The aim was to gain knowledge of young people's physical status and physical activity, and to further the understanding of the role of school physical education in a salutogenic public health perspective. Two studies were performed in southern Sweden. Study 1 was performed in 1996 among 301 adolescents aged 16-19 in upper secondary school. It comprised three parts: a questionnaire, seven physical tests, anthropometrical measures and information on every student's grades. Study 2, with a longitudinal design and annual measurements, was performed in 2000-2003 (n=205- 275) among children aged 6-12 in two primary schools, one intervention school with expanded physical education lessons, and one norm school which followed the stipulated curricular time. The study comprised a questionnaire, eleven physical tests and anthropometrical measures. In Study 1, students in practical education for occupations such as industrial and building workers, mechanics, assistant nurses and hairdressers, all of which are occupations involving physical effort, had lower physical capacity than students in theoretical education among both boys and girls. A correlation was found between physical capacity and grades. An interrelation between Sense of Coherence (SOC) and attitudes to physical education was found, indicating that past experiences of physical activity and physical education could contribute to the development of SOC, and actual levels of SOC could influence the persistent attitudes to physical education and be important for lifelong physical activity. Study 2 showed high self perceived competence in physical education among children to be associated with high physical performance, male gender, low age, living with both parents, high self perceived physical fitness and enjoying physical education. Children who followed an expanded physical education programme during the three-year follow up showed positive changes in physical performance compared to children in the norm school. The number of children with increasing body mass index (BMI) rose in both schools, but a lower increase in BMI could be seen in the intervention school. In both Study 1 and 2, the highest physical capacity was found among children and adolescents who reported a high level of physical activity in leisure time. This thesis shows it is possible to achieve improvement in physical status among young people with an increase of physical education lessons in school. Differences in physical capacity between prospective blue-collar and white-collar workers already in adolescence during education emphasize the need for early interventions to increase physical activity and capacity in young people. Physical education in the school setting could be seen as an important arena for improving physical capacity, positive self-perceptions and positive attitudes to physical activity, which could be important for public health. / Diss. Lund : Lunds universitet, 2006 S. 1-76: sammanfattning, s. 77-126: 4 uppsatser

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar. Våra frågeställningar var: -         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag? -         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?   Metod Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.   Resultat Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.   Slutsats Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa. De framhöll olika faktorer som viktiga i trygghetsarbetet kring barnen och medan några ansåg att det fanns mycket som kunde förbättras tyckte andra att allt redan var bra. Dessa skillnader i synsätt fanns även inom de enskilda skolorna.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete. Slutsats: Samtliga ledare visade intresse för hälsa och hälsofrämjande arbete om än i olika grad och ledarnas intresse har en påverkan på det hälsofrämjande arbetet.

Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in i tre olika kategorier; uppskattning från ledningen, gemenskap med arbetskollegerna och individuell motivation. Uppskattning vilken de anställda upplevde genom att ledningen var lyhörd, brydde sig om och fick dem att känna sig bekräftade. Gemenskap till kollegor vilken kunde upplevas genom att de kände samhörighet. För vissa var det betydelsefullt medan andra inte brydde sig om det. Att som individ känna motivation för de hälsoförmåner som fanns på företaget visade sig vara viktigt. Det var egentligen inte de anordnade aktiviteterna som var det viktiga för informanterna, utan att få känna sig delaktig, inkluderad och sedd på arbetsplatsen. Upplever de anställda sig uppskattade inom företaget och att de har en bra sammanhållning främjar detta i sin tur individens upplevda hälsa. / The workplace has become an important platform for health promotion since people spend a big part of their life at work. Studies have shown how important it is for employers to have an understanding of the health and wellbeing of their staff. Yet most of the focus is still on the benefits for the employer. The aim of the study was to describe the employee’s experiences of their workplace health promotion. Qualitative interviews were implemented on all employees at a small company. All interviews were recorded, transcribed, interpreted and have been divided into three different categories; The sense of value that employees experienced when employers were good listeners, showed that they cared and made the employees feel important. The spirit of fellowship to colleagues could be experienced as very important to some and others didn´t care at all. To feel individual motivation for health promotion at the workplace was important. It showed that it wasn´t the actual method that was the most important part but to feel involved, included and to be seen at the workplace. The employees experience that they have a big participation in the company and that the solidarity is good which promote the individuals health experience.

