Bakgrund: Sjuksköterskor möter regelbundet patienter som av olika skäl är i behov av livsstilsförändringar. Detta skapar i sin tur behov av hälsointerventioner. Hur förutsättningarna för dessa interventioner ser ut kan ha effekt på patienternas hälsa.  Syfte: Att beskriva olika faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med patienter i behov av livsstilsförändringar.  Metod: Den här litteraturöversikten är en sammanställning av forskningsstudier inom vårdvetenskap. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl Complete. Resultatet baserades på elva vetenskapliga studier, varav nio kvalitativa och två kvantitativa. Studierna analyserades och kvalitetsgranskades innan de användes i resultatet.  Resultat: Resultatet presenteras under fyra huvudteman: Patientens delaktighet i vården, Betydelsen av sjuksköterskans utbildning och kunskap, Organisatoriska faktorer som påverkar arbetet med livsstilsförändringar samt Sjuksköterskans egen hälsa samt känsla av autonomi och dess påverkan på patientarbetet.  Sammanfattning: Med ett förändrat samhälle har även en förändring av sjukdomsbördan följt. Allt fler människor drabbas av sjukdomar relaterade till livsstil. En väsentlig del av dessa sjukdomar kan förebyggas med hjälp av rätt insatser. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i detta förebyggande arbete och för att det ska bli effektivt krävs rätt förutsättningar. Resultatet presenterar ett antal faktorer som på olika sätt påverkar sjuksköterskans patientarbete med livsstilsförändringar. / Background: Nurses regularly meet patients in need of lifestyle changes. This creates a demand for health promotion. The prerequisites for this promotion may affect the patients‘ health.  Aim: To describe different factors affecting the nurse’ work with patients in need of lifestyle changes.  Method: This literature review constitutes a number of studies within nursing science. The chosen databases were PubMed and Cinahl Complete. The result is based on eleven scientific studies, whereof nine qualitative and two quantitative. The studies were analysed and quality reviewed before used in the result.  Results: The result is presented within four themes: The patient’s participation in care, The significance of the nurses’ education and proficiency, Organisational factors affecting the work with life style changes and The nurses‘ own health and sense of autonomy and its effect on the work with patients.  Summary: With a changing society, a change in disease burden has followed. More and more people are struck by diseases related to lifestyle. A substantial part of these can be prevented with adequate interventions. The nurse has a key responsibility in this preventive work. In order to attain this effectively you need the right preconditions. The result presents a number of factors affecting the nurses’ work with patients’ lifestyle changes.

SammanfattningBakgrund: Distriktsköterskor och sjuksköterskor inom primärvården har en viktig roll iatt främja hälsa och förebygga folksjukdomar.Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor och sjuksköterskorsförutsättningar och upplevelser att arbeta hälsofrämjande inom primärvården.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingengenomfördes med semistrukturerade intervjuer som utfördes med fyradistriktssköterskor och fyra sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Huvudresultat: Distriktssköterskorna och sjuksköterskorna beskrev att de upplevde dethälsofrämjande arbetet som meningsfullt och viktigt trots att förutsättningar inte alltidfanns. Begränsande förutsättningar var brist på tid och personal. En viktig förutsättningi det hälsofrämjande arbetet var patientens motivation och delaktighet. Att avsätta tidför organisering av arbete, fokus på hälsofrämjande, skapa enighet i arbetsgruppen ochgemensamma mätbara mål på arbetsplatsen, var förslag på åtgärder som de upplevdekunde förbättra det hälsofrämjande arbetet.Slutsats: De distriktssköterskor och sjuksköterskor som deltog i föreliggande studieupplevde att de hade bristande förutsättningar att arbeta hälsofrämjande, brist på tid ochpersonal var något som var ett hinder. Trots detta upplevde de att deras arbete varbetydelsefullt att de gjorde så gott de kunde med de förutsättningar de hade ochupplevde sitt arbete som helt fantastiskt när det gör skillnad.

