.

Sverige är bland de länder som tar emot flest flyktingar, utav dessa utgör en del ensamkommande barn som vanligtvis varit med om hemska upplevelser och lider av olika hälsoproblem som tar sig både psykiska eller fysiska uttryck. Det är således viktigt att personal som arbetar med denna målgrupp kan förse dem med stöd och kunskap. Studien har undersökt personalens uppfattningar om arbetet på boenden med ensamkommande flyktingbarn är ur ett hälsofrämjande perspektiv. Teorierna KASAM med dess tre delkomponenter: meningsfullhet, begriplighet samt hanterbarhet och socialt stöd ligger som grund. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats där fem personal på två boenden blivit intervjuade med en semistrukturerad metod. Resultatet visade att personalens synsätt på hälsofrämjande var olika för alla i personalen men grunderna densamma. Ett hälsofrämjande arbete genomfördes på boendena där personal arbetade med bland annat informationspridning, fysisk aktivitet och delaktighet. Underlättande faktorer på boendet var kommunikationen och det sociala samspelet med ungdomarna samt sina medarbetare. Kommunikationen var även ett hinder eftersom att språkbarriäerna kom emellan eller att tolk inte översatte korrekt. Slutsatserna i studien är att personalens synsätt på hälsofrämjande är lika i grunden, personalens arbetssätt är hälsofrämjande och det finns både underlättande samt försvårande faktorer i det hälsofrämjande arbetet. / Sweden is among the countries that is receiving the most refugees, a part of these are unaccompanied children who usually been through terrible experiences and are suffering from various health problems that is displayed both mentally and physically. It is therefore important that staff working with this target group can provide them with the support and knowledge. This study examined the staff´s perceptions of their work, with unaccompanied refugee children, as being conducted from a from a health promotion perspective. The theories SOC, which has three subcomponents: meaningfulness, comprehensibility and manageability and social support are the foundation. The study has applied a qualitative approach where five staff’s on two accommodation were interviewed using a semi-structured approach. The results showed that the approach of a health promotion perspective was different for all the staff however the basics where the same. Health promotion were conducted on both accommodations where the staff worked among other things with the dissemination of information, physical activity and with participation. Facilitators at the accommodation was communication and social interaction with the young people and the workers. Communication was also a major obstacle since the language barrier came between or the interpreter did not translate correctly. The conclusions of the study is that the staff's approach to health promotion is equal fundamentally, the staff's approach are health promoting and there are both facilitating and aggravating factors in the health promotion work.

Hälsofrämjande arbete är ett betydelsefullt arbetsområde inom folkhälsoarbetet för att förbättra befolkningens hälsa. Hälsofrämjande arbete innebär kunskap om friskfaktorer och välbefinnande. Arbetet utgår från sju grundläggande principer, där delaktighet är en av dem. Arbetet kan utföras på många olika arenor och av olika aktörer. En aktör är anhörigkonsulenter som arbetar med tillexempel riskgruppen anhöriga till personer med alkohol/narkotikaberoende- eller missbruksproblematik. Syftet med studien var att undersöka hur anhörigkonsulenten upplever hälsofrämjande arbete. Fem enskilda intervjuer har genomförts med två anhörigterapeuter, en anhörigkonsulent, en samtalsbehandlare och en rådgivare. En manifest innehållsanalys har valts och tillämpats i denna studie, där resultatet har kategoriserat utifrån "Delaktighetstrappan". I resultatet framkommer det att anhörigkonsulenterna upplever sig arbeta hälsofrämjande utifrån "Delaktighetstrappans" steg: information, konsultation, dialog samt inflytande/delaktighet. Slutsatserna är att "Delaktighetstrappans" ovan nämnda begrepp betyder hälsofrämjande arbete och upplevs som eget hälsofrämjande arbetssätt bland anhörigkonsulenterna. Däremot berörs inte begreppet: medbeslutande, eftersom intervjumaterialet inte omfattar något som kan kategoriseras in i trappans sista steg och blir därav inte berört i studien. / Health Promotion is an important working area in Public Health to improve health in a population. It implies knowledge of Health Promoting factors and well-being. Health Promotion is based on seven basic principles, which participation is one of them. It can be performed in many different settings and by different actors. One