De flesta av oss vet, och forskning styrker, hur viktig fysisk aktivitet, utevistelse samt vila och rekreation är för ett hälsosamt liv. För våra skolor och fritidshem tas begreppet hälsa upp i styrdokument men det finns få riktlinjer för hur denna ska främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger anpassade fritidshemsverksamheten och arbetade aktivt med det hälsofrämjande utifrån styrdokumentet. Detta då skolan har ett samhälleligt ansvar i att motverka den ökade ohälsan bland barn och unga i Sverige som studier har visat på. För att undersöka detta har en mix-metod använts där en semistrukturerad intervju och ostrukturerad observation utförts tillsammans med en tematisk analys. Resultatet visade på att olika faktorer som trygghet, glädje, delaktighet och valmöjligheter som var grundversionen fritidspedagogerna strävade att arbeta med för att skapa en hälsofrämjande verksamhet. Resultatet pekade även på att fysisk aktivitet, utevistelse, rekreation och vila är viktiga för att uppnå det hälsofrämjande kriterierna. Slutsatsen av arbetet påvisade att det fanns en medvetenhet hos fritidspedagogerna om det hälsofrämjande arbetet, som bör utföras i verksamheten. Däremot ser det olika ut på skolorna och utvecklingspotential finns.

Det finns en delad syn på hur företag inom den privata arbetssektorn ser på hälsofrämjande arbete, där vissa forskare menar att det är medarbetares hälsa som är den primära anledningen till hälsofrämjande åtgärder, medan andra menar att det är den ekonomiska aspekten som styr implementeringen av hälsofrämjande åtgärder. Just detta var något som denna studie önskade undersöka, där syftet med studien var att undersöka hur företag i Sverige inom den privata arbetssektorn ser på hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen, samt vilka praktiska åtgärder som görs. Genom kvalitativa intervjuer med sju olika företag, av olika storlek, baserat på antalet anställda, besvarades syftet. Resultaten visar att majoriteten av informanterna har ett ekonomiskt synsätt på implementeringen av hälsofrämjande arbete, men att medarbetarnas hälsa, trivsel och välmående också är med i beräkningen. Vad gäller synen på hälsofrämjande arbete och vilka praktiska åtgärder som implementerats så varierade det beroende på företagens storlek. Något som kan utläsas är att det finns en tydlig koppling mellan storleken på företaget och hur mycket som investeras i just hälsofrämjande arbete.

Bakgrund: Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening beskriver skolsköterskors yrkesspecifika kompetens i termer av sex kärnkompetenser: Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, Säker vård samt Informatik. Specialistutbildningen till skolsköterska leder till en magisterexamen i omvårdnad men omvårdnad – som kompetens- och verksamhetsområde – nämns inte i Skollagens beskrivning av elevhälsans utformning. Nationella riktlinjer för skolsköterskors arbete saknas, inom flera områden, p.ga. brist på forskningsstöd. Syfte: Syftet var att undersöka vilka förväntningar från arbetsgivare som beskrivs i platsannonser för anställningar av skolsköterskor gällande 1) Vilka arbetsuppgifter skolsköterskor ska utföra samt 2) Vilka förhållningssätt och förmågor skolsköterskor ska uppvisa. Metod: En kvantitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes på 105 platsannonser för anställningar av skolsköterskor inom kommunala skolor (45) friskolor (25) och bemanningsföretag (35). Resultat: Resultatet visar att arbetsgivare främst förväntar sig att skolsköterskor ska ingå i elevhälsovårdsteamet, arbeta hälsofrämjande och förebyggande, genomföra vaccinationer, arbeta i datajournaler och IT-system samt genomföra hälsobesök. Engagemang i arbetet är det förhållningssätt som oftast efterfrågas. Vidare förväntas att skolsköterskor ska vara självständiga i yrkesutövningen, ha samarbetsförmåga samt kunna skapa goda relationer. Konklusion: Inga platsannonser beskrev några förväntningar från arbetsgivare på att skolsköterskor ska arbeta med omvårdnad. / Background: Professional competence in school nursing is defined in terms of six areas of expertise: Person-centered care, working in interdisciplinary teams, employing evidence-based practice, practicing safe care, applying quality improvement and utilizing informatics. School nurses hold a master´s degree in nursing science, but nursing science – as a professional area of expertise – is not mentioned in the Swedish Education Act. National guidelines for the work of school nurses are not available due to lack of research. Aim: To investigate what expectations are expressed by employers in job advertisements for the recruitment of school nurses regarding (1) what tasks school nurses should perform and (2) what attitudes and abilities school nurses should demonstrate. Method: A content analysis was conducted, guided by an inductive approach, on 105 job advertisements for vacant school nurse positions in municipal schools (45) independent schools (25) and staffing companies (35). Results: Results showed that employers expect school nurses to participate in the student health care team, work with health promotion, disease prevention, vaccinations, medical records, IT-systems and health examinations. Employers expect school nurses to be committed, independent, cooperative and to be able to establish good relationships. Conclusion: No employers expected school nurses to work with care or nursing.