Övervikt och obesitas hos barn har ökat de senaste åren. Barnsjuksköterskor följer barnen från att de föds och skrivs in i barnhälsovården och sedan vidare till elevhälsan. Det är där barnsjuksköterskorna kan uppmärksamma och fånga upp barnen som börjat närma sig övervikt eller obesitas. Övervikt och obesitas hos barn har ökat och kan påverka det fysiska och psykiska måendet. Barnsjuksköterskans uppgift är att uppmärksamma dessa barn och försöka stödja dem i ett hälsofrämjande arbete. Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete i relation till övervikt och obesitas hos barn och ungdomar. En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 8 artiklar i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Elo och Kyngäs modell för att genom öppen kodning komma fram till tre huvudkategorier: Att skapa en god kommunikation och förtroende - en grund för vårdande hos barn med övervikt och obesitas, Barnsjuksköterskors verktyg för att stödja barnen att uppnå en god hälsa och Ett känsligt ämne och etiskt dilemma. Huvud fynden visade att barnsjuksköterskor ansåg att det var av vikt att skapa förtroende och ha en god kommunikation mellan barnsjuksköterskan, barnet och föräldrarna. Använda verktyg som motiverande samtal, BMI och tillväxtkurvor, samt att etiskt svåra situationer kan uppstå i samband med samtalen. Resultat som sedan diskuterades var att barnsjuksköterskorna uppmärksammade att ett bra samarbete och god kommunikation var av vikt för att stödja barnet och familjen. Det fanns bristande kunskap om BMI och tillväxtkurvor och hur de används. Även andra faktorer som socioekonomi och psykosociala besvär kunde ha inverkan i det hälsofrämjande arbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med små barns hälsa och välbefinnande i förskolan utifrån sin roll som pedagogisk ledare samt undersöka vilka utmaningar förskollärare uppfattar att arbetet innebär. Metoden som används är en kvalitativ ansats där 10 intervjuer gjorts med förskollärare i samma kommun.  Den salutogena hälsoteorin KASAM - Känsla av Sammanhang, används i studien för att synliggöra de tre dimensioner av KASAM som kan ses i resultatet. De tre dimensionerna är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.   Resultatet av studien visar att förskollärarna ser sitt hälsouppdrag som en grundläggande viktig del i förskolans arbete. Hälsofrämjande arbete i förskolan lägger en grund för barns hälsa och livskvalitét. Studien lyfter de utmaningar som förskollärare behöver hantera och förhålla sig till. Det handlar främst om barngruppernas storlek och pedagogers didaktiska kompetenser för att skapa förutsättningar för ett systematiskt hälsofrämjande arbete i förskolan.  I linje med det tidigare nationella och internationella forskningsfältet bekräftar studiens resultat att likande nyckelfaktorer är viktiga i arbete med små barns hälsa och välbefinnande. Det handlar främst om förskolans kvalitét, pedagogers synsätt, pedagogers utbildning, pedagogers arbetssätt samt utmaningar med stress och stora barngrupper.   Studiens bidrag till kunskapsutvecklingen inom utbildningsvetenskap är en jämförelse med tidigare studier i arbete med små barns hälsa och välbefinnande i förskolan.

Bakgrund: Ett globalt mål för främjad folkhälsa är att stödja människans individuella beteendeförändringar för att minska ohälsosamma beteenden. Levnadsvanorna i Sverige idag bidrar till ökad risk för många av de sjukdomar som orsakar mest sjukdomsbörda. Den nya tidens folkhälsoarbete har blivit mer inriktat på livsstilsrelaterade sjukdomar, vilket kräver en förståelse för hur livsstil och levnadsförhållande inverkar på individens hälsa. Visionen för det hälsofrämjandet arbetet i primärvården är att huvudsakligen arbeta förebyggande framför behandlande av ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande i primärvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie där data samlades in från tio artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen utfördes i MedLine via PubMed. Aveyards tematiska analysmetod användes för att analysera data. Huvudresultat: Tre teman identifierades utifrån deinkluderade artiklarnas resultat: Sjuksköterskors ansvar, Patientmötet och Hälsofrämjande hinder. Sjuksköterskorna ansåg att hälsofrämjande arbete ingick i deras ansvar men att det inte alltid kunde prioriteras i primärvården. Att informera och utbilda patienter var en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Ett hinder i det hälsofrämjande arbetet var de varierade sjukdomstillstånden de kunde möta hos patienterna, eftersom det krävde att sjuksköterskorna besatt en tillräcklig bred kompetens. Andra hinderkunde vara bristen på resurser, sjuksköterskornas relation till husläkarna och sjuksköterskornas egna värderingar. Slutsats: Det hälsofrämjande arbetet ansågs vara en viktig del i sjuksköterskornas yrkesroll i primärvården men det fanns hinder som orsakade att det hälsofrämjande arbetet inte alltid kunde prioriteras. Resultatet tyder på att ett förbättringsarbete bör ske för att utveckla sjuksköterskornas hälsofrämjandemetoder samt stärka primärvårdens resurser. / Background: A global goal for public health promotion is to support individual human behavior changes to reduce unhealthy behaviors. The lifestyle habits we live with in Sweden today contribute to an increased risk of many of the