Kat är en buske vars blad tuggas och saliven som bildas sväljs, för att uppnå stimulans. Den växer i Yemen, Etiopien och Kenya och smugglas till Sverige från Storbritannien via flyg samt bil. Kat-användandet är utbrett bland somalier i västvärlden och har medfört både hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser. För att förstå hur somalier i Sverige har anpassat sina uppfattningar gällande kat-bruk är syftet i denna uppsats att beskriva varierande uppfattningar om användande av kat hos några somaliska män och kvinnor boende i Sverige. Information samlades och analyserades utifrån en fenomenografisk studie design. Data samlades genom intervjuer.   Resultatet visar att kat-tuggande uppfattas både som en föda och som en drog. Största skälet till att kat brukas uppfattas som att den skapar gemenskap och sysselsättning. Den kat som används i Sverige smugglas vilket uppfattas problematiskt för somalier. Som implikation ska hälsofrämjande arbete genomföras utifrån det ekologiska perspektivet. Hälsofrämjande aktiviteter ska riktas på både individ- och familjnivå genom att ge information om kat, skapa sysselsättning samt stödja familjen. På samhälls- och organisations/policynivå är det viktigt att öka samarbetet mellan de somaliska föreningar och myndigheten samt att problemet kring kat sätts på agendan och diskuteras på nationell- och internationellnivå. / Kat is a plant whose leaves are chewed to produce juice and to be swallowed for its stimulating effect. Kat plant grows in Yemen, Ethiopia and Kenya. It is smuggled from Great Britain to Sweden by plane or car. The use of kat is widely spread among Somalis in western countries. This has led to both health and socioeconomic consequences for the users and their families. In order to understand Somalis’ attitudes regarding kat - the aim of this study was to describe variations of perceptions of the use of kat among Somalian men and women living in Sweden. A phenomenographic design was used to collect and analyze data. Data collected through interviews.   The findings show that chewing kat is perceived both as food and as a drug. The biggest reason for chewing kat is to create a feeling of belonging to a social group and to create activity. Kat being chewed in Sweden is smuggled here, which creates problems for Somalis. As an implication of this study health promotion activities, based on the theory of the ecological system, should focus on individual and family level for example by supporting and giving information to families on the issues of kat. Health promoting activities should also focus on community and organization/policy level to increase the cooperation between the Somali society and the public authority. Finally, the problem regarding kat should be on the agenda to be discussed both on national and international level. / Har redan gått upp med min uppsats. Vill bara att den blir tillgänglig för de som vill läsa.

No description available.

Syfte: Att undersöka telefonsjuksköterskors syn på folkhälsa och hur de arbetar med folkhälsa i telefonrådgivning i primärvården. Metod: Studien har en explorativ design. Åtta telefonsjuksköterskor i primärvården intervjuades under slutet av april och i maj 2011. Vid bearbetning av materialet användes manifest innehållsanalys. Resultat: Informanterna uppfattar folkhälsa som förebyggande av sjukdomar för att må bra. Det förekommer ett visst mått av folkhälsoarbete, rörande hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt till viss del alkohol, tobak och spel, i telefonrådgivning i primärvården. Av olika anledningar, såsom tidsbrist och kunskapsbrist och ovana bland telefonsjuksköterskor, är folkhälsoarbete i telefonrådgivning i primärvården dock inte särskilt utbrett. Det finns faktorer som skulle kunna underlätta folkhälsoarbete i telefonrådgivning däribland beslutsstöd. Slutsats: Folkhälsoarbete i telefonrådgivning i primärvården tycks av olika anledningar inte vara särskilt utbrett. Om det skulle bli aktuellt att arbeta mer hälsofrämjande i telefonrådgivning i primärvården måste flera förändringar gällande bland annat arbetssätt, ersättningssystem och synsätt hos telefonsjuksköterskor komma till stånd. / Aim: To explore how telenurses in primary health care perceive public health and work with health promotion in telenursing. Method: The study has an explorative design. Eight telenurses in primary health care were interviewed during April and May of 2011. The data were analyzed using manifest content analysis. Results: The interviewees perceive public health as prevention of disease to feel healthy. There is a certain amount of health promotion, concerning mainly health promoting environments and ways of living and to some point also alcohol, tobacco and gambling, in telenursing in primary health care. Due to a number of reasons, among these lack of time and lack of knowledge and experience among telenurses, health promotion in telenursing is not common. There are factors that could facilitate health promotion in telenursing, for example decision support. Conclusion: Health promotion in telenursing in primary health care appears, for a number of reasons, not to be common. If working with health promotion in telenursing should be considered interesting several alterations would have to take place; the way of organizing work, the compensation system and telenurses’ own conceptions of work.