No description available.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för vilka uppfattningar som kan finnas hos pedagoger i arbetet med självkänsla och främjande av psykisk hälsa hos barn. Studien utfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Datan tolkades fenomenografiskt och resultatet analyserades utifrån Bubers idéer om uppfostran. Studien visar att pedagogerna hade kunskap om de delar som definierar självkänsla i arbetsmetoder och förhållningssätt men uttalade en viss osäkerhet vid förklaring av begreppen självkänsla kontra självförtroende. Samtliga pedagoger i studien lyfte fram vikten av närvarande vuxna som bemöter varje unikt barn med kärlek, respekt och glädje i stärkandet av barns självkänsla. Utmaningarna i arbetet med att stärka barns självkänsla hävdades ligga på samhällsnivå, som stora barngrupper och när vårdnadshavare värderar materiella statussymboler högre än samspelet med sina barn. Även på verksamhetsnivå finns utmaningar när samsyn kring förhållningssätt och samarbetet mellan de vuxna kolliderar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att barns utvecklande av en god självkänsla är beroende av genuint närvarande och bekräftande vuxna samt av att få uppleva känslan av att vara viktig och att bli sedd.

No description available.

SammanfattningRengbo, Anna & Edlund, Christine. (2020). EHM – en ledstjärna i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med kunskap om hur skolpersonal ser på begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete samt vilka olika uppfattningar det finns om vad detta arbete innebär. Denna kunskap skulle kunna användas som utgångspunkt för planering av skolans utbildningsbehov inom området. För den undersökande skolans del blir studien också en utvärdering av elevhälsomötet (EHM), som mötesmodell och bidrag till skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika uppfattningar det finns bland pedagoger och elevhälsa kring vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär och huruvida EHM kan bidra till att utveckla detta arbete. Studien utgår från följande frågeställningar:•Vilka olika uppfattningar finns om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete är bland skolpersonal? •Vilka olika uppfattningar finns om EHM:s möjlighet att utveckla verksamhetens hälsofrämjande och förebyggande arbete?TeoriFör att tolka resultatet i studien har det systemteoretiska perspektivet använts. Vi har genom att rikta blicken mot helheter, mönster och sammanhang undersökt på vilka nivåer; individ-, grupp- eller organisationsnivå, som uppfattningar om hälsofrämjande och förebyggande arbete ligger på. Genom att titta på kontexten, hur företeelser hänger samman och påverkar varandra samt betydelsen av att ha ett öppet system, så har uppfattningar om hur arbetsmodellen EHM kan bidra till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet tolkats.MetodDet empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med; tre pedagoger från olika årskurser, specialpedagog, kurator och speciallärare i matematik på en skola. Den insamlade empirin har sedan bearbetats med inspiration av en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar på tre olika sätt att uppfatta begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete - som två olika begrepp, som samma begrepp eller som två diffusa begrepp. Hälsofrämjande arbete uppges i huvudsak vara aktiviteter på grupp- eller organisationsnivå, som att skapa ett bra klassrumsklimat präglat av elevinflytande, arbetsro och goda relationer, samtalsgrupper kring nätetik, källkritik och pubertet samt god samverkan mellan elevhälsa och pedagoger kring elever. Förebyggande arbete beskrivs oftare som aktiviteter på individnivå, som tidig kontakt med vårdnadshavare kring frånvaro, kartläggning av elever och tidiga insatser. EHM bidrar, enligt respondenterna, till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan genom att gynna kollegialt lärande, nyttja det tvärprofessionella perspektivet, generera nya tankar, ge förutsättningar för tidiga insatser och påverkansmöjlighet samt en upplevelse av gemensamt ansvar och mindre stress. Utmaningar som lyfts fram i samband med EHM är att all personal i verksamheten inte deltar, att det är för långt mellan mötestillfällena och att det inte sker någon tydlig uppföljning kopplat till det som diskuteras.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att det finns olika uppfattningar om vad begreppen hälsofrämjande och förebyggande betyder. Specialpedagogen har en viktig roll i att klargöra dessa begrepp för att skapa samsyn inom verksamheten. Det tvärprofessionella perspektivet framkommer vara viktigt i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, liksom kollegialt lärande. Allas kompetenser måste nyttjas på rätt sätt och specialpedagogen behöver vara aktiv i sin handledarroll. Enligt respondenterna bidrar EHM till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på den aktuella skolan. Som specialpedagog kan du sprida kunskap om och förankra modellen.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka specialpedagogensuppdrag som del av elevhälsans uppdrag. Studien har vilat på en kvalitativansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tiospecialpedagoger i grundskolan och gymnasiesärskolan från åtta olika skolori samma kommun. Resultaten av studien visar att specialpedagogerna arbetari mycket liten skala med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ettmönster som framkom var att elevhälsans arbete bestod till större delen avåtgärder istället för det förebyggande hälsoarbetet gentemot eleverna. Ettannat mönster var att samarbetet mellan specialpedagoger och övrigaprofessioner fungerade väl, vilket den övriga forskningen också visar. Engemensam samsyn på att skapa en god lärmiljö lyftes som avgörande för godelevhälsa.