diseases that cause the greatest burden of disease. The public health work of the new era has become more focused on lifestyle-related diseases, a focus which requires an understanding of how lifestyle and living conditions affect the individual's health. The vision for health promotion work in primary care is to prioritise preventive measures above treatment of various conditions. Aim: To describe nurses' experiences of health promoting work in primary healthcare. Method: A descriptive literature study where data was collected from ten articles with a qualitative approach. The database search was performed in MedLine via PubMed. Aveyard's thematic analysis method is used to analyze the data. Main results: Three themes were identified based on the results of the included articles: The nurse’s responsibility, Patient encounter and Health promotion obstacles. The nurses considered health promotion work to be part of their responsibility but communicated that it could not always be prioritised in primary care. Informing and educating patients was an important part of the health promotion work. An obstacle in the health promotion work was the variations of pathological conditions, as it required the nurses to possess a sufficiently broad competence. Other obstacles could be the lack of resources, the nurses' relationship towards the GPs and the nurses' own values. Conclusion: The health promotion work was considered an important part of the nurses' professional role in primary care, but there were obstacles which caused the health promotion work to not always be prioritized. The result indicates that improvement should focus on developing the nurse's health-promoting methods and strengthen resources within primary care.

Background: The proportion of young people with mental health problems increases within the school, which places greater demands on school nurses and their ability to meet these pupils. Upbringing, family social position and living conditions are factors that affect the health of individuals. School nurses are included in student health and has an important role in mental health problems, both in terms of early identification and provide support to students as well as the promotion of health. School nurses are often alone in their profession within the individual school, which places high demands on the ability to work independently, make their own decisions and be confident in their area of expertise. Through their accessibility, the school nurse has a central position to identify and capture pupils with mental health problems and early provide of support to foster students' development and learning. Aim: The aim of this study is to describe the school nurse's work with young people's mental health problems within the school. Method: A systematic literature review. Searches conducted in Cinahl, PsycInfo, PsycArticles and ERIC resulted in six articles for review and analysis underlying the results. Results: The result presents four themes with related categories that emerged through analysis. These consist of: identification of mental illness, measures in mental health, health promotion of mental health/illness and collaboration around pupils with mental illness. Conclusion: By their position at the school, school nurses constitutes a key figure in identifying mental health problems among pupils through their accessibility, communication skills and the use of screening tools. Prevention and health promotion are important, but the time and the conditions specified for this purpose are lacking. / Bakgrund: Andelen ungdomar med psykisk ohälsa ökar inom skolan, vilket ställer högre krav på skolsköterskor och deras kompetens att möta dessa elever. Uppväxt, familjens sociala ställning och levnadsvillkor är faktorer som påverkar hälsan hos individer. Skolsköterskor ingår i elevhälsan och har en viktig roll i arbetet med psykisk ohälsa, både vad gäller att tidigt identifiera och ge stöd till elever samt arbeta hälsofrämjande. Skolsköterskor är oftast ensamma i sin profession inom den enskilda skolan, vilket ställer höga krav på förmågan att kunna arbeta självständigt, fatta egna beslut och vara trygg inom sitt kunskapsområde. Genom sin tillgänglighet har skolsköterskan en centrala position för att kunna identifiera och fånga upp elever med psykisk ohälsa och tidigt kunna erbjuda stöd för att främja elevers utveckling och lärande. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskans arbete med ungdomars psykiska ohälsa inom skolan. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningar som utförts i Cinahl, PsycInfo, Psycarticles och ERIC resulterade i sex artiklar som efter granskning och analys ligger till grund för resultatet. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman med tillhörande kategorier som framkommit genom analys. Dessa består av: av identifiering av psykisk ohälsa, åtgärder vid psykisk ohälsa, hälsofrämjande arbete kring psykisk hälsa/ohälsa samt samverkan runt elever med psykisk ohälsa. Konklusion: Skolsköterskor utgör, genom sin position på skolan, en nyckelperson vad gäller att identifiera psykisk ohälsa hos elever genom sin tillgänglighet, kommunikativa färdigheter och användning av screeningverktyg. Förebyggande och hälsofrämjande arbete är viktigt, men både tid och förutsättningar saknas för detta ändamål.