of these actors is a relative consultant who works with a risk group, for example family members or relatives of a person with alcohol/narcotic abuse problem. The purpose of this study was to examine how the relative consultant experience Health Promotion. Five individual interviews have been carried out with two relative therapists, a relative consultant, a conversation processor and a counselor. A manifest content analysis has been selected and applied in this study, where the result has been categorized based on "Staircase of participation". The result shows that the relative consultants are experiencing that they are working to Promote Health to relatives, based on steps in "Staircase of participation": information, consultation, dialogue and influence/participation. The conclusions is that the above-mentioned concepts of "Staircase of participation" meaning Health Promotion work is perceived by the relative consultants as their own working methods to Promote Health. However not the concept of: co-decision, because the interview material does not include anything that can be categorized into the last step in the stairs and therefore it has not been addressed in the study.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

Aim: This thesis aims to describe and analyse the concept of health-promoting leadership, including criticalconditions for implementation and evaluation of such leadership. Methods: Three case studies and one conceptual analysis were conducted using qualitative methods, including interviews, observations and document analysis. The qualitative data material in study III was supplementedwith quantitative material from a leadership survey. Study I was a qualitative case study of a Swedish industrial company characterized by a low sickness rate, a structure of self-managed teams and an organisational culturethat aimed to develop employee skills and influence. Study II was a phenomenograpic study of health-promoting leadership, as described by 20 individuals employed in Swedish municipalities. Study III was a case study of anintervention programme for the development of health-promoting leadership conducted in four city districts of Gothenburg, Sweden. Study IV was a case study on collaboration in workplace health promotion between municipalities in a Swedish region. Results: Study I illustrates how a company leader developed and influenced organisational culture, including the employees’ control over their work situation, participation and personal development. The results of this study emphasise the importance of considering contextual factors when evaluating the role of leadership in promotinghealth at work. Study II describes health-promoting leadership in three different ways: organising health promoting activities, supportive leadership style, and developing a health-promoting workplace. Interviewees frequently linked good leadership in general with good employee health. Study III shows the importance ofregarding the development of health-promoting leadership as a contribution to building organisational capacityfor a health-promoting workplace. The intervention programme was implemented in an existing managementgroup already producing action plans for workplace health promotion. Such integration is an important part ofbuilding organisational capacity for creating and sustaining a health-promoting workplace. Study IV shows thatcollaborative health-promoting leadership is viewed as a strategy to reduce the sickness rate amongmunicipalities in a region. The study implies that collaborative workplace health promotion should be organisedinitially on a small scale, giving participants the time and opportunities to develop mutual trust. Moreover, StudyIV demonstrates the importance of including participants with differing levels of knowledge and experienceabout workplace health promotion. Conclusions: Health-promoting leadership can be defined as leadership that works to create a culture for healthpromotingworkplaces and values, to inspire and motivate employee participation in such a development. Healthpromotingleadership can also be viewed as a critical part of organisational capacity for health promotion,including managerial knowledge and skills as well as organisational policies and structures that support a healthpromotingworkplace. Therefore, leadership involvement in the systematic development of both the physical andpsychosocial work environment is important. / Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling är att beskriva och analysera begreppet hälsofrämjandeledarskap, vilket även inkluderar förutsättningar för utveckling och utvärdering av ett sådant ledarskap. Metoder: Kvalitativa metoder har tillämpats i avhandlingens