ABSTRACT Objective The aim of this study was to determine if and what kind of scientific evidence there is for the advice that breast-feeding can reduce the risk of sudden infant death syndrome (SIDS). The aim was to investigate research on the subject published in the last 15 years. Method A systematic review without meta-analysis with relevant original articles published in the last 15 years. Main results After searching for articles 26 relevant articles were used for this study and two were excluded because of poor quality. Mixed results were shown on breast feeding and the risk of SIDS. Breast-feeding seems to have some protective effect but can’t be separated from known risk factors of SIDS. Plain language summary Breast feeding can be regarded as a preventive measure against SIDS. However socioeconomic factors may play a bigger part than breast feeding alone in the protection against SIDS. Mothers should be given the advice to breast feed as a preventive measure of SIDS. The authors suggest that more research is needed. / ABSTRACT Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall vilket vetenskapligt stöd det finns för rådet om amning som preventiv åtgärd mot plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS). Studien syftar till att undersöka de senaste 15 årens forskning i ämnet. Metod En systematisk litteraturstudie utan meta-analys med relevanta originalartiklar publicerade de senaste 15 åren. Resultat Antalet relevanta artiklar var 26, två artiklar exkluderades på grund av låg kvalitet. Sex kategorier relaterade till amning kunde identifieras. De granskade studierna har visat varierande resultat gällande amningens inverkan på risken för SIDS. Amningen har visats ha skyddande effekter som inte kan särskiljas från kända riskfaktorer för SIDS. Slutsats Amning kan fungera som en preventiv åtgärd mot SIDS. Dock verkar socioekonomiska faktorer ha en större roll än amning enskilt för att ge ett skydd mot SIDS. Rådet om att amning skyddar mot SIDS är adekvat och denna litteraturöversikt kan ge ökad kunskap om olika aspekter av amningens effekter. Författarna menar att det finns ett behov av ökad kunskap inom detta område.

Bakgrund Sjukskrivningar ökar bland människor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. Därför har de börjat satsas på olika hälsofrämjande insatser på företag. Friskvårdstimmen är en sådan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hälsa. Syfte Syftet med denna undersökning är att bland gymnasielärare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att använda friskvårdstimmen men även undersöka om kvinnor och män motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvårdstimmen. Vi vill också undersöka om ledningen motiverar personalen till användandet av friskvårdstimmen. Metod För att undersöka detta har en kvantitativ metod använts och en jämförande design där vi gjorde en enkätundersökning via internet. 70 enkäter skickades ut och svarsprocenten blev 63 %. Datan analyserades i det statistiska programmet SPSS och vårt resultat presenterades i form av olika tabeller. N= 70st och n= 44st. Resultatet visar att det inte finns en markant skillnad mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av sin friskvårdstimme. Män och kvinnor tränar lika regelbundet och vad de gör på sin friskvårdstimme är konditionsträning och styrketräning. De som motiverar dem är också lika då de är oftast handlar om att få psykisk hälsa, förbättra sin hälsa och förebygga ohälsa som är de största motivationsfaktorerna för både könen. Något som skulle kunna motivera både män och kvinnor att använda sig av friskvårdstimmen är om det finns tid för insatsen, de blir erbjuden personlig rådgivning eller så är de motiverade självmant att använda den. Slutsats De slutsatser vi ser är att skillnaden mellan män och kvinnor både när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen och motivationen till den är inte markant. Frågorna kring friskvård, ledningens ansvar och motivation är besvarad lika bland könen.