Övervikt har idag blivit den största kroniska sjukdomen världen över och anses vara den näst största behandlingsbara dödsorsaken. Patienter som blir medvetna om sin övervikt kan i större utsträckning gå ner i vikt än de som inte upplyses. Primärvården anses vara den enhet som har störst möjlighet att förmedla kunskap om levnadsvanor. Det är viktigt att med hjälp av livsstilsrådgivning stödja människor, distriktssköterskor anses vara den mest passande professionen för denna uppgift. Genom livsstilsrådgivning kan människor få en ökad kunskap och förståelse för hur vår livsstil påverkar vår hälsa. Initiativ till att ställa frågor och diskutera om levnadsvanor bör tas även när det inte finns en nära koppling till de besvär eller den sjukdom patienten söker för. Trots detta finns risk att livsstilsrådgivning utförs i bristande omfattning. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av livsstilsrådgivning med överviktiga vuxna som söker vårdcentral för andra besvär. Metoden var kvalitativ och genomfördes med ett semistrukturerat frågeformulär. Det väsentliga resultatet var att distriktssköterskorna upplevde livsstilsrådgivning som deras ansvar men att det var ett känsligt område. Trots detta upplevde flertalet av patienterna samtal om levnadsvanor som positivt. Livsstilsrådgivning beskrevs vara nedprioriterat av arbetsgivaren, trots primärvårdens preventiva ansvar. En önskan om förändring på arbetsplatsen var tydlig. Förändringarna som beskrevs var att livsstilsrådgivning skulle prioriteras av arbetsgivaren. Riktlinjer behövdes och utbildning krävdes för ett optimalt omhändertagande av överviktiga vuxna. Vidare önskades mer tid avsatt för området så att undersökningar och livsstilsrådgivning kunde möjliggöras. Ett behov av samarbete med andra professioner sågs också. Studien diskuterar hur livsstilsrådgivning skulle kunna hanteras med aktuella resurser utan förändring på arbetsplatsen men även arbetsgivarens ansvar för att distriktssköterskorna ska kunna bedriva en hälsofrämjande vård. Vidare diskuteras förslag på implementering av bland annat en modell för viktkontroll. Förslagen skulle sannolikt kunna bidra till ett förbättrat preventivt arbete inom primärvården. Distriktssköterskorna ansåg att livsstilsrådgivning var viktigt och kunde se flera fördelar med att prioritera det hälsofrämjande arbetet. / Overweight has now become the largest chronic disease worldwide and is considered the second largest treatable cause of death. Patients that become aware of their overweight may increasingly lose weight than those who are not informed. Primary care is considered to be the unit that has the best opportunity to mediate knowledge about living habits. It is important that by using lifestyle counseling support people, primary care nurses are considered the most suitable profession for this task. Through lifestyle counseling people can get a better knowledge and understanding of how our lifestyle affects our health. Initiative to ask questions and discuss about living habits should be taken even when there isn´t a close link to the symptoms or disease the patient searching for. Despite this, there is a risk that lifestyle counseling performed in the lack of scope. The purpose of the study was to lighten primary care nurses experiences of lifestyle counseling to overweight adults who seek health center for other conditions. The method was qualitative and was conducted using a semi-structured questionnaire. The important outcome was that the primary care nurses experienced lifestyle counseling as their responsibility but that it was a sensitive area. Despite this, most of the patient experienced talk about lifestyle habits as positive. Lifestyle counseling was described to be given lower priority by the employer, even though the primary cares preventive responsibility. A desire for change in the workplace was clear. The changes described were that lifestyle counseling would be given priority by the employer. Guidelines were needed and education required for optimal treatment of overweight adults. Further, there was a desire of more time set aside so that screening and lifestyle counseling could be made possible. A need for collaboration with other professions was also seen. The study discusses how lifestyle counseling could be dealt with current resources without change in the workplace, but also the employer´s responsibility to primary care nurses so they can conduct health care. Proposals on the implementation of including a model for weight management are also discussed. The proposals would likely contribute to an improved preventive work in primary care. Primary care nurses felt that lifestyle counseling was important and could see several benefits to prioritize health promotion.

Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är en kronisk ögonsjukdom och är den vanligaste orsaken till irreversibel synnedsättning hos äldre personer i den industriella världen. Bakomliggande orsaker kan vara både genetiska och miljömässiga varför prevention och behandling av ögonsjukdomar kan öka livskvaliteten samt minska nedsatt syn och de funktionshinder som synnedsättning medför. Syftet med studien var att belysa ögonsjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som har åldersrelaterad makuladegeneration. Denna integrativa litteraturstudie visade att kunskapsnivån om AMD var låg både hos den allmänna befolkningen och patienter. Även patienter med allvarlig synnedsättning på grund av en eller flera ögonsjukdomar var omedvetna om sin diagnos. Patienter med AMD upplevde att de inte fick tillräckligt med information om sjukdomen, riskfaktorer, undersökningar och vilka behandlingar som fanns. Att drabbas av AMD innebar en stor påverkan på patienternas livskvalitet. Det visade sig att det fanns ett starkt samband mellan förlust av synfunktionen och symtom på depression. Ingen av studierna var från Sverige eller belyste svenska förhållanden men belyser vikten av att hälsofrämjande arbete och ökad medvetenhet kring kroniska ögonsjukdomar och dess riskfaktorer är mycket viktigt. Det vore av stort intresse att undersöka de svenska förhållandena som jämförelse. / Age-related macular degeneration (AMD) is a chronic eye disease and is the most common cause of irreversible vision loss amongst elderly people within the industrial world. Underlying causes can be both genetical and environmental, prevention and treatment of AMD can increase quality of life and reduce visual impairment and all dysfunctionalities related to it. The aim of this study was to highlight ophthalmic nurses' health promoting work with patients with age-related macular degeneration. This integrative literature review showed that the level of awareness of AMD was low among both the general population and patients. Even patients with severe vision loss due to one or several eye diseases was unaware of their diagnosis. Patients with AMD felt that they were not given enough information about the disease, the risk factors, available health examinations and what possible treatments were available. To be affected with AMD entails a significant negative effect on patients quality of life. It was shown that there was a strong connection between vision loss and symptoms of depression. None of the studies were from Sweden or highlighted the Swedish conditions but highlights the importance of health promotion, awareness about chronic eye disease and its risk factors as very important. It would be of great interest to investigate the Swedish conditions for comparison.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka  i vilken utsträckning rektorer medverkar i elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbete i svenska grundskolor. Metod: En deskriptiv, kvantitativ tvärsnittsstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av egenkonstruerade webbenkäter för att samla in data från 200 slumpmässigt utvalda rektorer från grundskolor från hela Sverige. Enkäterna skickades ut till rektorernas e-postadresser tillsammans med ett missivbrev. Av de 200 valda rektorerna deltog 28 % i studien och besvarade enkäten. Resultat: 88 % av rektorerna svarade (n= 51) att elevhälsan aktivt bedriver ett systematiskt hälso-främjande utvecklingsarbete. Majoriteten av rektorerna (n=52) angav att elevhälsan, aktivt bedriver samtliga faser av det systematiska arbetet. Svarsfrekvensen om rektorernas medverkande vid faserna analys, planering, och uppföljning var relativt lika då hälften av rektorerna angav att de medverkade ofta och hälften medverkade varje gång. En skillnad uppstod då 31 % av rektorerna svarade att de sällan medverkade i genomförandefasen.  Den yrkeskategori som nämndes flest gånger som initierar majoriteten av hälsofrämjande insatser var elevhälsoteamen på skolorna som bestod av skolsjuksköteterskor, rektorer, kuratorer, lärare och elever.  51 % av rektorerna angav att det var på rektorns egna initiativ som elevhälsan bedrev ett systematiskt hälsofrämjande utvecklingsarbete på skolan. Fyra rektorer nämnde att elevhälsan var de som utförde hälsofrämjande arbete i skolorna. 80 % av rektorerna ansåg även att deras medverkan var betydelsefull för att elevhälsan ska kunna bedriva ett systematiskt hälsofrämjande arbete i grundskolor. Slutsats: Rektorer initierar, bedriver och medverkar i hälsofrämjande arbete och elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbeten inom skolorna. Elevhälsoteam eller elevhälsogruppen som fanns lokalt placerade på skolorna var de som initierade hälsofrämjande insatser. Elevhälsan initierade mycket sällan hälsofrämjande insatser på skolorna. Detta kan ifrågasätta ifall det hälsofrämjande elevhälsoarbete som bedrivs är övergripande eller möter elevernas behov. / Purpose: The purpose of this study was to explore the extent of headmasters’ participation in the systematic health promoting work carried out by the student health service. Method: A quantitative descriptive cross-sectional survey was used to collect the data. The data collection was preformed using a self-designed web survey, through email addresses to collect data from 200 randomly selected headmasters of primary schools from all over Sweden. Of the 200 selected headmasters, 28% (n = 53) attended, and answered the questionnaire.  