alla studier, inklusive intervjuer, observationer ochdokumentanalys. I studie III har det kvalitativa datamaterialet kompletterats med kvantitativa data från enledarskapsundersökning. Tre fallstudier och en konceptuell analys genomfördes. Studie I var en kvalitativfallstudie av ett svenskt industriföretag med låg sjukfrånvaro och med en arbetsorganisation som syftade till attutveckla medarbetarnas kompetens och inflytande i sitt arbete. Studie II var en fenomenografisk studie av hurhälsofrämjande ledarskap beskrevs bland 20 personer anställda i svenska kommuner. Studie III var en fallstudieav ett interventionsprogram för utveckling av hälsofrämjande ledarskap i fyra stadsdelar i Göteborg. Studie IVvar en kvalitativ fallstudie av samverkan mellan kommuner i en svensk region kring att skapa hälsofrämjandearbetsplatser. Resultat: Studie I visar hur en företagsledare har utvecklat och påverkat en företagskultur som främjar deanställdas kontroll över arbetssituationen, samt deras delaktighet och personlig utveckling. Resultaten visar påvikten av att ta hänsyn till kontextuella faktorer vid utvärdering av vilken betydelse ledarskapet har för att främjahälsa på arbetsplatsen. Hälsofrämjande ledarskap beskrivs i studie II på tre olika sätt: att organiserahälsofrämjande aktiviteter, en stödjande ledarskapsstil, samt att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats.Konceptet användes ofta bland intervjupersonerna för att länka idéer om ett gott ledarskap i allmänhet till deanställdas hälsa. Studie III visar på vikten av att se ledarskap som ett bidrag till utvecklingen av enhälsofrämjande arbetsplats. Programmet genomfördes i befintliga ledningsgrupper som tog fram handlingsplanerför en hälsofrämjande verksamhetsutveckling. Denna typ av integration är ett viktig led i att utveckla denorganisatoriska kapaciteten för att vara en hälsofrämjande arbetsplats. I studie IV sågs samverkan kringhälsofrämjande ledarskap som en strategi för att minska sjukskrivningar bland kommunerna i regionen. Studienpekar på vikten av att till en början organisera samverkan kring utveckling av hälsofrämjande arbetsplatser imindre skala för att ge samverkansparterna tid och möjligheter att utveckla ett ömsesidigt förtroende förvarandra. Studien visar också att det är viktigt att involvera olika samverkansparter med kompletterande kunskaper och erfarenheter om arbetshälsa. Slutsatser: Hälsofrämjande ledarskap kan definieras som ett ledarskap som arbetar för att skapa enhälsofrämjande arbetsplatskultur. En sådan kultur innefattar värderingar som inspirerar och motiverar deanställda att delta i utvecklingen mot en hälsofrämjande arbetsplats. Hälsofrämjande ledarskap kan också sessom en viktig del av den organisatoriska kapaciteten för att främja hälsa, det vill säga chefers kunskaper ochfärdigheter såväl som riktlinjer och strukturer i organisationen som understödjer en hälsofrämjande arbetsplats.Det är därför viktigt med ett ledarskapsengagemang i den systematiska utvecklingen av både den fysiska ochpsykosociala arbetsmiljön.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor ökar i västvärlden och orsakar folksjukdomar så som hjärtkärlsjukdom, cancer, sjukdomar i andningsorganen och diabetes. Hälso- och sjukvården uppmanas att arbeta med förebyggande metoder mot användandet av alkohol och tobak, inaktivitet och ohälsosam kost. Det saknas aktuell forskning som rör distriktssköterskors hälsofrämjande arbete på livsstilsmottagning, därför behövs erfarenheterna undersökas för att utveckla det hälsofrämjande arbetet inom primärvården. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orens teori om egenvård belyser vikten av sjuksköterskans roll att stärka patientens kapacitet till att själv ta makten över sin hälsa. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande på livsstilsmottagning. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där fem intervjuer gjordes med distriktssköterskor som arbetade på livsstilsmottagning förlagd på vårdcentral. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade två övergripande kategorier med fem underkategorier. Kategorin ”Barriärer i det hälsofrämjande arbetet” med underkategorierna ”Patientens nivå av hälsolitteracitet" och ”Patientens motstånd till egenvård” Den andra kategorin var ”Möjligheter med ett hälsofrämjande arbete” med underkategorierna ”Individanpassa arbetet”, ”följa upp patientens levnadsvanor” och ”Samverkan med andra hälsoyrken”. Slutsats: Dorothea Orems teori går att applicera i distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete, men den visar samtidigt att hälsolitteraciteten har betydelse för att individanpassa arbetet.  Studiens resultat kan stödja liknande forskning för att skapa evidens.  