Denna studie syftar till att jämföra hur fritidslärare arbetar hälsofrämjande i fritidshemmet. Studien använder sig av en kvalitativ ansats för att belysa hur utbildade fritidslärare hanterar psykisk ohälsa i verksamheten. Resultatet uppvisar likheter och skillnader i hur det hälsofrämjande arbetet implementeras i verksamheten utifrån frågeställningarna: Hur arbetar fritidslärare hälsofrämjande generellt? Hur arbetar fritidslärare hälsofrämjande när det gäller psykisk ohälsa? Hur kan det hälsofrämjande arbetet utvecklas och förbättras? Studiens resultat visar på faktorer som bidrar till det hälsofrämjande arbetet såsom vikten av fysisk aktivitet och att eleverna känner trygghet. Resultatet lyfter också fram fritidsläraranas förebyggande arbete med psykisk ohälsa på fritidshemmet och värdet av att arbeta relationskapande utifrån värdegrund samt med den fysiska och psykiska miljöaspekten. Slutligen framkommer att delaktighet är en central del för utvecklingen och att faktorer såsom gemensamma arbetssätt och disponering av tid kan påverka.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar till en stor del av sjukdomsbördan och är en orsak till förtidig död bland befolkningen. Tobaksbruk, alkohol, ohälsosamma matvanor samt fysisk inaktivitet kan orsaka ett flertal sjukdomar. Sjuksköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet för att förhindra sjukdomar som uppstår på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Att främja hälsa ingår i både sjuksköterskans kompetensbeskrivning och i sjuksköterskans etiska kod. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans perspektiv av att arbeta hälsofrämjande inom somatisk slutenvård. Metod: Litteraturöversikt som inkluderade femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Resultatet identifierade tre olika teman; strategier för hälsofrämjande arbete, syn på hälsofrämjande arbete samt hinder för att arbeta hälsofrämjande. De tre temana hade totalt elva tillhörande subteman fördelat mellan sig. Slutsats: Information och rådgivning samt hälsoutbildning var vanligt förekommande strategier för att arbeta hälsofrämjande. Det fanns en positiv syn hos sjuksköterskorna för att arbeta hälsofrämjande och arbetet sågs som viktigt, det fanns dock tvivel gällande arbetets effekt. Hälsoutbildning sågs som en del av det hälsofrämjande arbetet och hälsofrämjande arbete sågs som kopplat till livsstil och levnadsvanor. Det fanns synpunkter gällande vilka patienter som arbetet lämpades för, där yngre patienter sågs som mer mottagliga än äldre. Tidsbrist och en hög arbetsbelastning var vanligt förekommande hinder för att kunna arbeta hälsofrämjande. Brist på kunskap och färdigheter hos sjuksköterskorna utgjorde även det ett hinder. Att patienten inte alltid involverades i den egna vården sågs även det som kunna påverka det hälsofrämjande arbetet.