Result: 88 % of the headmasters reported that the student health service conducted a systematic health promoting work. The majority of the headmasters (n=52) reported that the student health service conducts all of the different stages of the systematic work. The response rate was equal regarding headmaster’s participation, often and every time in the different stages; analyze, planning and follow up. The stage implementation showed a divergence from the other stages when 31 % of the headmasters reported that they rarely participate in this stage. The main profession who initiated health promotion work according to the headmasters was student health teams in the schools, consisting school health nurses, headmasters, teachers, pupils and psychologist. 51 % of the headmasters declared that it was on their initiative that the student health service started the health promotion work. Only four headmaster’s named that the student health service conducted health promotion work in the schools. 80 % of the headmasters felt that their participation was important for the student health service to manage a systematic health promoting work in primary school’s settings. Conclusions: The headmaster’s initiates, conducts and participates in the systematic health promotion work and with the student health service in the primary schools. Student health teams are placed locally at the schools and were the ones who initiated health promotion work. The student health service was very rarely the ones who initiated health promotion work in schools. This may question if the health promoting work witch is conducted in schools are overall or meets the students' health needs.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och statistiken över sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom ökar. För att anställda ska hålla sig friska kan hälsopromotion på arbetsplatsen användas som strategi med arbetsmiljön som en stödjande miljö för hälsan. Hälsoinspiratörer finns inom både privat och offentlig sektor och arbetar för att inspirera till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för hur hälsoinspiratörer inom kommunala verksamheter arbetar med hälsa på arbetsplatsen, vad som motiverar dem till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen och undersöka hur deras hälsoarbete kan utvecklas. Metoden som används i studien är kvalitativa metoder och sex semistrukturerade intervjuer med hälsoinspiratörer har genomförts. Sedan har materialet transkriberats och analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att hälsoinspiratörer arbetar både med den fysiska- och den psykosociala arbetsmiljön. Vad som motiverar hälsoinspiratörerna till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen visar resultatet är att de har ett personligt intresse för hälsa och välbefinnande samt att de upplever hälsoarbetet som meningsfullt för dem. Konklusionen är att hälsoarbete som riktar sig mot den psykosociala arbetsmiljön stärker det sociala klimatet på arbetsplatsen och motiverar både anställda i sina arbetsuppgifter och hälsoinspiratören i sitt hälsoarbete. Ett promotivt hälsoarbete riktat mot en god psykosocial arbetsmiljö kan ses som ett processarbete som inte har en början och inget slut, som ständigt bör utvärderas för att utvecklas.   Background: With a developed market on the working field the conditions is also changing with the development. The statistics tells that sick leave because of psychological illness is increasing and a strategi to keeping employees healthy the organizations can use health promotion as a strategy and the working environment can function as an environment that supports and enhances health. A health motivator is an employee whose job is to inspire to a health supporting working environment. The Aim is to create an understanding for how the health motivator in municipal organizations is working with workplace health promotion, what is motivating them in their inspire assignment and look into how their workplace health promoting can devolop. Method: A qualitative method has been used where six semistuctured interviews with health motivators have been done and transcribed. Thereafter analysed with a content analysis, where the data material was organized, coded and abstracted.  Results: The results shows that health motivators workplace health promotion includes both the physical and the psychologial working environment. And that health motivators inspires a motivation in their assignment for a personal interest in health and wellbeing and find the promotion meaningful for them. Conclusion: Health promoting oriented to the psychosocial work environment reinforces the social climate at the workplace and motivate both employees and health motivators in their work. Health enhancing workplace health promotion unto a good psychosocial work environment can be seen as a process of work that does not have a beginning and no end, which should be continuously evaluated to evolve.