Vidare forskning krävs för att undersöka om några verktyg används och i så fall, vilka verktyg och dess funktion för att utveckla strukturen i det hälsofrämjande arbetet på Livsstilsmottagning inom primärvården. / Background: Unhealthy lifestyles are increasing in the Western world, causing widespread diseases such as cardiovascular disease, cancer, respiratory diseases and diabetes. The health services are encouraged to work with preventive methods against the use of alcohol and tobacco, inactivity and unhealthy diet. There is no current research related to nurses' health promotion in lifestyle clinics, hence it’s necessary to explore the experience to enable development in the area of health promotion in primary care. Nursing theorist Dorothea Orem's theory of self-care highlights the importance of the nurse's role to strengthen the patient's capacity to self take control of their health. The purpose of this study was to investigate the nurses' experience of working in health promotion lifestyle clinic. The method was qualitative inductive approach where five interviews were conducted with district nurses who worked on lifestyle clinics located at the medical center. Interviews were analyzed according Graneheim and Lundman's content analysis. The results showed two main categories with five subcategories. Category "Barriers in health practice" with subcategories "The patient's level of health literacy" and "The patient's resistance to self-care" The other category was "Possibilities with a health promotion" with the categories “Adapt practice", "Monitor the patient's living habits" and "Collaboration with other health professions.” Conclusion: Dorothea Orem's theory can be applied in the district nurses' health practice work, but it also shows that of health literacy is important to individualize the work. The study results could support similar research to create evidence. Further research is needed to investigate if some tools are used and if so, which and its function in the structure of health promotion at lifestyle clinic in primary care.

Bakgrund: Behovet av förändrade levnadsvanor är stort i dagens samhälle. Ett av distriktssköterskans arbetsområden är att arbeta hälsofrämjande genom att möta, stödja, hjälpa, råda, vårda, förebygga samt behandla i livets olika skeden. En metod som möjliggör detta arbete och som används inom primärvården vid hälsofrämjande arbete är motiverande samtal (MI). Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal (MI) som metod i sitt hälsofrämjande arbete inom primärvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes som metod. Datainsamlingen genomfördes med tolv semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier. MI-metodens utmaningar, där distriktssköterskorna beskrev att metoden underlättade deras arbete. De beskrev att MI-metoden lyfte fram patientens egna resurser och skapade delaktighet. Patientens motivation hade stor betydelse för den hälsofrämjande förändringen. Det professionella förhållningssättet hos distriktssköterskan, där distriktssköterskorna beskrev vikten av att vara öppen, närvarande och ödmjuk genom att de lyssnade aktivt på patienten för att få kännedom om dennes situation. Förutsättningar för att använda MI-metoden i verksamheten, där det framkom att distriktssköterskor hade behov av repetition och mer utbildning i MI-metoden samt att det fanns behov av stöd från organisationen i användandet av MI-metoden. Slutsats: MI-metoden används framgångsrikt av distriktssköterskor och skapar stora möjligheter att motivera patienter till förändringar. Studien påvisar även att det finns behov för uppföljning av utbildning samt återkoppling mellan kollegor. / Background: The need for changing living habits is very common in today's society. One of the district nurses' work areas is health promotion through meeting, supporting, helping, advising, cherishing, preventing and treating the different stages of life. A method that enables this work and which is used in primary health care for health promotion is Motivational Interviewing (MI). Aim: The purpose of the study was to highlight district nurses' experiences of using Motivational Interviewing (MI) as a method in their health promotion work in Primary health care. Method: A qualitative design with inductive approach was used as a method. The data collection was conducted with twelve semi-structured interviews. Data was analyzed with manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three categories. The MI- method's Challenges, where district nurses described that the method facilitated their work. They described that the MI-method highlighted the patient's own resources and created participation. The patient's motivation was of great importance to the health-promoting change. The professional approach of the district nurse , where district nurses described the importance of being open, present and humble by actively listening to the patient to get to know their situation. Preconditions for using the MI method in the business, where it was found that district nurses needed repetition and more training in the MI method and that there was a need for support from the organization in the use of the MI method. Conclusion: The MI method is used successfully by district nurses and creates great opportunities to motivate patients for change. The study also shows that there is a need for follow-up of education and feedback between colleagues.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett världsomspännande problem. Tidigare forskning omhur mödrars möjligheter till fysisk aktivitet förändras efter en graviditet visar att de ärbegränsade på flera plan. Distriktssköterskor har till uppgift att arbeta hälsofrämjandeutifrån individens möjligheter och resurser.Syfte: Att undersöka mödrars erfarenheter av möjligheter till fysisk aktivitet före ochefter graviditet, samt vilka informationskanaler mödrarna använder och vilkeninformation de fått från mödrahälsovården.Metod: 50 mödrar från de två största ”mammagrupperna” på Facebook svarade på denwebbaserade enkäten. Mixad metod användes, kvantitativa data analyserades numerisktoch kvalitativa data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Mödrar som är fysiskt aktiva i 30 minuter 5-7 dagar i veckan minskar till närahälften efter graviditet. Underlättande omständigheter till fysisk aktivitet efter graviditetvar: fysisk aktivitet med barn, träning hemma, stöttande anhörig samt att bli förälder.Försvårande omständigheter till fysisk aktivitet var tidsbrist, bristande ekonomiskaförutsättningar och förändrade prioriteringar. Information och stöd frånmödrahälsovården varierade från ingen information till information om knipövningareller annat stöd såsom fysioterapi. Mödrar söker information exempelvis via personligatränare, certifierade ”mammamage tränare”, ”mammaträningsprofiler” och 1177vårdguiden.Slutsats: Mödrarskapet påverkar negativt den fysiska aktivitetsnivån hos mödrar samtderas möjligheter till fysisk aktivitet. Information om vikten av fysisk aktivitet frånmödra- och barnhälsovården skulle kunna bidra till ökad kunskap hos mödrarna. Entydligare information om hur fysisk aktivitet kan tillämpas och var information kaninhämtas skulle kunna underlätta för mödrar att bli mer fysiskt aktiva. Vetskap omproblem och möjlighet kan mödrahälsovård, barnhälsovård och hälsocentral använda imötet med mödrar som utgångspunkt i arbetet för att öka fysisk aktivitet. / Background: Physical inactivity is a worldwide phenomenon. Former research showsthat mother´s possibilities for physical activity change after childbirth on differentlevels. District Nurses shall work on health promotion based on the possibilities andresources of the individual.Aim: To investigate mothers´ experiences of opportunities for physical activity beforeand after pregnancy, which information channels they use and which information theyreceive from maternity care.Method: 50 mothers from the two biggest ”mother groups” on Facebook answered tothe internet survey. Mixed method approach was used, quantitative data was analyzednumerical and qualitative data through qualitative content text analyses.Results: Mothers who perform physical activity 30 minutes 5-7 days a week decreaseafter pregnancy. The facilitating circumstances of physical activity after pregnancywere: physical activity with children, exercise at home, supportive family and parenting.Aggravating circumstances for physical activity were shortage of time, lack of financialconditions and changed priorities. Information from maternity care variated from noinformation to information about pelvic floor exercise and other types of informationand support such as physical therapy. Mothers seek information and support related tophysical activity for example through gym personal trainers, certified ”maternitystomachtrainer”, ”maternity training profiles” and 1177 care guide.Conclusion: Motherhood negatively affects the physical activity level of mothers andtheir possibilities to physical activity. If information regarding physical activity frommaternity care enhances the mothers views of their possibilities might change. Mothersknowledge about physical activity can give new motivation and advice surrounding howphysical activity can be fitted in to the everyday life. The knowledge about problemsand possibilities can be used by maternity care, child care centers and healthcare centersas a starting point in the work to enhance physical activity.